Hållbar utveckling s.54 - fråga 8c + 8d

SO s.54 fråga 8 c - Vindkraft, solkraft, vattenkraft

• Geografiska förutsättningar 
• Ekonomi (på individ- och samhällsnivå) 
• Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa 
• Mängden energi som kan utvinnas 
• Aktörer som motarbetar förändringen 
• Vem som bär ansvaret för förändringen

8c) Sol-, vind- och vattenkraft: 

Vindkraft:

Geografisk förutsättning: För att vindkraftverk ska fungera som bäst så bör de stå på en plats som är öppen. Om man hade satt ett vindkraftverk mitt i en tät skog eller väldigt lågt så hade det inte varit så mycket vind där och då hade man inte fått ut så mycket energi av det. Vindkraftverk är väldigt höga för att det blåser mer högre upp och ytor som är väldigt öppna blåser det också mer på. När man åker över Öresundsbron så kan man se att det tår väldigt många vindkraftverk ute i havet. Till havs är det ofta mer blåsigt än inne i städer. Vindkraftverk ger inte så energi så man försöker att hitta platser där det blåser som mest.

Ekonomi: Vindkraftverk är ganska dyra att köpa, de kostar mellan 12 och 15 miljoner kronor per MW. Det är alltså en väldigt stor investeringskostnad och det tar flera år för vindkraftverk att löna sig men eftersom att vind är en förnybar naturresurs så kommer det alltid att finnas och därför gör det inget att det tar lång tid för det att löna sig. Vindkraft drar inte med sig några kostnader för någon slags miljöförstöring och är därför miljövänlig. Om man placerar vindkraftverk på en öppen yta på land så är det lite billigare men det blåser inte lika mycket. Om man däremot placerar vindkraftverken till havs så drar man nytta av de bättre/kraftigare vindarna där men det kostar även lite mer att placera dem till havs. Vindkraft kostar mellan ca 50-100 öre/kWh. Det behövs inget bränsle för att hålla igång ett vindkraftverk och det släpper nästan inte ut någon koldioxid, vilket är bra för klimatet. För samhället så är det väldigt dyrt att investera i vindkraftverk då de är väldigt dyra men när man väl har satt dit dem så är det inte mycket mer som kostar. Därför har den installerade vindkraftskapaciten inom EU ökat enormt. År 2000 var det bara ca 2,4% men i slutet av 2015 var det ca 15,6%, vilket är en väldigt stor skillnad. I slutet av 2015 var den totala vindkraftskapaciteten 142GW vilket motsvarar ca 11,4% av den totala elanvändningen inom EU. För individen kan vindkraftverken vara bra. När ett vindkraftverk ska byggas så är det några som har det jobbet och de individerna tjänar pengar när de gör arbetet. Så vindkraftverk, för de som jobbar med att bygga det och transportera delarna till det, är ekonomiskt bra för många individer. Även de som äger marken som vindkraftverken placeras på kan tjäna på det. De kan se vindkraftverken som en inkomstkälla. Än så länge har vindkraftverken inte haft någon negativ påverkan på fastighetspriser, så än så länge så tänker folk inte på att det finns ett vindkraftverk i närheten när de ska köpa en bostad.

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa: Några dåliga konsekvenser för människor är att vindkraftverken skapar buller som många inte gillar. Vissa tycker även att vindkraftverken förstör utsikten eller att de är fula. Men bullret förekommer när rotorbladen passerar genom luften men när rotorbladen rör sig så genererar det energi, så det är både på gott och ont. När det är soligt väder så kan det uppstå skuggor och när det är mörkt så är det en blinkande hinderbelysning som också kan uppfattas som störande. Många är oroliga över hur allt detta påverkar hälsan men det finns än så länge inte något underlag för att det är sant. Några negativa konsekvenser som vindkraftverken gör för miljön är att vindkraftverkens ledningar som går ut från vindkraftverken har magnetfält som påverkar både människor och djur. Det är många fåglar som flyger in i vindkraftverken och dör. Om ett vindkraftverk placeras på land där man tidigare odlat så minskas ytan för odlande vilket leder till att det blir mindre odlade varor och om man tittar på lång sikt så kan det göra så att vi måste importera mer eftersom att vin inte har tillräckligt mycket plats att odla på. Men det kommer troligtvis inte att hända då vi inte hade så många vindkraftverk. Dessutom är många vindkraftverk ute till havs. Positiva konsekvenser för människan är att vi har lärt oss hur vi får ut energi av vinden. Genom vindkraftverken kan vi få ut energi som kan användas t.ex. i våra hem. Vindkraftverk tar vara på vinden och gör om det till energi. Om det bara är buller och utsikten som människor stör sig på så är det ju det lilla av det hela. Om man tänker på all den energin vi får ut av vinden genom vindkraftverken så är argumenten att det är lite buller och förstörd utsikt väldigt vagt. De räcker inte till för att vinna över alla de fördelar det finns med vindkraftverken. Positiva konsekvenser som vindkraftverken gör för miljön är att de släpper inte ut någon dålig gas som t.ex. koldioxid. Vindkraftverk drivs inte av något fossilt bränsle och därför är vindkraftverk miljövänliga.

Mängden energi som kan utvinnas: Vindkraftverken producerar i genomsnitt mellan 2500-3500 timmar. Om vindkraftverket är på 2MW så betyder det att det produceras 5600 MWh per år och det motsvarar 2800 timmar. Den mängden energi räcker till ca 1100 hushåll om hushållet förbrukar 5000 kWh per år. Det är då bara från ett vindkraftverk. Om man jämför med vattenkraft så producerar det, i alla fall de 15 största i Sverige, 3500 timmar. Efter 4-6 månader, om vindkraftverket har varit i drift hela tiden, så har det producerat lika mycket som det går åt för att tillverka det. Energiförbrukningen för tillverkning, drift, transport, byggande och allt annat som behövs till ett vindkraftverk motsvarar ungefär 1% av vindkraftverkets energiproduktion under dess livslängd. Den siffran är mycket lägre än ett oljekondenskraftverk då dess energiförbrukning motsvarar ungefär 12%. Men om det inte blåser alls mycket under en lång tid, vilket kanske är ganska osannolikt, så produceras det inte lika mycket energi. Därför kan man inte helt förlita sig på vindkraftverk då det behövs vind för att man ska få ut någon energi. T.ex. så finns vatten alltid och därför kan man lita och få ut mer av vattenkraften.

Aktörer som motarbetar förändringen: De som motarbetar förändringen är de som tycker att vindkraft inte är en bra energikälla, personer som tycker att vindkraftverk ger ifrån sig buller och de som tycker att vindkraftverken förstör utsikten.

Vem bär ansvaret för förändringen: Det är staten som bär ansvaret för vindkraftverken då de placera på allmänna platser. Det är svårt för privatpersoner att påverka eftersom att privatpersoner inte vill ha ett vindkraftverk på deras tomt och alla har så väldigt olika åsikter. Därför är det bättre att staten tar hand om sådant. Man kan ha ett lite mindre vindkraftverk på ens tomt men då produceras det inte alls lika mycket el. Men om alla hade haft ett lite mindre, plus att vi har alla de andra stora vindkraftverken så kanske det skulle göra att vi fick lite mer energi av vindkraften.

Vattenkraft:

Geografisk förutsättning: För att vattenkraftverk ska fungera som bäst så ska det vara vid ett ställe med mycket vatten och det ska forsa fort så att man får så mycket tryck som möjligt. När vattnet från en damm strömmar ner till turbinen så utvinns det kraft. Så det behövs det vatten, höjdskillnad och i vattnet ska det helst inte vara allt för mycket djurliv. För om det finns djur så kommer de troligtvis att åka ner i turbinen och då dör de. För att bygga ett vattenkraftverk är man beroende av nederbörd och topografi (nivåskillnader).

Ekonomi: Vatten är väldigt effektivt och det finns extremt mycket vatten att använda för att kunna omvandla till energi och det gör vattenkraften en stabil energikälla. Vattenkraft medför inga bränslekostnader och kostnaderna för att producera vattenkraftverk är låga. Men det behövs stora investeringar för att bygga ett vattenkraftverk, men det är en engångskostnad och sen är den ekonomiska livslängden är lång. Det blir oftast inte några höga skatter för vattenkrafts-elen eftersom att energin är miljövänlig att producera. Men det är inte den enda anledningen till att elen blir billig, det är även att det inte behövs någon extra råvara. Produktionskostnaden för vattenkraft i Sverige är ca 71 öre/kWh. Vilket är lite ungefär det som produktionskostnaden är för vindkraft, då den är mellan 50-100 öre/kWh. Det är även positivt för de som jobbar med att bygga eller driva ett vattenkraftverk. Alla som bygger, transporterar delar, jobbar inom de stora företagen har ett jobb tack vare vattenkraft.

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa: En positiv konsekvens för miljön är att vattenkraft är ett förnybart energislag som i stort sett inte medför några klimat- eller miljöpåverkande utsläpp alls. Men en negativ konsekvens för miljön är att vattenkraftverk innebär stora ingrepp i landskapet, vilket påverkar ekosystemet. Vattenkraftverk kan också påverka djur- och växtliv i närheten då de med vattnet kan åka ner i turbinen. Vattnet kommer igenom men djuren kommer inte igenom utan dör. En positiv konsekvens för människan är att vattenkraft är billigt och om man bor i staden så påverkas man inte av något ljud eller annat från vattenkraftverken. En negativ konsekvens för människor är att fiskar och djur som kanske annars hade blivit vår mat kan dö i vattenkraftverkets turbin.

Mängden energi som kan utvinnas: Sverige och Norge är de två länder i världen som producerar och använder mest vattenkraft. I Sverige är genomsnittet av produktion ca 65 TWh. Men det kan även gå ner åt 50 TWh och även upp åt 75 TWh, så det är beroende på hur mycket nederbörd det är under året. I Sverige finns runt 2000 vattenkraftverk, alla är dock inte lika stora men av de 2000 så är ca 200 lite större än de andra.

Aktörer som motarbetar förändringen: Om någon bor precis vid en damm som skulle vara väldigt bra att göra till ett vattenkraftverk så skulle personen eller personerna som bor där behövs flytta och då skulle de motarbeta förändringen. Annars finns det inte så många som vill motarbeta vattenkraft eftersom att det är så pass bra som det är. Det är ganska miljövänligt, billigt och det finns mycket vatten som man kan omvandla till en massa energi.

Vem bär ansvaret för förändringen: Vattenkraft är något som bara staten kan styra. För det är inte möjligt att ha ett vattenkraftverk på sin tomt utan det behövs väldigt mycket för att bygga det. Man måste både ha en turbin, en damm med höjdskillnad osv. Men det kan även vara de stora energibolagen som är ansvariga för vissa vattenkraftverk.

Solkraft:

Geografisk förutsättning: Idag kan man bara omvandla solens energi till el genom solceller. Solcellerna ska man helst placera där det är mycket sol. I Sverige är det inte så mycket sol men det är ändå en del som har solceller i Sverige också. Om man ska ha solceller på sin bostad så bör man har det så taket eftersom att där blir det inte skuggigt så samma sätt som om de skulle vara på ena sidan av huset. Men de flesta solcellerna finns vid en öppen yta där det är väldigt många samlade.

Ekonomi: För att omvandla solens energi till el så finns det idag bara solceller som kan göra det, men solceller är väldigt dyra. De kostar väldigt mycket och det tar lång tid innan det lönar sig. I dagens läge är solceller inte någon vinstmaskin. En anläggning på 3000-4000 W kostar ca 70 000 kr. Om anläggningen är bra placerad får man ut ungefär 2000-3000 kWh per år. Om elpriset är 1kr per kWh så sparar du alltså max 3000 kr/år och det tar då nästan 15 år innan anläggningen är betald och det är om elpriset är 1kr per kWh. Så det tar väldigt lång tid innan det lönar sig.

