Jag är en hindu som föddes in i det och båda mina föräldrar är hinduer. Hinduismen är den äldsta av alla världsreligioner, den räknas härstamma från 1000-talet f.Kr. då de första Vediska skrifterna skrevs. Religionen kan dock ses som mycket äldre, för vissa menar på att religionen började utvecklas många tusen år före det. Men om man jämför med de andra religionerna så är hinduismen den äldsta religionen oavsett om den grundades runt 1000-talet f.Kr. eller om den grundades tidigare. För kristendomen grundades ca 1000 år efter hinduismen som alltså är för ca 2000 år sedan, islam grundades på 600-talet e.Kr., judendomen grundades för ca 4000 år sedan och buddhismen uppstod under 500-talet f.Kr.
I många av världsreligionerna så är "resor" till heliga platser vanliga. Som hindu åker jag och min familj till kumbha mela, som är en väldigt stor fest som det kommer mer än 70 miljoner människor till under sex veckors firande. Det firas var tolfte år och firas i staden Prayag vid floden Ganges. Men det är vissa som inte kan åka dit eller till andra heliga platser för att det är för långt att åka. Då kan de besöka deras kopior, för alla heliga platser har "kopior" som är likadana och som är lika mycket värda att besöka. Många heliga platser finns alltså inte bara på just en specifik plats utan det finns flera stycken som är lika mycket värda. Det är precis som att det inte bara finns en kyrka inom kristendomen, en synagoga inom judendomen eller en moské inom islam. Det finns flera så att man inte behöver åka så långt. De kan inte bara möta gud i en specifik kyrka, synagoga eller moské, utan det finns väldigt många och alla är lika mycket värda att gå till.
Inom hinduismen så är samsara den ständiga återfödelsen och detta finns även i andra religioner. Det finns inom Buddhismen, där man också återföds. Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär. Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande. Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit. Precis som inom hinduismen så heter även återfödelse "samsara" inom buddhismen. Men buddhister tror inte att det finns någon själ i samsara, vilket hinduismen tror. De tror inte på ett bestående jag och det kallar de för anatman. Det enda som utgör orsak till nästa liv är ens karma. Men precis som inom hinduismen så vill även buddhister uppnå frihet och inte behövs återfödas längre, se under rubriken "brahman" och "moksha" Genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller leva för enkelt och fattigt så kan människan nå upp till det som behövs för att uppnå befrielsen, som inom buddhismen heter "nirvana". Det motsvarar hinduernas moksha. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. I den åttafaldiga vägen framställs åtta plikter som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Det är ens plikt som avgör om en handling ses som rätt eller fel och dessa etiska plikter är en del av grunden för vilken karma man samlar under livet. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana.
Inom judendomen så tror de att det inte händer någonting när man dör. De tror inte kommer att man kommer att återfödas eller hamna i paradiset/helvetet efter döden. I Tanach, som är judarnas heliga bok, finns inget tydligt uttryckt kring vad som händer efter döden. Men den vanligaste uppfattningen är att själen lever vidare i en bättre tillvaro. Inom judendomen så tror de att det är gud som är skaparen och själen. De tror att det som kommer från gud, ska komma åter till gud. Judendomen lägger vikten på livet och lever i nuet, inte på livet efter detta. De tror på ett andligt liv efter döden och tycker därför att man ska leva i nuet och "leva ut" så mycket man kan. I Tanach nämns det ett skuggrike som alla människor hamnar i. Ett skuggrike är ett rike som liknar jorden och det hamnar man antingen i direkt, om man har handlat bra i sitt liv. Om man däremot inte har handlat bra så hamnar man i helvetet, men man kan bara vara i helvetet i 12 månader och efter det så går man vidare till skuggriket eller/och lever kvar i minnet hos de levande.
Inom kristendomen så tror de att man antingen kommer till en evig himmel eller ett evigt helvete efter döden. Enligt den apostoliska trosbekännelsen så står det att de kristna väntar på Jesus återkomst eftersom att han ska ”döma levande och döda”. För att man ska nå himlen så ska man bekänna Jesus som Guds son och tro att han har dött för människornas synder. Bekänner man Jesus som Guds son blir hans död ett ställföreträdande för människornas egen skuld. I Guds himmel tror kristna att det inte finns någon synd, sorg och klagan. Himmeln brukar man även kalla för paradiset. För att man ska hamna i himmeln så ska man ha handlat bra och varit godhjärtad under ens liv, för om man inte är det så hamnar man i helvetet. Himlen är en plats där man får leva med gud och himmeln innehåller inget ont, utan bara bra/underbara/vackra saker. Men helvetet inte något man vill hamna i. Om man hamnar i helvetet så är det på grund av att man under sitt iv inte betett sig bra. Man har syndat och betett sig dåligt under sin tid på jorden. Medan himmeln är en plast som beskrivs som en väldigt bra plats så är helvetet tvärt om. Det är en väldigt dålig plats där människorna plågas av djävulen.
Inom islam tror de att livet och allt som finns i värden kommer att få ett slut en dag. Då kommer allt att utplånas och dagen då det händer kallas för Qiyamah, som betyder "den yttersta dagen". Men innan dess så kommer alla människor som dör att få ett nytt liv och bli förda inför Allah, som kommer att döma dem och det kallas för återuppståndelsen. Alla människors själar kommer att presenteras inför Allah på domens dag, då kommer alla goda och onda gärningar/handlingar att visas. De goda- och onda gärningarna/handlingarna vägs sedan mot varandra. Om de goda överväger de onda så kommer man att belönas och om de onda överväger de goda så kommer man att straffas. Belöningen för de som ses som goda är att komma till ett paradis medan straffet för de som ses som onda är att sändas till ett helvete som är ett dåligt ställe.
Hinduismen är en polyteistisk religion, vilket betyder att det är en religion med många gudar, inte bara en gud. Men det är den enda religionen av de fem världsreligionerna som tror att det finns fler än en gud, de andra religionerna är monoteistiska. För inom kristendomen tror de bara att det finns en gud, inom judendomen tror de bara att det finns en gud, inom islam tror de bara att det finns en gud och inom buddhismen tror de också att det bara finns en gud/Buddha.
Bönen är olika viktig i de olika religionerna. Inom kristendomen så ber man till Gud och Jesus, men det är inte ett begär och krav på Gud utan det är hjärtats samtal med Gud. Men inom kristendomen så ber väldigt många och om man är troende kristen så är bönen en stor del. Inom islam så är bönen väldigt viktig del, det är t.o.m. en av islams fem grundpelare. Om man är extremt troende så ska man be fem gånger om dagen och tiderna för bönerna följer dygnets "rytm". När de ber så ber de alltid i riktning mot Kaba som ligger i Mekka. Man kan be både i en moské eller hemma eller någon annan stans. Men det viktiga är att man gör det, att man ber. Buddhister går till tempel för att be eller offra till Buddha. Men det är vanligare att man offrar något till honom än att man ber till honom, så inom buddhismen är det inte så viktigt med bönen som t.ex. inom islam. Judar ber Traditionellt tre gånger om dager. Då läser de, enskilt eller i grupp, upp böner. Man kan t.ex. be hemma eller i en synagoga, som är judarnas heliga plats, precis som kyrkan är kristnas heliga plats att be i. Som hindu, där det finns många gudar, ber man till de gudarna man tycker är viktigast och som passar bäst för vardagens ändamål. En av hinduernas grundtanke är att det egentligen bara finns en gudomlig kraft, vilket är Brahman. Men eftersom att det är svårt att be till en världssjäl så visar sig Brahman även i många olika gudagestalter. Varje gud som Brahman visar sig i har sina egna förmågor och funktioner. T.ex. finns det Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi. Det finns väldigt många fler gudar med det är de viktigaste och de som de flesta ber till.
Vilka olika skrifter har de?
