Genusperspektiv

På bilden ovan kan man se vad de flesta kvinnor respektive män idrottar.

På bilden ovan kan man se vilka sporter man får mest pengar i på elitnivå. Fotboll är helt klart den sport där man får mest pengar. Sedan kommer golf, skidor, ishockey, ridsport, innebandy, orientering, friidrott, handboll och handikapp-sporter.

En granskning visar att bara åtta av Riksidrottsförbundets 67 specialidrottsförbund har kvinnlig majoritet. Dessa idrotter är ridsport (85%), konståkning (85%), gymnastik (83%), danssport (59%), simning (59%), friidrott (58%), akademisk idrott (56%) och volleyboll (51%). Lägst andel kvinnor är inom ishockey (3%) och styrkelyft (5%).

Fotboll: Fotboll är det mest killar som tränar och det är även killarna som får mest tv-tid. Tjejerna får både mindre pengar och mindre tv-tid även om de kanske är lika duktiga. Det har blivit så för det är fler som kollar på herr-fotboll. Om man kollar på nyhetssidor så är det i princip bara nyheter om herrfotboll. Om Sveriges herrar vann en fotbollsmatch så skulle det troligtvis stå på första sidan i tidningen, men om Sveriges damer vann så skulle det inte vara lika stort eftersom att det är inte lika många som är intresserade av damfotboll. Men en annan sak som också visar det är att det heter "fotboll" när det är herrar som spelar, men det heter "dam-fotboll" när det är damer som spelar.

De som tjänar mest inom fotboll är:
1. Carlos Tévez - ca 6 miljoner kr i veckan
2. Oscar Emboaba - ca 4 miljoner kr i veckan
3. Cristiano Ronaldo - ca 3,6 miljoner i veckan
4. Lionel Messi - ca 3,6 miljoner kr i veckan
5. Gareth Bale - ca 3,4 miljoner i veckan
6. Givanildo Vieira de Souza - ca 3,2 miljoner i veckan
7. Paul Pogba - ca 2,9 miljoner i veckan
8. Neymar da Silva Santos Júnior - ca 2,9 miljoner i veckan
9. Graziano Pelle - ca 2,6 miljoner i veckan
10. Wayne Rooney - ca 2,6 miljoner i veckan Alla i listan är män, det är inte en enda kvinna.

Så männen får mer tv-tid, mer pengar och det är för att fotboll anser vara mer en "killsport" än en "tjejsport". Att en fotbollsspelare kan tjäna upp till 6 miljoner kr i veckan är sjukt. Även om man är helt oslagbar och extremt duktig på någon sport så är, enligt mig, 6 miljoner kr i veckan är väldigt mycket för mycket. De kvinnliga fotbollsspelarna tjänar väldigt mycket mindre.

Nedan finns en tabell på de högst betalda kvinnliga fotbollsspelarna:
1. Marta Vieira - ca 3,6 miljoner kr per år
2. Abby Wamback - ca 1,7 miljoner kr per år
3. Alex Morgan - ca 630 000 kr per år
4. Heather O 'Reilly - ca 580 000 kr per år
5. Sydney Leroux - ca 540 000 kr per år
6. Rhian Wilkinson - ca 500 000 kr per år
7. Adriana Leon - ca 325 000 kr per år
8. Cecilia Santiago - ca 260 000 kr per år
9. Sarah Huffman - ca 225 000 kr per år
10. Hope Solo - ca 200 000 kr per år

Utifrån detta kan man se att det skiljer sig väldigt mycket i hur mycket damer och herrar tjänar inom fotboll. Den som är nummer 10 tjänar 220 000 kr per år medan nummer 10 av herrarna tjänar 2,6 miljoner i veckan. Det är en väldigt stor skillnad. Men det borde inte vara en så stor skillnad som det är men det är på grund av att många tycker att det är roligare/intressantare att titta på när herrarna spelar än när damerna spelar.

