SO buddhismen - s.239

Fråga 1: Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus och Muhammed. Vilka likheter och skillnader finner du? 

Hur Siddharta Gautama blev Buddha: 

Drottning Maya tog tag i en nedhängande trädgren och födde sitt barn stående. Barnet fick namnet Siddharta Gautama och var son till kungaparet i ett litet rike i norra Indien. En vis man spådde att han skulle bli antingen en stor furste eller en ledare som var andlig. De hoppades på att han skulle bli en stor furste och därför skyddades han noggrant och fick inte se dåliga saker som händer i livet. Han levde därför i extrem lyx, blev bortgift med en prinsessa som han fick en son med. Men under tre ridturer fick han se tre dåliga saker som händer i livet. Första gången fick han se en gammal dam som var tandlös, vilket var ålderdom. Andra gången fick han se sjuk person vid vägkanten, vilket var sjukdom. Tredje dagen fick han se en död man vid sidan av vägen, vilket var död. På dessa tre dagarna fick han alltså se ålderdom, sjukdom och död, som är tre hemska saker som händer i livet som han tidigare inte fått se eftersom att hans föräldrar hade skyddat honom från det. Siddharta Gautamas red under natten iväg medan några änglaliknande varelser försöker dämpa ljudet från hästens hovar. På vägen mötte Siddharta en munk med en tiggarskål i handen, som gjorde ett djupt intryck på honom för nu förstod han att leva i lyx inte var lösningen på frågan om livets mening. Siddharta ville nu lära sig mer om livet och lämnade därför hans familj, trots att det var ett jobbigt beslut. Så en natt när alla låg och sov så smög han iväg, rakade håret och klädde sig som en tiggare i trasiga kläder för att sedan bege sig ut i världen. Först träffade han några vishetslärare men vände sig sedan till en grupp med munkar som kallas för yogis eller asketer. Han levde efter ett tag bara på sex riskorn om dagen vilket gjorde att han höll på att svälta. Då förstod han att varken lyx eller askes var den rätta vägen för att förstå livets mening. Då satte han sig under ett bodhiträd och började meditera och tänkte inte lämna förrän han hade nått full kunskap om livet och universum. Efter sju dagars mediterande förstod han sanningen om livet. Man skulle varken leva i lyx eller askes, utan man skulle gå en medelväg där man äter och dricker precis så mycket som kroppen behöver. Siddharta hade blivit en Buddha, han hade alltså blivit upplyst och förstått sanningen om livet. 

Hur Jesus blev en profet: 

En ung flicka som hette Maria, som var från Nasaret i Galileen, var förlovad i en man vars namn var Josef. En dag talade ängeln Gabriel till Maria och sa "var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus". Maria undrade hur det skulle gå till med tanke på att hon inte hade haft sex med någon man och då svarade ängeln att barnet skulle bli till genom en helig ande på ett gudomligt sätt, det kallas jungfrufödsel. Josef fick reda på att Maria var gravid och ville då bryta förlovningen eftersom att han trodde att hon hade varit otrogen, men i en dröm fick han reda på sanningen om att hon inte hade varit otrogen och stannade då kvar hos Maria. 9 månader senare var Josef och Maria på väg till Betlehem i Judéen för att skattskriva sig. När de var i Betlehem så födde Maria sin son, Jesus, och återvände sedan till Nasaret efter att ha varit på flykt i Egypten. För gud hade i en dröm varnat Josef om att Herodes skulle försöka att döda Jesus. Hur Jesus började predika var för att hans släkting, Johannes döparen som under lång tid hade levt ensam ute i Judéens öken, hade börjat predika när Jesus var vuxen. Det var många som lyssnade på honom när han predikade och trodde även att han var en profet eller Messias. Med Johannes förnekade det och sa att det skulle komma en mäktigare profet som skulle ställa människorna till svars för deras handlingar och därför skulle de bättra sig redan nu och dopet kunde rena dem från deras synder. Därför var det många som döpte sig i floden i Jordan, precis som Johannes hade sagt och dit kom även Jesus och döpte sig. Ända sen dess har dopet varit en helig handling inom kristendomen. Jesus började att samla lärjungar, som var elever som följde en mästare för att lära sig av mästaren, och predikade för dem. Han samlade sammanlagt in 12 lärjungar, som även kan kallas för apostlar. Jesus höll sin allra mest kända predikan uppe på ett berg och i bergspredikan halade han mycket om hur människor borde bete sig. Han sa saker som att man skulle "älska sina fiender" och att man skulle "vända andra kinden till om man blev slagen på den ena". Ett citat från honom är: "älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Tar någon ifrån dig manteln, så hindra honom inte från att ta skjortan också. Ge åt alla som ber dig, och tar någon det som är ditt, så kräv det inte tillbaka. Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem". De som lyssnade på Jesus imponerades av kraften i hans ord. Men ibland hade de svårt att förstå vad han menade. Det var för att Jesus ofta använde liknelser i sina tal. Istället för att direkt säga vad han tyckte fyllde Jesus meningarna med bilder från vardagslivet. Det han sa blev ett slags gåtor som också hjälpte åhörarna att komma ihåg det han sagt. Jesus varnade ofta för att varje människa en gång skulle ställas till svars för sina handlingar. Vissa skulle få evigt liv, som en belöning, medan andra skulle drabbas av evigt straff. 

Hur blev Muhammed en profet: 

Muhammed föddes i staden Mekka omkring år 570 och blev tidigt föräldralös då hans far dog innan han föddes och hans mor dog när han var liten. Så Muhammed växte upp hos sina släktingar och deras familj tillhörde Qurayshstammen och de sysslade med handel. Men handeln gick dåligt för dem och därför var de en av Qurayshstammens fattigare familj. Det var viktigt att tillhöra någon av stammarna för om man gjorde det så hade man skydd om något hände och om det blev krig eller att någon plundrade en annan stams karavaner så var det viktigt att inte stå utanför stam-samhället för då fick man ingen hjälp. Enligt många vuxna så var Muhammed en klok pojke och enligt berättelser hade en kristen munk sagt att han visade tecken på att kunna bli en profet som vuxen. Muhammed gifte sig vid 25-årsåldern med Khadija och fick sju barn, fyra döttrar och tre söner. Alla söner och tre av döttrarna dog redan som små, det var bara en dotter, Fatima, som överlevde. Hon skulle senare få en stor betydelse för islams utveckling. Muhammed växte upp på Arabiska halvön där det fanns flera religioner, t.ex. isman, kristendomen, judendomen och polyteister. Människorna från de olika stammarna gjorde varje år vallfärder till Mekka för att tillbe dessa gudar. Muhammed var intresserad av religiösa frågor och bodde därför i en grotta på berget Hira där han i lugn och ro kunde reflektera över de religiösa frågorna. En natt när han var på berget såg han ett starkt ljussken och hörde en kraftig röst, vilket enligt legenderna var ängeln Gabriel, tala till honom. Gabriel sa att Muhammed var guds profet och att hans uppdrag var att ta emot Koranens verser och sprida budskapet om att det inte fanns någon annan gud än Gud. Händelsen kallas Ödets natt och inträffade år 610. År 619 dog Khadija och hans farbror Abu Talib och utan deras hjälp så blev det svårare för muslimerna i Mekka och därför flyttade några till Yathrib, som är en stor oas som senare kom att kallades Medina. Medina låg ca 30 mil från Mekka och när Muhammed skulle flytta dit så försökte Qurayshledarna att döda honom men under första försöket så misslyckades de men de slutade inte utan e förföljde honom ut i öknen. Han gömde sig så i en grotta under tre dagar utan att någon lyckades hitta honom. Han lyckades till slut ta sig till Medina och hans flytt kallas hijra. Hijra betyder "utvandring" på arabiska och Muhammeds hijra blev en vändpunkt i islams historia. Muhammed hade nu brutit sina förbindelser med Quraysh och ville inte titta tillbaka på det utan se framåt, därför börjar den islamiska tidräkningen om på nytt, från att ha varit år 622 till att bli år 1. Ca ett år innan flytten till Medina fördes profeten till den mest avlägsna böneplatsen, vilket var Jerusalem som på arabiska heter Al-Quds och betyder "den helige". Han bad med andra profeter som t.ex. Abraham, Mose och Jesus och samma natt gjorde han även en himmelsfärd där han framträdde inför gud och fick se en skymt av paradiset. I Medina mottog Muhammed många nya uppen­barelser. Koranens suror, kapitel, blev fler och längre. De handlade inte bara om människans förhållande till Gud. I Medina inrättades också shura, ett särskilt råd som sammanträdde och där medlemmarna fattade gemensamma beslut. Muhammeds framgångar i Medina gjorde Quraysh­ledarna i Mekka ännu mera oroliga. Om fler arabiska stammar gick över till islam skulle Mekkas ställning som ledande handelsstad hotas. Till slut ledde konflikterna till krig. Vid oasen Badr år 624 segrade muslimerna men i senare konflikter förlorade de, men efter många om och men så gick Mekkas ledare med på ett fredsavtal med muslimerna. År 630 marscherade profeten mot Mekka med en mycket stor armé men Qurayshledarna gav då upp och överlämnade makten över staden till muslimerna från Medina utan strid. Därefter blev många av Mekkas invånare muslimer och Muhammed återvände till Medina efter intåget i Mekka. Men varje år så genomförde han hajj, som är den islamska valfärden till Kaba och det är islams främsta helgedom. När Muhammed kom tillbaka från sin vallfärd år 632 så blev han sjuk och dog på grund av sjukdomen. Han begravdes i en moské i Medina och det är idag en av islams heligaste platser.  

Likheter och skillnader, jämförelse: 

Skillnader mellan berättelsen om Buddha, Jesus och Muhammed är att Jesus kom till på ett gudomligt sätt och man visste att han skulle bli någon viktig person, men Buddha föddes som en vanlig person. Han var dock från en kunglig familj som ville skydda honom men han var inte någon gudomlig person från födseln som Jesus var. Muhammed föddes också som en vanlig person men man trodde redan vid tidig ålder att han skulle bli en viktig person. Buddha trodde inte på någon gud utan han ville bara förstå sanningen om livet (livets mening) medan Jesus och Muhammed förklarade att de båda var ett med gud. En annan skillnad var att Buddha lärde att människans mål är nirvana som gör att man inte lever längre, medan Jesus lärde att människans mål är enligt mål som gör att man räddas från en evig död. Jesus predikade för vanliga människor, medan Buddha främst lärde ut sin tro till munkarna. Även om deras syfte, om att lära människor om livet, var en likhet så lärde de ut till olika grupper av människor. Likheter mellan berättelsen om Buddha och Jesus är att Jesus gick runt och predikade, ville hjälpa människor och hade kunskap om människor och livet, vilket Buddha också hade. Buddha lärde om livets mening. Genom att överge världen kan man nå fram till befrielse från lidandet av att hela tiden återfödas, medan Jesus lärde att människan är skapad som fysisk varelse för att leva i den här världen och (genom att acceptera att följa gud) slutligen uppstå till guds avbild. Ingen av Buddha eller Jesus startade någon religion. Buddha undervisade i en livsfilosofi och Jesus utvecklade den judiska religionen som han själv tillhörde. Det var de som kom efter Jesus och Buddha, alltså deras efterföljare, som förvandlade deras liv och lära till nya religioner. Det finns några saker som båda två lärde ut som var viktiga i båda religionerna. Jesus sa att "du skall inte dräpa", som är det femte budordet i kristendomen, medan Buddha sa att "jag avstår från att döda", som är den första levnadsregeln i buddhismen. Likheter mellan Jesus och Muhammed var att båda var profeter, men det var inte Buddha. Både Jesus och Muhammed predikade ett budskap men Buddha sökte kunskapen själv och predikade inte på samma sätt som Jesus och Muhammed gjorde. Jesus och Muhammed sa även båda att deras budskap var från gud men det gjorde inte Buddha. En annan sak som Buddha inte ville men som både Jesus och Muhammed ville var att människor skulle följa dem och lära från dem. 

Fråga 8 och 10: Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra? Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam? 

De största riktningarna inom buddhismen är theravada och mahayana. Det finns fler inriktningar mer det är de två största. Båda lärorna/inriktningarna uppstod efter att Buddha dog. De två lärorna har olika synsätt och olika prioriteringar. Theravada är den äldsta läran inom buddhismen och namnet theravada betyder "de äldstes skola". Egentligen heter det hinayana, som betyder "den lilla vagnen", men anhängarna själva vill kalla det för theravada . Mahayana betyder "den stora vagnen/farkosten" och utvecklades efter theravada. Det är den allra största inriktningen inom buddhismen och är en frälsningsväg för många människor. Namnet "mahayana" syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana, vilket betyder att alla människor kan bli en Buddha i det här livet. Enligt dem är Siddharta Gautama den främsta Buddha men att det fortfarande kan förekomma fler buddhor som är mindre betydelsefulla. En sådan Buddha gestalt kallas för bodhisattva. En bodhisattva är en person som har nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor att kunna nå upplysningen, det finns inom mahayana och den tibetanska buddhismen. För mahayanabuddhister tror att det är svårt att uppnå nirvana på egen hand. Så om man ska kunna nå upplysning så måste man få hjälp av någon. Därför behandlas bodhisattvor som om de vore helgon eller någon slags gud, för de är så viktiga för människorna som vill nå upplysning. Mahayana utvecklades omkring Bhutan, Mongoliet, Nepal och Tibet och spreds sedan runt till fler buddhistiska länder. Den typen som utvecklades omkring Bhutan, Mongoliet, Nepal och Tibet kallar man ibland för nordbuddhism, medan den mahayana som spreds till Kina, Korea, Japan och Vietnam kallas för öst-buddhism. Mahayana dominerar i Kina, Japan och Sydkorea. Theravada läran tror inte alls som mahayana, utan de tror bara att det finns en Buddha och inga gudar. För dem är Buddha bara en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Men innan man kan nå nirvana så måste man återfödas väldigt många gånger. Efter alla återfödslar som behövs kan man som munk eller nunnan till slut nå nirvana. Till skillnad från mahayana tror theravada att man kan nå nirvana på egen hand, man behöver inte någon bodhisattva. Möjligheten att nå upplysning i detta livet är väldigt begränsad för vanliga människor och därför heter det ursprungligen hinayana, för det betyder "den lilla vagnen". Namnet "mahayana" syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana medan namnet "theravada" syftar på att väldigt få kan få plats i den lilla vagnen som leder till nirvana. Hinayana/theravada finns i Sri Lanka, Thailand, Laos och Burma, men även till viss del i Vietnam och Kambodja. 

Theravada kom till under en tidsperiod då kvinnosynen var väldigt dålig och inom theravada har den inte ändrats under åren. Kvinnor kan inte bli nunnor men män kan bli munkar. Mannens intresse sätts före kvinnans, vilket det inte gör på samma sätt inom mahayana. För inom mahayana kan kvinnor bli nunnor. Varför mahayana har en bättre kvinnosyn är för att den kom till senare än theravada och mellan att theravada skapades och att mahayana skapades så förbättrades kvinnosynen så pass mycket att de tycker att kvinnor ska kunna bli nunnor. En annan anledning att namnet "theravada" heter som det gör och betyder "den lilla vagnen" är för att det inte bara är få personer som få åka i den, det är även att det bara är män som kan åka i den. För inom theravada är det bara munkar som kan nå upplysning. Så är det inte alls inom mahayana, för där kan vem som helst nå upplysning. Man måste inte återfödas ett visst antal gånger och i sitt sista liv vara munk, utan det man behöver är god karma och får hjälp av en bodhisattva att nå upplysning. Mahayana är en mer modern lära än theravada, t.ex. med tanke på kvinnosynen. Man behöver inte vara en extremt speciell man för att kunna bli en Buddha. Inom theravada ses nirvana som ett tillstånd av tomhet som man kommer till genom en väldigt tydlig och logisk väg som munkarna får instruktioner om att följa, medan i mahayana ses nirvana som ett paradis där man lever lycklig för evigt och man kommer inte dit genom några tydliga instruktioner utan man får skapa sin egen väg. Om man vill uppnå nirvana genom theravada läran så kan man inte få någon hjälp genom t.ex. att be, utan Buddha kan inte hjälpa en som gudarna i andra religioner kan hjälpa de som ber till dem. Men om man vill uppnå nirvana genom mahayana läran så kan man få hjälp av bodhisattvor, vilket är människor som uppnått nirvana men vill fortsätta att stanna kvar på jorden för att hjälpa andra att uppnå nirvana. Buddha var en bodhisattva, han ville hellre stanna på jorden och hjälpa människor är att uppnå nirvana och hamna i ett paradis. Han älskade människorna väldigt mycket och därför är han en väldigt dyrkad person inom mahayana. Även om man enligt mahayana läran tror på gudar så tillber man ibland Buddha som en gud. Förutom Buddha finns det även en annan populär bodhisattva, vilket är Avalokiteshvara, som är viktig i den tibetanska buddhismen. För man tror att den återföds som deras Dalai Lama, som är den andliga ledaren i Tibet. Avalokiteshvara kan avbildas som man eller kvinna och som har många armar och huvuden. Buddha ses som en inspiration inom theravada och målet är att uppnå nirvana och bli Buddha. Men inom mahayana ses Buddha som en förebild och man vill göra samma sak som Buddha gjorde, vilket var att bli en bodhisattva. Det är stora skillnader mellan de theravada och mahayana, men all deras lära innehåller nästan samma sak. Det innehåller Buddha, vägen till att på något sätt bli som Buddha m.m. Även om lärorna innehåller liknande saker så utförs det på helt olika sätt. 

Jämförelser av bodhisattva inom buddhismen, helgon inom kristendomen och änglar inom islam: 

Den katolska och ortodoxa kristendomens helgon och islams änglar har många likheter med den buddhistiska bodhisattvan. Dock har inte den protestantiska tron inte någon likhet för de tror inte på några helgon, utan den enda som har en anknytning med gud är Jesus. Men en likhet är att man ber till alla tre. De som det är vanligast att man ber till är kristendomens helgon men det förekommer även att man ber till buddhismens bodhisattvor och buddhor och till viss del även till islams änglar. Inom buddhismen kan man bli en bodhisattva och precis på samma sätt kan man bli ett helgon inom kristendomen. Men man kan inte bli en islamsk ängel, för de är en skapelse som är födda ur ljus och har inte en fri vilja, som människorna har, om de vill tror eller inte tro. Utan änglarna är troende av naturen och är skapade för att lyda och agerar aldrig på egen hand. Änglarna förmedlar guds uppenbarelser till folket, de skyddar folket, hjälper folket m.m. Det har även en bodhisattva som uppdrag, den ska också hjälpa folket. Men en bodhisattva hjälper människan att uppnå nirvana men en islamsk ängel har många uppgifter. De skyddar människor, noterar människans gärningar, förmedlar guds uppenbarelser, utför prövningar för att testa människan m.m. Både änglar och bodhisattvor kan agera men änglarna får inte själva agera som de vill, vilket bodhisattvor kan för de ska hjälpa människor på det sätt som den anser vara bäst. Men eftersom att islamska änglar är troende av naturen och är skapade för att lyda och agerar aldrig på egen hand så är det en skillnad från den buddhistiska bodhisattvan. De kristna helgonen kan inte heller agera själva på jorden eftersom att man kan bara bli ett helgon när man är död och därför kan ett helgon inte agera på jorden. Alla tre, alltså de islamska änglarna, de kristna helgonen och de buddhistiska bodhisattvor har på något sätt blivit upplysta. Islamska änglar handlar/agerar bara när gud befaller dem och förmedlar kunskap till människorna, buddhistiska bodhisattvor är upplysta människor som har valt att fortsätta leva på jorden för att hjälpa andra människor bli upplysta och de kristna helgonen är personer som har varit väldigt nära med gud, haft en förbindelse med gud och hjälpt till med att förmedla guds budskap. Både bodhisattvor och helgon har under sina liv som vanlig människa på jorden varit väldigt goda människor.

Fråga 12: Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag? 

För en troende buddhists liv är de tre juvelerna en viktig sak som tar mycket plats. Precis som att trosbekännelsen är viktig för en troende kristen, eller att de fem grundpelarna är viktiga för en muslim, så är de tre juvelerna viktiga för en buddhist. De tre juvelerna är det som alla buddhistiska traditioner tar tillflykt i, och har många ritualer och riter kopplade till sig. Buddha, dharma och sangha är de tre juvelerna som en buddhist tar tillflykt till.  

Buddha – Tilliten (förtroende) till den upplyste. 

Dharma – Till Buddhas lära. 

Sangha – Den buddhistiska gemenskapen som delas av de som följer hans lära/väg, t.ex. gemenskapen av munkar och nunnor, men det kan i princip vara gemenskapen av vem som helst. 

De tre juvelerna, alltså tillflyktsformen, visar på den väg en människa går för att nå slutmålet, vilket är att uppnå nirvana. Om man översätter hur de tre juvelerna lyder på svenska är den första juvelen "jag tar min flykttill Buddha", vilket menas med att man ska intressera sig för Buddha och sedan följa hans lära genom att följa läraren, man kan bl.a. ta sig till nirvana genom den åttafaldiga vägen, vilket är: 

1. Rätt förståelse: Förståelse av de fyra ädla sanningarna, vilket är den åttafaldiga vägen. 

2. Rätt avsikt: Avsikt med grund i vänlighet och medkännande, samt avsikt fri från törstande. 

3. Rätt tal: Avstå från ljugande, vilseledande, sårande och löst tal eller skvaller. 

4. Rätt handling: Avstå från att skada levande varelser, att ta saker för givna, samt att begå sexuellt klandervärda handlingar som äktenskapsbrott. 

5. Rätt levebröd: Att tjäna in sitt levebröd med rätt tal och rätt handling. Rätt levebröd anser vissa inkluderar att avstå från att tjäna sitt levebröd genom att köpa/sälja/tillverka vapen, människor, kött, alkohol/droger, och gifter. 

6. Rätt ansträngning: Förhindra att ogynnsamma sinnesinställningar uppstår, överge de ogynnsamma sinnesställningar som uppstår, framkalla gynnsamma sinnesinställningar och utveckla framkallade gynnsamma sinnesinställningar. 

7. Rätt mindfulness: Fokus på kroppen, känslor, sinnet och den buddhistiska läran. 

8. Rätt koncentration: Övning och utveckling av jhana (pali) eller dhyana (sanskrit), vilket är benämningen på olika meditativa tillstånd. 

Den andra juvelens översättning till svenska är "jag har min flykt till dharma", vilket menas med att man ska följa läran och dharma är vägen man använder för att kunna uppnå nirvana. Alltså är det metoden/vägen man följer (efter läraren) mot befrielsen, vilket är nirvana. Vägen till nirvana är som en helig väg och därför heter dharma som det gör, för om man översätter dharma till svenska så betyder det just "den heliga vägen". Den sista juvelen översätts till svenska som "jag tar min flykt till sangha", vilket menas med att man tar sin tillflykt till den buddhistiska gemenskapen som delas av de som följer hans lära/väg, vilket ofta syftar på gemenskapen av munkar och nunnor men kan även vara gemenskapen med någon annan. Man kan jämföra de tre juvelerna med en trappa. Första steget är att lära sig och intressera sig mer om Buddha, andra steget är att lära sig mer om läran och det sista steget är att man ska ta del av gemenskapen och bli en i sangha. Det är inte nödvändigt att vara en nunna eller munk för att vara en riktig/äkta buddhist utan man får välja det själv. Inom de olika buddhistiska inriktningarna värdesätter de juvelerna olika mycket. T.ex. så värdesätter de den första juvelen, vilket är sin tillflykt till Buddha, inom mahayana. Men inom theravada är den andra juvelen den viktigaste, alltså sin tillflykt till dharma och inom den tibetanska buddhismen är den tredje juvelen, alltså sin tillflykt till sangha, viktigast. 

Det kan vara ganska tidskrävande och pengakrävande att vara en buddhist för om man vill visa sin uppskattning till Buddha så kan man be till honom några gånger om dagen och om man jobbar som t.ex. läkare så har man inte så mycket tid, vilket kan göra att det blir stressigt. För de flesta buddhisterna har ett altare med en eller flera Buddha statyer på hemma. Varför det även är pengakrävande är för att man måste ge gåvor till munkar och nunnor om man vill få bättre karma. Det kan även vara tidskrävande och om man dessutom bor i en fattig familj så att man kanske måste ha flera olika jobb så kan det bli väldigt jobbigt att hinna med allt. Om man lever i en fattig familj så vill man lägga alla pengar på sin familj, mat m.m. Men istället måste man köpa gåvor till munkar och nunnor. Dock så lever munkarna och nunnorna på de gåvor som folket ger dem så utan det hade de inte klarat sig. En sak som har blivit en vardagssak för buddhisterna som västerlänningar troligtvis inte hade klarat är deras fem regler. De får inte dricka alkohol/ta icke receptbelagda droger, de får inte ljuga, de får inte döda något levande, de får inte missbruka sexualiteten och de får inte stjäla. På grund av att de inte får döda något levande så är väldigt många buddhister vegetarianer. Men att inte få dricka någon alkohol alls, att inte få döda någon levande varelse, att inte ljuga och att inte missbruka sexualiteten tror jag inte att någon västerlänning skulle klara. För det är väldigt många som dricker alkohol, väldigt många som äter kött, väldigt många som har sex i andra syften än att få barn och väldigt många som någon gång har ljugit. Även om det bara har varit en vit lögn som kanske man sagt för att skydda eller inte såra någon så får man inte göra det om man är buddhist. Eftersom att de tre juvelerna kretsar mycket kring Buddha så finns det även högtider som man firar som på så sätt är kopplade till de tre juvelerna. T.ex. Vesak och buddhismens nyår. Vesak är deras största högtid som är en kombination av tre olika saker som man firar i ett. Det är Buddhas födelse, Buddhas upplysning och Buddhas död. Genom att göra hans olika delar av hans liv till högtider så visar man sin uppskattning för Buddha. Man tar då även tillflykt till den första juvelen, för man intresserar sig och tar tillflykt till Buddha. Det är vanligt att buddhister kremerar sig när de dör för det gjorde Buddha och många försöker att göra samma saker som Buddha gjorde. Det är sammanfattningsvis väldigt mycket tid och även en hel del pengar som går åt till religionen. 

Fråga 15: På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse? 