Hinduer har fyra heliga böcker, det är vedaböckerna, upanishaderna, bhagavadgita och ramayana. Alla heliga skrifter, alltså även de heliga böckerna, är skrivna på sanskrit. Vedaböckerna är de äldsta skrifterna, skrevs runt 1200-talet f.Kr. och betydelsen av veda är veta eller kunskap. Upanishaderna skrevs runt 800-talet f.Kr. och språket i dessa böckerna är mer filosofiskt än i vedaböckerna. Upanishaderna beskriver hur det enda sättet att finns gud är genom meditation. På 300-talet f.Kr. skrevs bhagavadgita där huvudpersonen är Krishna. Bhagavadgita betyder "den höges sång". Sist har vi ramayana som är ett kärleksäventyr där huvudpersonerna är guden Rama och gudinnan Sita. Ramayana skrevs runt 200-talet f.Kr.
Slutsats:
Det finns många likheter mellan religionerna, många av religionerna har någon form av himmel och helvete. I alla religionerna så spelar människornas handlingar under livet roll för vad som händer med människan efter döden. Om man beter sig som gud vill, alltså bra, så kommer man till något bättre ställe medan om man inte beter sig bra så får man synda och hamnar sedan på en plats där gud inte längre skyddar personen. Men det är bara kristendomen och islam som verkligen har en himmel och ett helvete. För judarna så är det ungefär likadant men man kan bara vara i helvetet i maximalt 12 månader och sedan kommer man till ett skuggrike, som man kan jämföra med kristendomens och islams himmel. Dessa tre religioner är väldigt lika men hinduismen och buddhismen är lite annorlunda. Inom buddhismen så kan man födas på nytt och bli ett djur, en växt eller en ny människa. Det kan inte hända inom islam, kristendomen och judendomen. Inom buddhismen kan man även komma till nirvana som är ett ställe där man lever med gud, alltså Buddha. Om man kollar på de andra tre religioner som har himmel och helvete så finns det tydliga likheter. För när man hamnar i himlen inom både Kristendomen och Islam får man leva med sin gud. Men dock inom Judendomen vet man inte riktigt om skuggriket är något gott där man fick leva med sin gud eller om det är något ont där man blev bestraffad. Så de man "vet" kommer få leva med sin gud efter döden är de kristna, muslimerna och buddhisterna. Det är lite osäkert inom judendomen så därför räknas det inte in bland de tre andra. Inom hinduismen så återföds man, precis som inom buddhismen, men när man väl dör sista gången så tror hinduerna att det finns olika himlar och andra platser där man kan hamna under en viss tid. Innan man får åka tillbaka och bli ett liv på jorden igen, vilket är väldigt ovanlig. Att det finns en himmel tror man i många religioner, men det är bara inom hinduismen som det finns flera olika himlar. När man har dött så får man möta sin gud som man har bett till under livet och får sedan leva dem den för alltid och vara förenad med den. Inom hinduismen finns det flera gudar som visar och tror på olika saker men man väljer ut den gud som man litar på och tror på mest. Några andra religioner som också får komma och leva med sina gudar är de kristna, buddhisterna, och muslimerna. Men i de religionerna så finns det bara en gud och det är den guden de får leva med. Inom Hinduismen finns det ganska många men man väljer ändå den man har störst tro hos. När en hindu dör så återföds människan till jorden och blir en del av Brahman. I de andra religionerna så blir man inte en del av världssjälen när man har dött utan man kommer till någon slags himmel eller något slags helvete. Förutom i judendomen där man kommer till skuggriket som man inte vet om det är ett bra eller dåligt ställe. Atman finns bara som likheter i buddhismen då man också tror på återfödelse och ens själ flyttar sig till en annan kropp. Man kan även dra kopplingar mellan hinduismens brahman och moksha, och buddhismens nirvana för båda är en frälsning och befrielse som man uppnår efter döden. Karman finns i alla religioner då ens handlingar spelar roll för vad som händer efter döden. Men när man väl dör så är det lite olika i de olika religionerna. För inom hinduismen och buddhismen så återföds man och då spelar ens handlingar roll för hur ens nästa liv kommer att se ut. Men inom kristendomen, judendomen och islam så spelar ens handlingar roll för om man kommer till de olika religionerna motsvarande himmel eller helvete.