Skidor:
Såhär mycket tjänar de kändaste kvinnliga skidåkarna:
1) Justyna Kowalczyk, Polen: 1 948 000kr
2) Therese Johaug, Norge: 1 256 000kr
3) Marit Björgen, Norge: 1 250 000kr
4) Kikkan Randall, USA: 766 000kr
5) Kristin Störmer Steira, Norge: 482 000kr
6) Heidi Weng, Norge: 469 000kr
7) Anne Kyllönen, Finland: 313 000kr
8) Maiken Caspersen Falla, Norge: 295 000kr
9) Charlotte Kalla, Sverige: 281 000kr
10) Astrid Uhrenholdt Jacobsen, Norge: 202 000kr

Men såhär mycket tjänar de kändaste manliga skidåkarna:
1) Petter Northug, Norge: 1 458 000kr
2) Alexander Legkov, Ryssland: 1 136 000kr
3) Dario Cologna, Schweiz: 935 000kr
4) Maxim Vylegzjanin, Ryssland: 612 000kr
5) Alexej Poltoranin, Kazakstan: 593 000kr
6) Emil Jönsson, Sverige: 435 000kr
7) Martin Johnsrud Sundby, Norge: 414 000kr
8) Finn Hågen Krogh, Norge: 304 000kr
9) Ilja Tjernousov, Ryssland: 230 000kr
10) Teodor Peterson, Sverige: 202 000kr
Man kan se att inom skidåkning så är det ganska så jämt fördelat mellan kvinnor och män när det gäller hur mycket pengar de får. Mellan de två bästa så skiljer de sig ca 500 000kr. Vilket inte är så mycket skillnad om man jämför med hur stor skillnad det är i t.ex. fotboll. Både damer och herrar får ungefär lika mycket tv-tid. Till skillnad från t.ex. fotboll där de flesta tycker bättre om att titta på när herrar spelar så är det väldigt lika inom skidor. Många tycker att det är lika roligt/intressant att titta på både när damer åker och när herrar åker.

Slutsats:
Till många sporter är det en fråga om det enligt normen är en kill- eller tjejsport men i några fall kan det även vara att antingen killar eller tjejer har några förutsättningar som gör att något av könen presterar bättre än det andra. Men jag tycker att det är fel. Ingen sport borde vara en tjej- eller killsport. I vissa sporter som t.ex. skidåkning så är det väldigt lika, vilket är bra för bara för att det ska inte spela någon roll om man är tjej eller kille. Att en fotbollsspelare tjänar lika mycket i timmen som en människa med vanligt jobb gör under 5 månader är väldigt sjukt. Även om de är proffs så är det väldigt mycket för mycket att tjäna så mycket. De bästa läkarna får inte ens så mycket och de räddar dessutom liv. Fotboll är bara underhållning.

Idrottsfilm - jenka

https://youtu.be/B8Qlz-M-oXI
Av: Evelina, Kajsa & Frederika

Reflektionsuppgiften om säkerhet och risker på idrotten

      ·      Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig?

·      Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

När jag ska idrotta så måste jag tänka på skaderisken för att inte skada mig. För att göra det är det väldigt bra om man värmer upp och mjukar upp. När man värmer upp så blir kroppen varm och rörligare än om den är kall. Det gör både att jag presterar bättre och att jag minskar skaderisken för att t.ex. sträcka mig eller annat. Det är även viktigt att mjuka upp leder för när man gör det så bildas ledvätska som gör lederna mer rörliga som gör att det inte är lika lätt att skada sig och förbättrar även prestationen.

När man ska träna och har någon som leder träningen så är det viktigt att lyssna på instruktionerna. För om man vet att man t.ex. ska spela fotboll så är det viktigare att värma upp benen än att värma upp armarna. Om tränaren under träningen förklarar ett sätt som gör att skaderisken minskas är det viktigt att lyssna för varje person har ett ansvar. Man kanske springer in i någon annan för att man inte har lyssnat på instruktionerna om hur man ska springa. Så alla har ett ansvar att lyssna så att skaderisken minskas.

Under själva träningen så är det då viktigt att följa reglerna/instruktionerna för att minska skaderisken. Regler minskar skaderisken väldigt mycket så om man håller sig till reglerna så är risken för skador inte så hög. Innan man ska börja spelet så bör man titta sig omkring så att det inte finns något redskap man kan råka trilla över eller springa in i (Det samma gäller även med personer). Om man t.ex. spelar fotboll så ska man tänka på att inte drämma in bollen det hårdaste man kan om det inte är nödvändigt, vilket det oftast inte är. Om man drämmer in bollen det hårdaste man kan så kan någon bli skadad.

Alla måste ta sitt eget ansvar att lyssna på instruktionerna och följa instruktionerna. Om det finns någon som inte följer instruktionerna så kan det göra så att någon annan eller en själv blir skadad. Man ska ta hänsyn till alla och om någon inte är så jättebra på något så ska man ta hänsyn till det och anpassa sig så att den personen.

Om jag ska hoppa ner från en plint så kan man tänka på att böja benen så att man inte hoppar ner med helt sträckta

·      Hur kan omgivningen, t.ex. redskap, aktivitet, underlag m.m. påverka säkerhet och risker?

Det finns väldigt mycket man kan använda sig av för att undvika risker och förebygga säkerheten. Om man ska hoppa upp på en plint och sedan hoppa ner så kan man lägga en matta där man hoppar ner så att man hoppar ner på ett mjukare underlag än golvet. Om man leker lekar så kan man lätt trampa snett eller om man ska hoppa upp på plintar så kan man ramla ner. Ju fler saker man måste tänka på, ju högre är skaderisken. Men i många fall kan man förhindra det genom olika redskap. Men i vissa lekar så är det redskapen som är skaderisken. Man bör även anpassa idrottsaktiviteten till åldersgruppen. Om det är små barn så bör man tänka på att inte göra för komplexa övningar eftersom att små barn inte har lika bra kroppskontroll. Därför är skaderisken större för små barn, de har även skörare skelett. Men då kan man anpassa det så att så att det blir säkrare så att ingen skadar sig. Samma sak gäller med äldre personer, de kan inte fysiskt klara vissa saker som t.ex. 15 åringar kan. De som är ungdomar kan man utmana lite mer, men även för ungdomar finns det risker. Så oavsett vilken ålder det är så ska man alltid tänka på hur man kan minska skaderisken, men man ska anpassa utmaningen beroende på vilken ålder det är.

När man ska hänga i ringar eller lianer så är det viktigt att först känna så att de sitter fast ordentligt för annars kan man skada sig. Om någon i omgivningen ser att något är trasigt, t.ex. om ett rep som man ska hänga sig, så bör personen säga till eftersom att man annars kanske hade kunnat skada sig på det för att det hade gått sönder. Men det är ofta äldre saker som går sönder så därför ökar säkerheten om man har relativt nyinköpta redskap.

Idrottsreflektion - Kungaboll

Under idrottslektionen, som jag ock Kajsa höll i, spelade vi kungaboll. Det gick bra och ungefär som vi hade planerat. Men en sak som vi inte hade räknat med var att det tog så lång tid att starta lektionen. Det var dels för att några kom sent och dels för att alla fortsatte prata trots att vi hade sagt till den att vara tysta. Vi började ca 10min för sent så fick hålla över lite extra i slutet så att vi hann klart med leken och dessutom hann ställa våra reflektionsfrågor. Men det vi inte hann var att gå igenom säkerhetsriskerna och vi glömde även att säga till eleverna att stretcha efter lektionen eller medan vi frågade våra reflektionsfrågor. En annan sak som inte heller gick så bra var att eleverna följde eller lyssnade inte riktigt på instruktionerna, så när vi sa att de skulle värma upp i eget tempo individuellt så gjorde de inte det. De gjorde bara som vi gjorde och höll samma tempo som oss, vilket inte var tanken. Ingen ville börja springa så vi fick börja springa först men saktade sedan ner så att eleverna som ville springa fortare än oss kunde göra det med då fick vi massa frågor om varför vi saktade ner. För de trodde att vi var ledarna, så de hade uppenbarligen inte lyssnat för vi var väldigt tydliga med det. Men efter många om och men så blev det bra och eleverna sprang i sitt eget tempo. Uppmjukningen gick bra och när vi tittade runt så såg det ut som att alla mjukade upp på ett bra sätt. Vi hade sagt att vi ska använda mycket armar och ben så värm upp och mjuka upp dem.

När vi hade värmt och mjukat upp så förklarade vi reglerna för leken. Men många lyssnade inte och därför fick vi många frågor efteråt. Det var även några som vi inte hade satt i samma lag av en anledning men som sedan ändå kom i samma lag, vilket betyder att det ena laget blir en spelare mer och det andra laget blir en spelare mindre, vilket har stor betydelse i detta spelet. Vi trodde inte att detta men efter ett tag när Ylva räknade så var ena laget 14 och andra laget 11 och därför vann det ena laget hela tiden. Eftersom att det andra laget hade fler spelare så var det svårare för dem att vinna. Det var även många som inte rullade över bollen till motståndarna när de hade gjort två lyror och då fick gå över. De lämnade bolen på deras egna sida vilket till slut gör att det blir mycket enklare för det laget att vinna för då hade de hela tiden bollar att kasta. Det gjorde inte så mycket till spelat,  men regler finns för att följas. Om man inte tänker följa reglerna så hade det inte varit lönt att ha reglerna. Detta gällde ju förstås inte alla.

Den första varianten gick som planerat, det gick ganska bra och den tog den tiden vi hade tänkt att den skulle ta. Nästa variant gick inte lika bra. Alla förstod reglerna men eftersom att vi bara hade fotbollar, som är svåra att skjuta över och att vi sa att bollen först skulle till kungen och sedan tillbaka så var det ingen som klarade det. Därför tog det längre tid än vad vi hade tänkt. Då anpassade jag och Kajsa det lite så att vi tog in fler bollar. Då gick det lite bättre, även fast att skaderisken var större med fler bollar. Men det gick inte tillräckligt bra så därför ändrade vi det till att bollen bara behövde gå ena vägen, alltså bara från spelare till kungen och inte tillbaka till spelare igen. Det gjorde att det gick mycket bättre och att det gick snabbare så att vi kunde komma igång med nästa variant. Den tredje varianten, med amerikanska fotbollar, var det inte mycket tid till men vi ville ändå testa den. Vi förklarade reglerna, man fick både kasta med handen och skjuta med foten och dessutom fanns där en spion. Det var många som inte förstod vad en spion var så vi förklarade det lite extra noggrant och då förstod alla. Det gick lite trögt eftersom att det är väldigt svårt att kasta och skjuta med en amerikansk fotboll. Men vi hade räknat med det för vi vile bara se hur de skulle hantera det. Så efter ett tag kastade vi in en fotboll och en handboll så att det skulle gå lite lättare för de som inte kunde hantera den amerikanska fotbollen så bra. Det blev mycket bättre och det var bra att vi hade en spion eftersom att det var svårt att kasta eller sparka den amerikanska fotbollen så långt så då kunde man kasta den till spionen som t.ex. stod halvvägs till kungen och sen kunde spionen kasta den till kungen och på det sättet fick man gå över. Vi hann klart med varianten men när vi var klara hade vi bara ca 2min kvar på lektionen och därför fick vi lite extra tid eftersom att vi inte hade kommit igång i tid. Då hade vi tänkt att alla skulle stretcha under den reflektionsperioden, men det blev bortprioriterat för vi var lite stressade över att vi inte hade mycket tid och att vi redan hade hållit över.

Helheten av detta var väldigt roligt, det var roligt att få planera och hålla i sin egen lektion. Dessutom var det bra att få lära sig detta, att kunna planera och genomföra en idrottslektion så att det ska bli så bra och optimalt som möjligt. Men det är inte bara kul att vi får hålla i vår egen lektion, utan även att alla andra i vår klass också får göra det. Det blir lite mer variation och eftersom att man helst skulle ändra/lägga till en liten tvist på sin lek så blir det extra kul. Ofta så håller klassen med varandra i vilka lekar som är roliga så därför blir det många väldigt olika och roliga lekar som i princip alla tycker om. När man håller i, i detta fall, en idrottslektion så lär man sig att ta ansvar och leda en stor grupp, vilket är bra för framtiden då man kanske vill bli lärare eller på något sätt ska kunna ta ansvar och leda en grupp. När vi gjorde detta insåg jag hur svårt det var att faktiskt vara idrottslärare och planera och hålla i lektioner. Idrottsläraren har dessutom flera olika lektioner per dag, vilket jag tycker skulle vara jättesvårt att klara. Att bara hålla i ett pass krävde en hel del planering och att då hålla i flera per dag och vecka är ju väldigt mycket svårare.

För vissa är idrott inte bara om att ha kul utan även att vinna så därför kan detta arbetssättet vara negativt. T.ex. om jag skulle vara dåligt på fotboll (vilket jag ärligt talat är) så kan jag få taskiga kommentarer från de som är tävlingsinriktade om att jag suger eller annat. Det gör att spelet inte lägre är kul utan man känner bara massa press att man måste prestera så att någon inte blir arg på en eller att man blir utstött m.m. Då kan ens självförtroende sjunka. Men det är inte många som är så himla tävlingsinriktade så att de trycker ner andra på det sätter utan de flesta är positiva så därför väger det positiva tyngre än det negativa. Så om man ser helheten av det så är det en bra undervisningsmetod.