måndag 23 januari 2017

Geografi s.54 - hållbar utveckling

Fråga 2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser:
En förnybar naturresurs är naturresurser som det hela tiden bildas nytt av. Exempel på förnybara naturresurser är vind, vatten och sol. Oavsett hur mycket av det vi använder så kommer det alltid bildas nytt. Men solen är det som styr allt. När solen brinner upp/försvinner så kommer det att bli extremt kallt på jorden och på alla andra planeter i vårt solsystem. Då kommer människorna att dö, växterna kommer dö, djuren kommer att dö, vattnet kommer att frysa och allt annat på jorden kommer att sluta leva. Om solen försvinner så kommer det inte finnas något liv kvar på jorden, men det kommer ta extremt många år tills att solen försvinner så det räknas ändå som en förnybar naturresurs. Om vi kommer på fler sätt att ta till vara på de förnybara naturresurserna så kan vi då minska användningen av de fossila bränslena. Men det är främst vi i som bor i de rika länderna, alltså i-länderna, som använder mycket energi. Därför är det även vi i i-länderna som bör fixa det. En slags förnybar naturresurs är vattenkraft och för att man ska få ut någon energi ut vatten så krävs det solenergi och fallhöjd. Därför anlägger vi vattenkraftverk där vattnet strömmar för att energin som sedan kan göras om till elström. Vattnets kretslopp är att det avdunstar vatten från havsytan när solen värmer på haven och den vattenångan stiger och bildar moln. När molnen sedan har tillräckligt mycket vatten i sig så blir de tunga och släpper ifrån sig regn. Regnet som faller ner kommer ner i form av snö eller vatten och en del landar i bäckar, åar och floder. Där det finns forsar och fall kan man stoppa upp vattnet och sedan låta det forsa genom en turbin. När vattnet forsar genom turbinen så börjar turbinen snurra som drivs av en generator där det bildas elström. Sedan transporteras elströmmen till till de som förbrukar elen, det görs genom kraftledningar. Vatten är en förnybar naturresurs som vi kan använda oss av för att få el så länge solen finns och skiner. I Sverige får vi knappt 50% av elströmmen från vattenkraften, vilket är bra men det hade varit bra om det hade ökat. De mest kraftproducerande älvarna är Luleälven i Norrbotten, Indalsälven i Jämtland och Medelpad. Det finns ca 1800 vattenkraftverk i Sverige och ungefär 200 av dem är lite större än de andra. Vattenkraft har relativt liten påverkan på klimatet men det har däremot väldigt stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Många fiskar vandrar regelbundet och de kan vandra mellan bara några meter till tusentals kilometer. Orsaken till att de vandrar är fortplantning. Ål, lax, öring, röding, havsöring med flera vandrar, men kraftverksdammarna hindrar fiskarna från att kunna vandra. Eftersom att orsaken till att fiskar vandrar är fortplantning så dör arten ut på grund av kraftverksdammarna. Några andra förnybara naturresurser är vindkraft och solkraft. Det är tack vare solen som vinden blåser. Solen värmer upp jordytan men den värmer inte upp lika mycket på alla ställen utan den värmer upp jordytan olika mycket och därför då blir det olika temperaturer och olika lufttryck. Det gör att vindarna uppstår och med hjälp av vindkraftverken så kan vi använda vindkraften som en energikälla. När vinden driver vindkraftverkets blad  så gör det att det driver en generator inuti vindkraftverket och då ger det elström. Men vindkraftverken fungerar bara när det blåser och ger inte så mycket energi. Energin man får ut från en kärnkraftsreaktor får man ut av 6000 vindkraftverk, så då förstår man hur lite energi vindkraftverk ger. De ger även ifrån sig lite buller. Biobränsle är också en förnybar naturresurs men eftersom att vi använder det snabbare än vad det tillverkas så kommer är det inte någon bra lösning. Om vi hittar andra energikällor så kan vi fortsätta använda biobränsle men i så fall mindre av det.


Olja är en naturresurs som inte är förnybar men den kan man lagra till skillnad från t.ex. vind, som är en förnybar naturresurs. Oljan är en ändlig naturresurs, vilket innebär att den någon gång kommer att ta slut och när den gör det så kommer vi inte kunna använda den som en energikälla längre. Oljefrågan är till stor del en ekonomisk fråga. För om oljepriset blir extremt högt så att ingen är villig att betala så kommer vi att tvingas utveckla alternativa energikällor. Om vi hade hittat en alternativ energikälla så hade det varit väldigt bra eftersom att olja inte är den bästa energikällan om man tänker på naturen. Oljeutsläppen och förbränningen är  inte alls bra för naturen. Oljeutsläpp är när man släpper ut olja i vatten eller på land. Om man släpper ut det i hav så sprider sig oljan ut på vattenytan och oljan avdunstas sedan med vattnet. Men att andas in avdunstad olja för länge så är det giftigt. Oljeutsläpp kan leda till negativa konsekvenser för samhället, både miljömässigt och ekonomiskt. Eftersom att olja har väldigt lätt att brinna så är det farligt om det blir ett oljeutsläpp, det kan även förorena dricksvattentäkter. Olja, torv, naturgas och kol är alla naturresurser som inte är förnybara. De har bildats genom nedbrytning av djurdelar och växtdelar som sedan har omvandlats till olja, kol, torv och naturgas. Men de har omvandlats i flera miljoner år och till slut lagrats. Det är väldigt bra energikällor om man tänker på energimässigt. För de innehåller mycket energi och är därför energikällor av hög kvalitet, men om man ser det naturmässigt så är de inte alls bra. Tidigare har oljan varit väldigt billig eftersom att det i början fanns väldigt mycket av den, men nu när det inte finns så mycket av den har priset ökat.



Fråga 4:
A: Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
Med hållbar utveckling menas att utvecklingen man gör ska vara hållbar. Om man t.ex. utvecklar bilar, som blir det som blir standard, som behöver väldigt mycket av något som är en ändlig resurs så är det inte hållbart eftersom att det någon gång kommer att ta slut och då kommer man inte längre att kunna köra bil alls längre. Därför måste man utveckla saker så att det blir hållbart för framtiden. Man har kommit på att man kan sätta solceller på hus och ställen där det är mycket sol och på så sätt kunna få tillskott till uppvärmning och varmvatten i t.ex. hushåll. Det är en hållbar utveckling eftersom att solen kommer inte sluta skina på extremt lång tid. På så sätt så är det väldigt bra att använda sig av förnybara naturresurser, för de kommer aldrig att ta slut. Men om man skulle sätta ut väldigt många solceller så skulle det inte bli ekonomiskt hållbart. Solceller är väldigt dyra och därför hade det inte fungerat om man skulle köpa så många solceller. Men om man kunde komma på något sätt att göra solceller billiga och på ett enkelt sätt kunnat transportera energin så hade det varit ett bra alternativ eftersom att solen är en förnybar naturresurs.

Det finns tre olika kategorier av hållbarhet för att samhället ska fungera. Det är ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Man kan rita upp det med hjälp av tre cirklar:


















En cirkel för social hållbarhet, en för ekologisk hållbarhet och en för ekonomisk hållbarhet. Om man lägger alla dessa cirklarna som på bilden ovan så ser man att det finns ett ställe i mitten där alla tre cirklarna möts. Det är det den hållbara utvecklingen. För att samhället ska fungera så att det blir en hållbar utveckling så måste alla tre kategorierna vara med. Om t.ex. en av cirklarna hade varit så liten att den inte hade möts med de andra två cirklarna så hade det inte funnits något ställe där alla cirklarna möts. Då hade det inte varit en hållbar utveckling, för vi behöver lite av alla kategorier för att det ska vara det. Alla de tre hållbarhetsfaktorerna behövs för annars kommer samhället inte fungera i framtiden och därför kommer det det inte vara en hållbar utveckling. Därför måste det hållas en viss balans mellan de tre hållbarhetsfaktorerna.

B: Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra. 
Till exempel kan den ekonomiska och den ekologiska hållbarheten kan lätt komma i konflikt med varandra. Om man tar exemplet med att hugga ner skog, vilket är dåligt för den ekologiska hållbarheten men bra för den ekonomiska. När man hugger ner skog så förstör man naturen, det kommer ta lång tid innan det kommer växa upp en ny skog där och det är även dåligt på andra sätt. Växter, alltså även skog, vill ha koldioxid och släpper ifrån sig syre. Den koldioxiden vi andas ut för att vi inte vill hade den, tar växter upp och släpper ifrån sig syre eftersom att de inte vill ha det. Det syret som växten släpper ifrån sig är det syret vi andas in. Utan växter hade inte människor kunnat leva på denna jord. Därför är det dåligt för den ekonomiska hållbarheten och även lite för den sociala hållbarheten. Men det är däremot väldigt bra för den ekonomiska hållbarheten. Det är någras jobb att hugga ner skogen och om vi inte hade huggit ner skogen så hade de inte haft något jobb. När vi hugger ner skogen använder vi träet för att t.ex. göra papper och om vi inte hade huggit ner skogen så hade de som jobbar i fabriken för att tillverka papper inte haft något jobb. Alltså, alla som jobbar med någonting som har att göra med den skogen som egentligen skulle huggits ner förlorar deras jobb. Det är en väldigt lång kedja, det är de som hugger ner skogen, de som transporterar träet, de som gör om träet till olika saker som t.ex. möbler eller papper, de fabriker som tillverkar möbler av träet, de affärer som säljer möbler och papper, affärer som köper in möblera eller pappret för att sälja och tjäna pengar. Om vi hade slutat at hugga ner träd helt så hade väldigt många förlorat deras jobb och då hade vi antingen fått skapa fler jobb åt dem eller så hade blivit arbetslösa. Men om de blir arbetslösa så kommer de inte längre att tjäna pengar, de kommer då inte att kunna köpa varor från olika företag, om det företagen som de köpt av innan inte får några varor sålda längre så får de gå i konkurs och då blir ännu fler arbetslösa. Så en sådan sak som att sluta hugga ner skog skulle göra mer skada än nytta. Men att däremot hitta en balans så att han fortsätter att hugga ner skog fast mindre så att naturen hinner med att skapa nytt, i samma takt som vi hugger ner, så hade det varit väldigt bra. Så på så sätt kan man hitta en balans mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet och genom den balansen skapas en hållbar utveckling för de två kategorierna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar