torsdag 6 oktober 2016

Argumenterande text

10 argument för kloning
  • Om man lär sig att klona t.ex. fisk, så kommer det gå mycket snabbare att få fram fisk som kan säljas. Då kanske folket köper mer fisk, istället för kött, vilket är bra för miljön. Men annars ökad matproduktion i allmänhet kan man få med hjälp av kloning.
  • Kloning kan bli ett arbete som fler börjar jobba med, då blir det fler jobb.
  • Om man lär sig att klona djur så att de blir helt friska varje gång så kan man skaffa icke defekta djur, alltså djur som är helt felfria. Man kan göra dem så att de inte kan få någon sjukdom eller dö av någon annan orsak. Då får vi ut mer kött.
  • Om det finns djur som är utrotningshotade så kan man snabbt klona fler av djuret så att den inte är utrotningshotad. Det gör även att ekosystemet fungerar bättre.
  • När ens husdjur dör/går bort så blir man ledsen. Men med kloning så kan man skaffa ett nytt, exakt likadant, husdjur.
  • Men kloning kan man fixa allt man behöver. Om man vill ha ett djur som ser ut på ett speciellt sätt så kan man fixa det, med förutsättningarna att det finns en hund som ser ut så. För än så länge så har man inte lärt sig att klona något som inte finns innan, men det kommer nog att komma med tiden. Men med den kunskapen man har idag så räcker det att man har en av en sak, då kan man skapa hur många som helst.
  • Om man t.ex. har ett sjukt barn så kan man klona barnet så att det blir en kopia som kan transplantera organ till det sjuka barnet.
  • Med hjälp av kloning kan man göra experimentdjur som är identiska. Därför blir det mer exakta djurförsök som är mer neutrala.
  • Om man fortsätter att klona och lär sig mer så skulle utdöda djur kunna återupplivas. Just nu vet vi inte så mycket om tex. mammutar men om vi återupplivade dem så skulle vi kunna studera dem mer noggrant. Den skulle kunna födas genom en elefant, för de är ganska lika.
  • Om man klonar organ så blir kan det hjälpa sjuka personer som har ett dåligt organ och behöver ett nytt.

10 argument mot kloning:

  • Kloning är en väldigt ny och osäker teknik. Därför är det riskabelt att göra det.
  • Risken att en unge, som har blivit klonad, blir svårt missbildad. För om ungen ska bli frisk så behöver man utgå från hundra- eller tusentals ägg.
  • Vid ett vanligt/typiskt kloningsprojekt så för man in en ny cellkärna i några hundra eller något tusen antal ägg. Men av alla dem blir ungefär 10% av embryona normala, resten dör eller bildar embryon som inte ser ut som de ska, de ser konstiga ut.
  • Av de 10% embryon som blir bra och planteras in i fostermödrarna kommer de flesta att på något sätt dö. Antingen misslyckas inplanteringen eller så stöts det bort genom ett missfall.
  • Av de som lyckas att inplanteras och inte stöts bort genom missfall blir ofta missbildade.
  • Om man inplanterar 100 embryon så är det ungefär bara fem ungar som blir friska.
  • Forskare som gör experiment antyder att klonade djur, i alla fall möss, får kortare livslängd.
  • Om man lär sig att klona djur så att de blir helt friska varje gång så kan man skaffa icke defekta djur, alltså djur som är helt felfria. Man kan göra dem så att de inte kan få någon sjukdom eller dö av någon annan orsak. Då får vi ut mer kött. Men eftersom att det är dåligt för miljön att äta mycket kött så är det inte bra att göra det.
  • Det finns en lag, sedan 1 april 2005, att man inte får klona hela människor.
  • Det är extremt dyrt, om man t.ex. vill klona en häst så kostar det runt 1 miljon.



Källor:

Källkritik:
Gleerups biologibok:
TitaNO Biologi är en lärobok som vi använder oss av i skolan. Eftersom att detta är ett läromedel som lärarna har gett oss så måste det gå att lita på källan. Det är en opartisk källa som är pålitlig och relevant. För just argument om kloning hade den inte jättemycket information vilket gjorde att det inte var så användbar. Men det jag använde den till var att få en överblick om vad kloning var för något, vilket det stod väldigt bra om. Den var väldigt relevant för att beskriva kortfattat vad kloning var och hur det går till. Boken är skriven av experter och den är även granskad, vilket gör den väldigt relevant och pålitlig.

Genetik.se:
Jag kollade på en fil från genetik.se där det stod en sammanfattning om vad forskare inom ämnet, som är experter, sa om fördelar/nackdelar om kloning. Det fanns även statistik som gjorde att deras argument blev starkare och mer trovärdiga. Denna sammanfattningen gjordes under ett möte i riksdagen där forskarna var med, därför känns det som en seriös källa, eftersom att det var i riksdagen.
På själva genetik.se, alltså inte den filen jag kollade på, så kommer mycket av informationen från vetenskapliga tidskrifter. De är ofta på engelska men sedan översatta till svenska, vilket jag göra att det ändras lite p.g.a. översättningen. Men den är fortfarande relevant. Sidan var uppdaterad senast 2016-05-26, vilket gör den ännu mer relevant och trovärdig eftersom att den är så ny. Om man hade läst en text från 1900-talet så hade den inte varit lika relevant eftersom att kloningen har utvecklats mycket.

Wikipedia:
Det är en sida som man kan ändra texten på, det kanske inte är så lätt men det går. Därför visste jag inte om jag kunde lita på källan. Men sedan kollade jag runt på massa andra källor som t.ex. ne.se där det stod väldigt likt, då kunde jag veta att kloningstexten från wikipedia var trovärdig. På sidan stod det mest om hur det går till när man klonar, vilket gjorde att jag förstod bättre hur det gick till och därför fick en större överblick. Men det stod inte några argument vilket gjorde att den inte var lika relevant för mig som kloning.se och genetiks.se var. I texten länkades det till sidor som t.ex. genetik.se och kloning.se vilket gjorde att den blev ännu mer trovärdig. Man ska aldrig ta för givet att wikipedia har rätt, men under senaste tiden så har sidan blivit mer och mer säker.

National Geographic Sverige:
Detta är en väldigt känd sida inom vetenskapen. Texten är ganska lätt att läsa, man förstår den bra. Deras artiklar är skrivna med vetenskap som är nyligen gjord, eller så hade deras egna forskarlag genomfört den. Oavsett så känns det som en trovärdig källa eftersom att texterna på sidan används inom vetenskapen och om det är inom vetenskapen så är det väldigt troligt att texten är sann. Om man hade publicerat en text inom vetenskap som inte var sann så hade den inte kommit in. För innan de lägger ut texten så granskar de dem så att den är trovärdig. De har ett väldigt bra rykte, så om de skulle skriva en falsk text så hade de blivit påkomna och tappat sitt rykte och då hade folk börjat tvivla på sidan. De hade förlorat väldigt mycket på att skriva en falsk text. Artiklarna och texterna i National Geographic är väldigt trovärdiga och relevanta.

Kloning.se:
Det är en sida som är granskad av staten och är därför väldigt trovärdig. Det stod både fakta och argument om kloning. Jag försökte hitta om den var trovärdig men det stod ingenstans, så jag fick fråga min lärare. Hon sa att hon hade läst igenom den och att allt stämde och att hon visste att den var granskad av staten. Så jag får lita på henne. På sidan så står det vad kloning är, hur det går till, varför man vill klona, hur säker är tekniken. Det är en väldigt relevant sida för mig eftersom att jag kunde ha användning för allt som stod där. Det var ganska enkelt skrivet, så man förstod det bra. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar