tisdag 15 november 2016

Gymnasievalsfrågor

Fråga 1:
1.     Gymnasieskolans namn: Lars-Erik Larsson
3.     Erbjuder dator/surfplatta: Jag hittade inte någon information om det.
5.     Kunskap, kvalitet, lust att lära, omtanke, glädje.
6.     Utbildningen (detta skrev de på sin egna hemsida)
Lars-Erik Larsson-gymnasiet har sedan starten 2001 erbjudit naturvetenskaplig utbildning med musikprofil men från och med hösten 2014 har vi utökat vårt programutbud och erbjuder även samhällsvetenskaplig utbildning med musikprofil.

Utbildningarna är särskilda varianter men ger dig samma högskolebehörighet som ett nationellt naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program gör. På det naturvetenskapliga programmet kan du välja mellan två inriktningar; naturvetenskap eller samhälle, medan du följer den samhällsvetenskapliga inriktningen på det samhällsvetenskapliga programmet.


I musikprofilen som är identisk på de båda programmen, ingår körsång, ensemble och musikteori som mest omfattande kurser. Musiken spänner över många olika musikstilar - från klassiskt till rock. Exempel på ensembler är stråkorkester, rockband, balkanensemble, gitarrensemble, storband, träblåsensemble och jazzkör. De som inte spelar ett instrument sjunger istället i en extra kör. Valbara fördjupningar inom musiken erbjuds i ensemble och estetisk kommunikation. Dessutom undervisas man i gehörs- och musiklära och dans. Vår musikprofil är av hög kvalitet och en bra förberedelse för dig som vill söka vidare till musikaliska studier på musikhögskola eller folkhögskola.

Lars-Erik Larsson-gymnasiet vill ge sina elever en meningsfull gymnasietid. Kunskap, kvalitet, lust att lära, omtanke och glädje är ledord för utbildningen som ska ge en god grund för fortsatta studier eller yrkesliv. Vi erbjuder en trygg och stimulerande studiemiljö.

Fråga 2:
1.     Vad är det som skolorna i första hand marknadsför via deras hemsidor?
De marknadsför hur bra de är, alltså bara deras positiva sidor så att folk ska se hur bra skolan är. De värdebärande orden som de använder när de marknadsför deras skola är bara positiva saker. T.ex. trygghet, bra kunskap, lyckas med framtidsdrömmar, gemenskap m.m. Detta gör alla skolor, det är ingen skola som jag har sett skrivit något dåligt om sig själva.

2.     Hur upplever du att den reklam som skolorna gör via deras hemsidor ser ut i jämförelse med andra tjänster som telefoni, jämför exempelvis med Tele2.
När Tele2 skickar ut reklamblad så har de t.ex. en populär mobil till ett lågt pris för att locka kunderna att gå in på deras hemsida och välja dem som mobiloperatör. Men skolorna har mer fakta, text m.m. som ska locka elever att välja den skolan. Så det är ganska lika på så sätt att de vill att folk ska välja dem, de vill synas. Men eftersom att de inte har inte samma sak att sälja så blir det skillnad.

3.     I vilka andra kanaler träffar du på reklam för olika gymnasieskolor?
Det finns gymnasiehemsidor, gymnasietidningar, reklam i tidningar. De har alltså sin reklam på internet eller på papper men inte på tv. Det skulle vara för dyrt och eftersom att man vet att de kostar så kan man ju ganska lätt förstå att de lägger sina pengar på lite fel saker. Gymnasieskolorna ska lägga mest kraft på undervisningen och därför lägga så lite pengar som möjligt på reklam. Därför gör dem de genom internet, gör reklamkataloger eller skriver deras reklam i tidningar.

4.     Hur ställer du dig till att skolor tar en del av skolpengen (som ska gå till elevernas utbildning) och använder för att marknadsföra skolan?
De behöver ju marknadsföra sig själva om de inte får mycket elever men vissa skolor är på populära att de inte hade behövt göra reklam för sig och då kunnat lägga mer pengar på undervisningen. Såklart ska så mycket av pengarna som möjligt läggas på undervisningen men för att kunna undervisa behöver de elever och det kan de få fler av om de gör reklam för sig.

5.     En rektor har sagt att ”skolans elever är vår bästa marknadsföring”, vad tror du att hon menade med det?
Det är eleverna som vet bäst hur det är på skolan, för de är där varje dag och får uppleva det. De kan därför veta från ett annat perspektiv än lärarna hur det är på skolan och därför berätta på ett bättre sätt varför man ska välja just den skolan. Jag som elev tror mer på elevers intryck av skolan än lärarnas för eleverna har en annan bild och har ett annat perspektiv på det.

6.     Skulle det vara lättare eller svårare för dig att välja gymnasieskola om skolorna inte gjorde någon reklam? Förklara.

Ja det skulle kanske vara lite svårare för då kan jag inte veta vad skolorna har att erbjuda mig. Självklart överdriver de men när de gör reklam får man ett intryck hur det är på skolan och hur det ser ut m.m. Om det inte hade funnits någon reklam så hade jag nog inte varit så säker på mitt val för då hade jag inte haft lika mycket information om skolan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar