VÄXTHUSEFFEKT:
Växthuseffekten är den uppvärmningen som sker vid jordens
yta och som beror på atmosfären. Mängden växthusgaser ökar ökar i atmosfären
och gör att temperaturen på jorden ökar. I Atmosfären finns det koldioxid,
vattenånga och metan som fångar upp en del av solvärmen som jordytan emitterar, alltså släpper
ifrån sig/utsänder, och emitterar sedan värmen ner till jorden igen. Det är
gaserna som har den effekten, alltså som gör att jorden mottar mer
värmestrålning än vad den skulle göra om gaserna inte fanns. Mycket av gaserna
kommer på grund av människorna, som släpper ut alla gaser. Det är främst genom förbränningen
av fossila bränslen men mycket av gaserna kommer även från korna, fåren älgarna,
renarna och hjortarna som ger mest växthusgaser. Deras matsmältning producerar
metan som de rapar upp och fiser ut. Men koldioxid frigörs inte bara vid
förbränning av fossila bränslen, utan det frigörs vid all förbränning av
organiskt material. Det är inte så jättestor andel, förbränningen av fossila
bränslen, alltså kol, olja och naturgas, är den absolut största andelen av
koldioxid som släppt ut. Den ökade växthuseffekten gör att det blir
varmare på jorden och om det fortsätter som det gör nu så kommer, om väldigt
många år, isarna smälta och det kan bli översvämning som gör att många
människor dör. Om vi inte hade släppt ut några gaser utan det bara hade varit
den naturliga växthusgasen så hade medeltemperaturen nu varit -18°C istället
för 15°C. Idag är alltså jordens medeltemperatur 15°C. Bara de senaste 100 åren
så har medeltemperaturen höjts med 0,5°C, vilket är väldigt mycket och det är
främst på grund av människorna men även på grund av den naturliga
växthuseffekten. 100 år är inte så mycket om man tänker på hur många år jorden
har funnits. Om vi inte ändrar/minskar vårt utsläpp så kommer medeltemperaturen
höjas ännu mer. Runt år 2100 så kommer det ha ökats med ca 1,4-5,8°C. Om det
fortsätter på detta sättet så kommer det bli en katastrof för världen. En annan
sak som också ökar koloxidhalten är nerhuggning av skogar. Eftersom att växter,
träd osv. tar upp koldioxid för sin fotosyntes så har de en hel del koldioxid i
sig. Så när man hugger ner dem så släpper det ut massa koldioxid. På grund av
att vi hugger ner massa träd så är koldioxidhalten 30% högre idag än vad den
var för ca 200 år sedan. Trafiken kommer troligtvis att öka och därmed kommer
utsläppen från trafiken öka, vilket inte är bra för miljön. Ca 7% av det
svenska koldioxidutsläppet är i Stockholm och av de 7% är en tredjedel på grund
av trafikens utsläpp. Koldioxiden som lägger sig i atmosfären har väldigt lång
livslängd och sprider sig, så bara för att man släpper ut mer på ett ställe så
betyder inte det att det lägger sig mer koldioxid i atmosfären vid det stället
utan det sprider sig. Eftersom att växthuseffekter och medeltemperaturen ökar,
främst är på grund av metangaser och koldioxiden, så kan vi minska det.
Metangaserna kommer från korna,
fåren älgarna, renarna och hjortarna så kan vi äta mindre av det. Om vi äter
mindre kött från korna, fåren älgarna, renarna och hjortarna så behövde vi inte
ha så många av de djuren och då är det färre som producerar metan. Vegetarisk
mat är ett bra alternativ, idag äter många människor väldigt mycket kött. Om vi
kunde dra ner det till en tredjedel eller fjärdedel så hade det gjort stor
skillnad. Ett annat alternativ till kött är även kyckling och fisk, om vi äter
mer av det så hjälper det också mot utsläppet av metan för kycklingar och
fiskar släpper inte ut någon metan. Det skulle troligtvis göra skillnad men om
det inte är tillräckligt stor skillnad så kan vi även minska trafiken. Om vi
kör mindre bil, buss m.m. så släpper vi ut mindre gaser som hjälper mot
växthuseffekten. Till största del har olja och kol bytts ut till vattenkraft,
kärnkraft, biobränsle m.m. Flygplan och bilar är stora faktorer till utsläppen.
Om vi åker på färre resor och kör mindre bil, eller t.o.m. förbjuder bilar som
inte går på el, så hjälper det mycket. Ett alternativ kan vara att man
framställer bilar m.m. som drar en hel del mycket mindre bensin. En annan sak
man kan göra är att välja lågenergilampor istället för glödlampor. Genom att
göra det så kan elförbrukningen och utsläppen från belysning minska med 75% i
hemmet. Det är väldigt mycket och det är inte svårt eller jobbigt att göra det.
Själva ljuset blir det ingen stor skillnad med, men elförbrukningen och utsläppen
minskar extremt mycket.
OZONHÅL I
ATMOSFÄREN:
Med ozonhål i
Atmosfären menas att det har blivit ett hål i ozonskiktet. Ozonskiktet
innehåller t.ex. ozonmolekyler. Ozonmolekyler är en molekyl som är sammansatt
med tre syreatomer. Ozonmolekylerna fångar de UV-strålarna, alltså de
ultravioletta strålarna, från solen. Ozonskiktet skyddar jorden från
UV-strålarna som kommer från solen eftersom att de är farliga. Ozon är en blå
illaluktande gas. Ozon bildas i atmosfären men kan även bildas nära jordytan.
Om man blandar solljus med vissa sorters föroreningar så kan ozon bildas.
Ozonlagret har inte samma täthet hela tiden utan det ändras beroende på vilken
årstid det är. I Sverige är ozonskiktet som tätast under våren och som tunnast
under hösten. Om man släpper ut ozonnedbrytande ämnen så påverkas balansen i
atmosfären. Då gör det att ozonlagret blir tunnare och då är det inte längre
lika skyddande. Det kommer då igenom mer UV-strålning som kommer ner till
jorden, vilket inte är bra eftersom att UV-strålarna är skadliga. Om
ozonskiktet blir för tunt så kan det gå hål i det. De främsta ämnena som är
orsaken till att ozonlagret
tunnas ut är freon, lustgas från förbränning och flygplan på hög höjd utsläpp
av kväveoxider. Freon är en gas som bryter ner ozon i snabbare takt än nytt kan
producerat. Över Antarktis så sjunker ozonmängden väldigt mycket. Tidvis
sjunker det till lite mer än 70% lägre nivåer än normalt. Orsaken till att
Antarktis skadas mer än t.ex. Sverige är på grund av de speciella
väderförhållandena. Eftersom att det under vintertiden är runt -80°C. Då bildas
ismoln som förenar sig med neutraliserar klor- och
bromföreningar, vilket är ozonnedbrytande. Det förtunnar då ozonlagret vid
Antarktis mer än vid t.ex. Sverige för i Sverige och många andra länder kan det
inte bli så kallt som -80°C. Därför har det blivit ozonhål över Antarktis och
även över Australien, Arktis m.m. Ozonnedbrytande ämnen finns även i varor som
fortfarande är i bruk. T.ex. kylskåp, frysar, luftkonditioneringar och
värmepumpar. Men även i sprayburkar, isoleringsmaterial, rengöring/kemtvätt,
brandsläckningsmedel m.m. Men Ozonlagret påverkas inte bara vid ställen som
Antarktis utan över hela världen har ozonlagret minskat med ca 10%. Det har
minskat med hela 10% under bara 25år, vilket är ganska mycket. Om det
fortsätter så här så kommer allt av ozonlagret vara borta inom några hundra år
och då kommer det vara mycket svårare att bo på jorden. Om ozonskiktet
försvinner helt så kommer man inte kunna bo på jorden alls. Åtgärder som vi kan göra för att minska utsläppet av
ozonnedbrytande ämnen är att lämna in våra gamla kylar och frysar så att alla
de ämnena som är dåliga kan omhändertas så att de inte släpps ut. Man ska även
se till så att köldmediet till ens värmepump hanteras av någon som har koll på
sånt. Om du själv tar hand om det så kan det vara dåligt för då kan dåliga
ämnen släppas ut. Så man ska ta hjälp av ett ackrediterat företag som är ett
företag som vet hur man ska hantera det. När man köper sprayburkar så ska man
tänka på att köpa sprayburkar som inte innehåller freoner och om man köper det
ändå så ska man vara noggrann med att kassera sprayburken på en miljöstation
och inte bland vanliga burkar. Eftersom att flygplan som flyger längre än
inrikesflyg och rymmer mer än 19 passagerare ska helst undvikas för de släpper
också ut ozonnedbrytande ämnen. Därför ska man flyga så lite som möjligt men
eftersom att det är den snabbaste vägen om man ska till t.ex. USA så tar nästan
alla det. Det är också lättare eftersom att det är ett så stort hav emellan USA
och Europa. Men om man t.ex. ska till Tyskland så kan man köra bil men eftersom
att utsläppen från bilen är dåligt för växthuseffekten så är det inte heller
ett så bra alternativ. Om man ska köpa kyl, frys, värmepumpar och
luftkonditioneringar så ska man inte köpa gamla för de innehåller dåliga ämnen
som är ozonnedbrytande så om man ska köpa kyl, frys, luftkonditionering eller
värmepump så ska man köpa en helt ny för i de nya finns inte de dåliga ämnena
som är ozonnedbrytande. I Sverige är det ganska hårda krav på att det inte ska
vara ozonnedbrytande freoner i varor som säljs men det kan förekomma. Men i
andra länder så kan det vara att det inte är lika hårda krav. Därför ska man
vara försiktig och titta på baksidan av varan när man ska köpa den så att den
inte innehåller de dåliga ämnena som bryter ner ozonet.
FÖRSURNING AV
SJÖAR, SKOG OCH MARK:
Försurning av
sjöar, skogar och mark betyder att det innehåller för mycket sura ämnen som gör
att de skadas. När sjöarna, skogarna och marken inte är skadade innehåller de
basiska ämnen. Motsatsen till sura ämnen är alltså basiska ämnen. Sura ämnen är
t.ex. citronsyra medan basiska ämnen är t.ex. kalk. De sura ämnena gör basiska
ämnen mindre basiska och basiska ämnen gör sura ämnen mindre sura. På kemiskt
sätt säger man inte att det är surt utan man säger att det uttrycks som hög
koncentration av vätejoner. Det mäter man i form av pH-värde. Om pH-värdet är
under 7 så är det surt och om det är över 7 så är det basiskt. Sjöar, skogar
och mark blir surt på grund av utsläpp av svaveloxid, kväveoxider och ammoniak.
Utsläppen kommer från förbränning, trafikutsläpp och omvandling i atmosfären. Det
är svaveloxiden som kommer mestadels från förbränning av olja och kol. Trafiken
står för mesta delen av kväveoxider bildningen men det bildas även vid andra
slags förbränningar. Svavel- och kväveoxiderna åker upp till atmosfären och i
atmosfären så omvandlas det till svavel- och salpetersyra. Syrorna binder sig
till vattnet som finns i molnen. Syrorna som binder sig till vattnet gör att
vattnet blir surt. När det sedan har blivit tillräckligt mycket vatten i molnet
så släpps det ut genom regn och eftersom att regnet är surt så kommer det surt
regn över skogar, över marken och i sjöar. När det kommer surt vatten i skogar,
sjöar och på marken så försvinner växt- och djurliv i sjön och då blir sjön
näringsfattig. På samma sätt drabbas skogar och marken, de blir näringsfattiga
och dör. På grund av försurning så försämras förutsättningarna för biologisk
mångfald. För om en sjö blir försurad så dör alla fiskar i den och då kan de
inte föröka sig, eftersom att de har dött av försurningen. I Sverige är ca 700
sjöar försurade och på grund av det så har en del arter till och med dött ut. De
arter som är försurningskänsliga minskar eller försvinner helt. De djur och
växter som är i försurade sjöar och skogar dör. Därför är djur- och växtlivet
allmänt artfattigare. Alla löv och döda organiska saker som lägger sig på bottnen
av sjöar som är försurade tar längre tid att bryta ner vilket gör att allt
samlas på bottnen, då blir det mindre vatten i sjön. Men försurning av sjöar,
skogar och mark är inte alltid på grund av människornas utsläpp. Det kan även
vara en naturlig process som orsakas av vind, vatten och olika organismer. Men
det mesta är på grund av människorna och allt är inte på grund av utsläpp. En
annan huvudanledning är intensiv markanvändning. När man skördar som tar man
bort näringsämnen. Det kan bland annat vara på grund av baskatjoner från
marken. Baskatjoner kan göra att marken efter en ganska lång tid kan bli
försurad. Därför måste man gödsla. Inom jordbruken så är dt en självklarhet för
många att man måste gödsla om man vill skörda men det är inte lika stor självklarhet
för folk att man måste gödsla när man skördar skogar också. De tre
huvudorsakerna till försurning är sammanfattningsvis intensiv markanvändning,
förbränning av bränslen som innehåller svavel och utsläppen från trafiken som
innehåller kväveoxider. Saker som vi kan göra för att minska alla de tre
orsakerna är att släppa ut mindre svavel- och kväveoxider. För att göra det så
ska vi minska på trafiken. Om vi minskar på trafiken, alltså kör mindre, så
minskar även koldioxidutsläppen vilket är bra för det minskar växthuseffekten. Om
vi minskar utsläppen av koldioxid så begränsar vi användningen av fossila
bränslen, vilket gör att utsläppet av svaveloxid och kväveoxider minskas. För
att minska utsläppen av luftföroreningar så kan vi t.ex. göra rökgasrening av
kolkraftverk. Om vi skulle hitta något som vi kan omvandla på samma sätt som vi
nu gör med kol och olja så skulle det minska utsläppen väldigt mycket. En sak
som man kanske inte tänker på är att det faktiskt är många som inte är medvetna
om problemet, antingen vet de inte att problemet finns och tänker därför inte
på det eller så vet de att problemet finns men vet inte vad de kan göra för att
hjälpa till att minska det. En annan åtgärd är kalkning av mark och sjöar. När
man sprider kalt över mark och sjöar så hjälper det mot försurning. Varje år
sprids ca 200 000 ton kalk i de svenska sjöarna. Kalken ger skador i naturen
men om man väger fördelar och nackdelar så finns det fler fördelar och därför
gör man det. Man kan köpa miljömärkt el, använda miljövänliga bränslen och
handla lokalt.
ÖVERGÖDNING
OCH SYREBRIST I HAV:
Alla växter
behöver näringsämnen för att överleva och växa, men alla växter behöver olika
mycket näring. I naturen finns det inte lika mycket av allt, det är alltså en
naturlig brist av vissa näringsämnen. Några exempel på näringsämnen som det är
brist på är kväve i mark och hav och fosfor i sötvatten. Om inte människorna
hade tillfört de ämnena som naturen har brist på så hade vissa växter inte
längre funnits kvar. Men eftersom att människorna hjälper till och tillför de
ämnena som behövs så ökar tillgången på de ämnena som saknas och även
växtproduktionen. När man beskriver det på det sättet så verkar det som att
allt är positivt men det finns nackdelar med det. När man t.ex. tillsätter
gödsel för att öka tillväxten på åkermarken så är det en del ämnen som spills
ut i form av avdunstning som sedan kommer ner med regnet i vattendrag och
grundvatten. Eftersom att det är brist på kväve i marken så tillför människorna
kväve till marken men en del av kvävet lägger sig inte i jorden utan släpps ut
i luften. När mängden av kväve och fosfor, i t.ex. vattendrag och skogar, ökar
så kan det orsaka övergödning. I vatten så gör kväve och fosfor så att alger
och andra växter ökar i tillväxt. Så ju mer kväve och fosfor, desto mer alger
och växtligheter om det förutsättningsvis kommer ner tillräckligt mycket
solljus till vattnet. Om det blir för mycket alger och växter i en sjö så ökar
ju tillväxten. När tillväxten ökar så ökar även antalet döda organismer. De
döda organismerna sjunker ner på bottnen och bryts ner av bakterier av olika
slag. När de döda organismerna bryts ner av bakterierna så förbrukar
bakterierna syre och eftersom att det blir väldigt mycket mer döda organismer
än vanligt så förbrukas det även mycket mer syre än vanligt. Det gör att det
kan det blir syrebrist på bottnen av sjön. Dessutom så tar svavelbakterierna
över att bryta ned de döda organismerna och då blir bottnen av sjön inte bara
syrefattig, utan även svavelhaltig. Det gör att ingenting kan leva på bottnen,
de djuren som levde på bottnen dör. De alger som ökar i växtlighet gör att
risken för giftbildande alger ökar. Då förändras den biologiska mångfalden. Det
blir färre djur i sjöar på grund av övergödning som gör att det släpps ut kväve
och fosfor i luften genom avdunstning och kommer upp till molnen, förenas med
vattnet i molnet som sedan faller ner som regn och då kommer de dåliga ämnena i
sjöar. Det gör att algblomningen ökar, som gör att det blir syrebrist på
bottnen av sjön på grund av att alger och växter tar över och att bakterier som
bryter ner de döda organismerna tar allt syre, som gör att djuren på bottnen av
sjön dör. Om det kommer vissa kväveformer, som t.ex. nitrat, i grundvattnet så
blir det förorenat och om halterna blir för höga så kan det orsaka ett
hälsoproblem om man dricker vattnet. Många åtgärder för detta finns, t.ex. så tar
många kommunala reningsverk bort en del av fosforn och kvävet genom kemisk och
biologisk rening. Tack vare reningsverken så görs ca 90% av den syrekrävande
nedbrytningen av organiska ämnen i reningsverken. Men 10% sker fortfarande i de
vattenområden som tar emot utsläppen och det vill man göra något åt så att ännu
mer sker i reningsverken. Eftersom att det mesta utsläppet kommer från gödselanvändandet
så kan man minska det, för då minskas även utsläppet. Men nackdelen med det kan
vara att tillväxten inte ökar lika mycket som den gör när man tar mer gödsel,
så då får man väga för och nackdelar och se vilket som väger mest. Det är inte
bara kväve från övergödsling utan även av alla typer av förbränning så bildas
kväveoxider som släpps ut och också är en del i det hela. Det finns
förbränningstekniker som reducerar bildandet av kväveoxider men de använd inte
alltid. Så om man hade använt den metoden mer så hade det nog minskat lite. En
annan effektiv åtgärd är att minska utsläppen inom energiområdet. För att göra
det så kan man spara energi och byta till energiformer som är förnybara. Många
arbetsmaskiner, fartyg och tunga fordon är inte så bra renade från kväve så om
man skulle förbättra kvävereningen så skulle det också göra att kväveutsläppen
minskade. Man kan åka mer kollektivt och cykla mer eftersom att utsläppen från
bilar släpper ut mycket dåliga gaser som inte är bra för miljön. Om man har en
tomt som man vill gödsla så ska man tänka på att köpa miljömärkt gödselmedel. När
man handlar så ska man tänka på att försöka köpa varor som är närodlade och
inte har transporterats så långt.
KÄLLOR:
Biomassan (bla skogen) ökar i Sverige med ca 5,5 % per år.
SvaraRadera