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa: En positiv konsekvens med solenergi för miljön är att det är miljövänligt. Eftersom att solen finns i rymden och att allt liv på jorden är beroende av solen så är det väldigt miljövänligt, när man omvandlar solens energi så dör det inga djur, växter blir inte påverkade och inget annat blir påverkat. Men en negativ konsekvens för miljön är att det finns solceller som är kiselbaserade och de består av en solid dopad halvledarkristall med kisel som bas och produceras därför mestadels av en väldigt ren kisel som framställs från kiseldioxid i en process som är väldigt energikrävande. Förutom kisel så används även andra material som t.ex. Koppar, silver och dopningsmaterial som är nödvändiga för att solcellen ska fungera. Produktionen av de materialen är också väldigt energikrävande. Vid produktionen av solceller används även lösningsmedel som inte är så bra för miljön när de släpps ut. Positiva konsekvenser för människan är att solen är en väldigt bra energikälla och om vi lär oss att omvandla dess energi på ett bättre sätt än idag så kommer vi kanske att kunna sluta använda fossila bränslen som energikälla. För idag använder vi alldeles för mycket av de fossila bränslena men det som finns idag för att använda solens energi är solpaneler/solceller som är väldigt dyra. Solcellerna är även väldigt ineffektiva om man tänker på hur mycket bättre de hade kunnat vara.  Men det är även en negativ konsekvens, vi kan inte utnyttja all den solenergin som finns. Om några år kommer vi säkert att kunna utnyttja solenergin mer men i dagens läge så är det väldigt ineffektivt och det är inte många som köper solceller på grund av att de är så dyra.

Mängden energi som kan utvinnas: Om anläggningen är bra placerad får man ut ungefär 2000-3000 kWh per år. En anläggning som bara är placerat på en hyfsat bra plats så får man ut minst 800 kWh per år, vilket inte är speciellt mycket med tanke på hur mycket det kostar.

Aktörer som motarbetar förändringen: Många personer har stora tak som skulle generera mycket energi om man hade satt på solceller på taket men eftersom att solceller är ganska fula enligt många så väljer många att inte ha det. Det är även mycket dyrt så alla som inte har så mycket pengar kan inte ha det.

Vem bär ansvaret för förändringen: Det är både privatpersoner och staten eftersom att man kan som privatperson välja att sätta upp egna solceller på ens tak och staten kan bestämma att på en plats med mycket sol vill de sätta upp en samling med solceller. Så därför är det båda som kan bestämma, solceller behöver inte så mycket utrymme utan bara mycket sol.

8d) För att man ska få fler att bli mer positivt inställda till att använda sig av sol-, vind- och vattenenergi kan man göra lite förändringar. Om ett samhälle ska vara hållbart så kan man inte göra likadant för alltid utan för att det ska vara ett hållbart samhälle så krävs det ny teknik. Under de kommande åren kommer tekniken att utvecklas väldigt mycket mer. Produkter kommer att bli mer energieffektiva och förhoppningsvis så kommer vi kunna göra alla de förnybara energikällorna mer effektiva också. Om vi gör det så kommer vi inte att behöva fortsätta använda fossila bränslen så mycket som vi gör idag. Men för att vi ska kunna hitta mer effektiva och miljövänliga sätt att använda sol-, vind- och vattenenergi så måste vi få pengar för att forska på hur man ska göra det. Det är då främst staten som kan bidra till det men om alla invånare t.ex. betalade lite mer skatt plus att då staten la till en del så kunde de "extrapengarna" gå till forskning om hur vi ska effektivisera det. Om vi hade kunnat effektivisera solenergin extremt mycket så hade vi kunnat sluta ha bensin till bilen och istället ha el-bilar som var drivna på den energin vi får ut av solen. Det hade förbättrat miljön och klimatet väldigt mycket, då förbränningen av de fossila bränslena gör så att det släpps ut väldigt mycket koldioxid som inte är bra. När man då kommer på hur man kan effektivisera energiomvandlingen så kan man därefter sänka energiskatten för de förnybara energikällorna och de kommer nog många nappa på och därmed bli mer positivt inställda till sol-, vind- och vattenenergi. Eftersom att en stor del av energipengar är i from av skatter så kan man ha låg skatt kring sol, vind och vatten. För kärnkraft och alla andra energikällor kommer då att vara dyrare och folk tycker om när saker är billigt och bra, så därför kommer folket att välja sol, vind och vatten som sin energikälla. De kommer alltså att välja de energibolag som får och ger ut energi som är från sol, vind och vatten.