Det finns olika sätt som buddhismens tankar har nått västvärlden, t.ex. genom olika böcker. Ett exempel på en bok är "Lost Horizon" som är skriven av James Hilton år 1933. Den handlar om ett paradis som heter Shangri-La, som ligger högt uppe i bergskedjan Himalaya och där finns en plats där människor blir väldigt gamla. Boken har påverkat många människors uppfattning om buddhismen, inte på ett negativt sätt utan på ett positivs sätt. USAs f.d. president Franklin D. Roosevelt hade ett landställe som idag kallas för Camp Davids, men som han då kallade för Shangri-La. Shangri-La har sedan använts i många låtar, flertalet platser i böcker, i spel och även namn på band. En sak som många pratar ganska mycket om är karma, det är väldigt tilltalande för västerlänningar för många tycker att man får vad man förtjänar, vilket är precis vad karma är. Om man handlar bra så får det bra konsekvenser och precis så är det i riktiga livet. Ett exempel är att om man får bra betyg i skolan så kommer man in på en bättre gymnasielinje och då kan man i framtiden få ett bättre jobb, så om man handlar bra så får det alltså bra konsekvenser. Eftersom att karma är en del av buddhismen så är karma en slags spridning av buddhismen till västvärlden. Mindfulness och meditation är också en sak som spridits runt om i världen, vilket också kommer från buddhismen. Buddhismen i sig är en väldigt fredlig religion tack vare alla deras regler. Det tycker många om och då får buddhismen ett bra rykte som gör att den sprids och då får den är det många västlänningar som uppmärksammar den. Några av dem kanske konverterar till buddhismen och sedan sprider det vidare ännu mer, med tanke på att vi pratar och skriver så mycket om det i skolan är ett bevis på att det har påverkat oss. Dalai Lama fick Alfred Nobels fredspris och det gjorde nog att många uppmärksammade buddhismen mer än innan. Buddismen har inga gudar, vilket gör att det ses mer som en filosofi än en religion och en del i västvärlden tycker inte om konceptet med en eller flera gudar och då kan buddhismen vara ett alternativ för dem. Man kan då leva efter deras regler men man måste inte be, gå på alla högtider osv. För mycket att det är inte bara religion utan en del är även kultur. Det är väldigt många i västvärlden som konsumerar mycket mer än vad de egentligen behöver och buddhismen är emot just konsumtionsberoende. Så de som i västvärlden är emot att konsumera så mycket och sprider det vidare sprider, antingen medvetet eller omedvetet, en av buddhismens tankar. 

Av alla dessa tankar som nått västvärlden tror jag att meditation eller karma har haft störst betydelse. Varför karma har blivit stort är för att många vill ha rättvisa och en bra värld som inte innehåller några krig eller annat. Så om alla handlar bra så blir världen bra, då blir det rättvist, då blir det inte lika många skillnader i världen som det är idag. Rättvisa är så pass viktigt i västvärlden, dock så vill vi inte konsumera mindre och ge efter så att personer i t.ex. Afrika får det bättre, utan mer att det ska vara rättvist i ens eget samhälle, t.ex. med lagar och domstolar. Men det är inte bara karma som har haft stor betydelse, för meditation har också fått det. Många i dagens samhälle i västvärlden har stressigt på jobb och då har många kommit på att meditation hjälper mot det. De som mediterar och tycker att det fungerar rekommenderar det för vänner, kollegor eller andra bekanta som sedan kanske sprider det vidare. På så sätt sprids det väldigt fort och fler och fler har börjat meditera. Det är till mestadels till för att göra en lugnare om man är väldigt stressad eftersom att många i västvärlden är det, men det kan även vara av annan anledning. Själv så känner jag en del personer som mediterar och tycker att det är väldigt bra och som rekommenderar det för många. I t.ex. Sverige så finns det även en hel del kurser man kan gå för att lära sig att meditera på "rätt" sätt.  

Fråga 16: Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion? 

Diaspora är när exempelvis någon som tror på en religion flyttar till något land där det inte är många som har samma religion som dem och då upplever sin religion starkare än när man bodde i ett land där det var många som hade samma religion. I västvärlden finns det inte så många buddhister, så när en buddhist flyttar till västvärlden kan det hända att buddhisten upplever sin religion starkare än innan. Eftersom att ens religion är en stor del av ens identitet så förlorar man delar av den när man flyttar till ett land där bara en minoritet av befolkningen utför sin religion och när man då förlorar en del av sin religion så förlorar man även en del av sin identitet. För om man har en religion så är religionen är en viktig del av ens liv, så när man flyttar till ett land där bara en minoritet av folket har samma religion så förlorar man en del av sig själv. Men för att förhindra det kan man ta hjälp av församlingar för att bevara sin tro, språk m.m. Men om det inte finns något sådant dit man flyttat så kan man få den känslan att ens tro blir starkare. Den känslan kallas diaspora av många religionsvetare. 

Diaspora finns även i andra religioner, t.ex. så finns det i judendomen. Hela världen, förutom Israel som judarna fick tilldelat år 1948, anser man inom judendomen är diasporan. Men av alla judar som finns så är det ungefär bara mellan 1/3 och 1/2 som bor i Israel. Den resterande delen av judar bor i andra delar av världen, alltså bor de i diasporan.