Idag är elbilar dyrare och därför väljer många att istället köpa bensindrivna bilar. Folk vill inte lägga alla sina pengar på en bil utan vill hellre lägga lite pengar på en bil och sedan mer pengar på resor, mat, hus osv. Men om det blir billigare att köpa elbil än en bensindriven bil så kommer fler att köpa elbilen. Man kan dessutom höja priset på oljan så att bensinen kommer att bli mycket dyrare, då kommer folk definitivt inte att välja det eftersom att det kommer att vara väldigt mycket dyrare. När man har utfört dessa saker kommer vi att få ett mycket mer hållbart samhälle då det just nu är väldigt mycket problem men klimatet. Det släpps ut alldeles för mycket koldioxid och om man börjar köpa och köra elbil istället så kommer det att sluta släppas ut koldioxid, vilket leder till att klimatet mår bättre och får tid att återhämta sig. Eftersom att sol, vind och vatten alla är förnybara energikällor så kommer klimatet ha väldigt lång tid på sig att återhämta sig om det inte i framtiden är någon som gör så att vi börjar använda något som förstör miljön på samma sätt som koldioxiden gör idag.

Geografi s.54 - hållbar utveckling

Fråga 2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser:

En förnybar naturresurs är naturresurser som det hela tiden bildas nytt av. Exempel på förnybara naturresurser är vind, vatten och sol. Oavsett hur mycket av det vi använder så kommer det alltid bildas nytt. Men solen är det som styr allt. När solen brinner upp/försvinner så kommer det att bli extremt kallt på jorden och på alla andra planeter i vårt solsystem. Då kommer människorna att dö, växterna kommer dö, djuren kommer att dö, vattnet kommer att frysa och allt annat på jorden kommer att sluta leva. Om solen försvinner så kommer det inte finnas något liv kvar på jorden, men det kommer ta extremt många år tills att solen försvinner så det räknas ändå som en förnybar naturresurs. Om vi kommer på fler sätt att ta till vara på de förnybara naturresurserna så kan vi då minska användningen av de fossila bränslena. Men det är främst vi i som bor i de rika länderna, alltså i-länderna, som använder mycket energi. Därför är det även vi i i-länderna som bör fixa det. En slags förnybar naturresurs är vattenkraft och för att man ska få ut någon energi ut vatten så krävs det solenergi och fallhöjd. Därför anlägger vi vattenkraftverk där vattnet strömmar för att energin som sedan kan göras om till elström. Vattnets kretslopp är att det avdunstar vatten från havsytan när solen värmer på haven och den vattenångan stiger och bildar moln. När molnen sedan har tillräckligt mycket vatten i sig så blir de tunga och släpper ifrån sig regn. Regnet som faller ner kommer ner i form av snö eller vatten och en del landar i bäckar, åar och floder. Där det finns forsar och fall kan man stoppa upp vattnet och sedan låta det forsa genom en turbin. När vattnet forsar genom turbinen så börjar turbinen snurra som drivs av en generator där det bildas elström. Sedan transporteras elströmmen till till de som förbrukar elen, det görs genom kraftledningar. Vatten är en förnybar naturresurs som vi kan använda oss av för att få el så länge solen finns och skiner. I Sverige får vi knappt 50% av elströmmen från vattenkraften, vilket är bra men det hade varit bra om det hade ökat. De mest kraftproducerande älvarna är Luleälven i Norrbotten, Indalsälven i Jämtland och Medelpad. Det finns ca 1800 vattenkraftverk i Sverige och ungefär 200 av dem är lite större än de andra. Vattenkraft har relativt liten påverkan på klimatet men det har däremot väldigt stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Många fiskar vandrar regelbundet och de kan vandra mellan bara några meter till tusentals kilometer. Orsaken till att de vandrar är fortplantning. Ål, lax, öring, röding, havsöring med flera vandrar, men kraftverksdammarna hindrar fiskarna från att kunna vandra. Eftersom att orsaken till att fiskar vandrar är fortplantning så dör arten ut på grund av kraftverksdammarna. Några andra förnybara naturresurser är vindkraft och solkraft. Det är tack vare solen som vinden blåser. Solen värmer upp jordytan men den värmer inte upp lika mycket på alla ställen utan den värmer upp jordytan olika mycket och därför då blir det olika temperaturer och olika lufttryck. Det gör att vindarna uppstår och med hjälp av vindkraftverken så kan vi använda vindkraften som en energikälla. När vinden driver vindkraftverkets blad  så gör det att det driver en generator inuti vindkraftverket och då ger det elström. Men vindkraftverken fungerar bara när det blåser och ger inte så mycket energi. Energin man får ut från en kärnkraftsreaktor får man ut av 6000 vindkraftverk, så då förstår man hur lite energi vindkraftverk ger. De ger även ifrån sig lite buller. Biobränsle är också en förnybar naturresurs men eftersom att vi använder det snabbare än vad det tillverkas så kommer är det inte någon bra lösning. Om vi hittar andra energikällor så kan vi fortsätta använda biobränsle men i så fall mindre av det.

Olja är en naturresurs som inte är förnybar men den kan man lagra till skillnad från t.ex. vind, som är en förnybar naturresurs. Oljan är en ändlig naturresurs, vilket innebär att den någon gång kommer att ta slut och när den gör det så kommer vi inte kunna använda den som en energikälla längre. Oljefrågan är till stor del en ekonomisk fråga. För om oljepriset blir extremt högt så att ingen är villig att betala så kommer vi att tvingas utveckla alternativa energikällor. Om vi hade hittat en alternativ energikälla så hade det varit väldigt bra eftersom att olja inte är den bästa energikällan om man tänker på naturen. Oljeutsläppen och förbränningen är  inte alls bra för naturen. Oljeutsläpp är när man släpper ut olja i vatten eller på land. Om man släpper ut det i hav så sprider sig oljan ut på vattenytan och oljan avdunstas sedan med vattnet. Men att andas in avdunstad olja för länge så är det giftigt. Oljeutsläpp kan leda till negativa konsekvenser för samhället, både miljömässigt och ekonomiskt. Eftersom att olja har väldigt lätt att brinna så är det farligt om det blir ett oljeutsläpp, det kan även förorena dricksvattentäkter. Olja, torv, naturgas och kol är alla naturresurser som inte är förnybara. De har bildats genom nedbrytning av djurdelar och växtdelar som sedan har omvandlats till olja, kol, torv och naturgas. Men de har omvandlats i flera miljoner år och till slut lagrats. Det är väldigt bra energikällor om man tänker på energimässigt. För de innehåller mycket energi och är därför energikällor av hög kvalitet, men om man ser det naturmässigt så är de inte alls bra. Tidigare har oljan varit väldigt billig eftersom att det i början fanns väldigt mycket av den, men nu när det inte finns så mycket av den har priset ökat.

Fråga 4:

A: Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Med hållbar utveckling menas att utvecklingen man gör ska vara hållbar. Om man t.ex. utvecklar bilar, som blir det som blir standard, som behöver väldigt mycket av något som är en ändlig resurs så är det inte hållbart eftersom att det någon gång kommer att ta slut och då kommer man inte längre att kunna köra bil alls längre. Därför måste man utveckla saker så att det blir hållbart för framtiden. Man har kommit på att man kan sätta solceller på hus och ställen där det är mycket sol och på så sätt kunna få tillskott till uppvärmning och varmvatten i t.ex. hushåll. Det är en hållbar utveckling eftersom att solen kommer inte sluta skina på extremt lång tid. På så sätt så är det väldigt bra att använda sig av förnybara naturresurser, för de kommer aldrig att ta slut. Men om man skulle sätta ut väldigt många solceller så skulle det inte bli ekonomiskt hållbart. Solceller är väldigt dyra och därför hade det inte fungerat om man skulle köpa så många solceller. Men om man kunde komma på något sätt att göra solceller billiga och på ett enkelt sätt kunnat transportera energin så hade det varit ett bra alternativ eftersom att solen är en förnybar naturresurs.

Det finns tre olika kategorier av hållbarhet för att samhället ska fungera. Det är ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Man kan rita upp det med hjälp av tre cirklar:

En cirkel för social hållbarhet, en för ekologisk hållbarhet och en för ekonomisk hållbarhet. Om man lägger alla dessa cirklarna som på bilden ovan så ser man att det finns ett ställe i mitten där alla tre cirklarna möts. Det är det den hållbara utvecklingen. För att samhället ska fungera så att det blir en hållbar utveckling så måste alla tre kategorierna vara med. Om t.ex. en av cirklarna hade varit så liten att den inte hade möts med de andra två cirklarna så hade det inte funnits något ställe där alla cirklarna möts. Då hade det inte varit en hållbar utveckling, för vi behöver lite av alla kategorier för att det ska vara det. Alla de tre hållbarhetsfaktorerna behövs för annars kommer samhället inte fungera i framtiden och därför kommer det det inte vara en hållbar utveckling. Därför måste det hållas en viss balans mellan de tre hållbarhetsfaktorerna.

B: Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra. 

Till exempel kan den ekonomiska och den ekologiska hållbarheten kan lätt komma i konflikt med varandra. Om man tar exemplet med att hugga ner skog, vilket är dåligt för den ekologiska hållbarheten men bra för den ekonomiska. När man hugger ner skog så förstör man naturen, det kommer ta lång tid innan det kommer växa upp en ny skog där och det är även dåligt på andra sätt. Växter, alltså även skog, vill ha koldioxid och släpper ifrån sig syre. Den koldioxiden vi andas ut för att vi inte vill hade den, tar växter upp och släpper ifrån sig syre eftersom att de inte vill ha det. Det syret som växten släpper ifrån sig är det syret vi andas in. Utan växter hade inte människor kunnat leva på denna jord. Därför är det dåligt för den ekonomiska hållbarheten och även lite för den sociala hållbarheten. Men det är däremot väldigt bra för den ekonomiska hållbarheten. Det är någras jobb att hugga ner skogen och om vi inte hade huggit ner skogen så hade de inte haft något jobb. När vi hugger ner skogen använder vi träet för att t.ex. göra papper och om vi inte hade huggit ner skogen så hade de som jobbar i fabriken för att tillverka papper inte haft något jobb. Alltså, alla som jobbar med någonting som har att göra med den skogen som egentligen skulle huggits ner förlorar deras jobb. Det är en väldigt lång kedja, det är de som hugger ner skogen, de som transporterar träet, de som gör om träet till olika saker som t.ex. möbler eller papper, de fabriker som tillverkar möbler av träet, de affärer som säljer möbler och papper, affärer som köper in möblera eller pappret för att sälja och tjäna pengar. Om vi hade slutat at hugga ner träd helt så hade väldigt många förlorat deras jobb och då hade vi antingen fått skapa fler jobb åt dem eller så hade blivit arbetslösa. Men om de blir arbetslösa så kommer de inte längre att tjäna pengar, de kommer då inte att kunna köpa varor från olika företag, om det företagen som de köpt av innan inte får några varor sålda längre så får de gå i konkurs och då blir ännu fler arbetslösa. Så en sådan sak som att sluta hugga ner skog skulle göra mer skada än nytta. Men att däremot hitta en balans så att han fortsätter att hugga ner skog fast mindre så att naturen hinner med att skapa nytt, i samma takt som vi hugger ner, så hade det varit väldigt bra. Så på så sätt kan man hitta en balans mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet och genom den balansen skapas en hållbar utveckling för de två kategorierna.