Argumenterande text

10 argument för kloning

• Om man lär sig att klona t.ex. fisk, så kommer det gå mycket snabbare att få fram fisk som kan säljas. Då kanske folket köper mer fisk, istället för kött, vilket är bra för miljön. Men annars ökad matproduktion i allmänhet kan man få med hjälp av kloning.

• Kloning kan bli ett arbete som fler börjar jobba med, då blir det fler jobb.

• Om man lär sig att klona djur så att de blir helt friska varje gång så kan man skaffa icke defekta djur, alltså djur som är helt felfria. Man kan göra dem så att de inte kan få någon sjukdom eller dö av någon annan orsak. Då får vi ut mer kött.

• Om det finns djur som är utrotningshotade så kan man snabbt klona fler av djuret så att den inte är utrotningshotad. Det gör även att ekosystemet fungerar bättre.

• När ens husdjur dör/går bort så blir man ledsen. Men med kloning så kan man skaffa ett nytt, exakt likadant, husdjur.

• Men kloning kan man fixa allt man behöver. Om man vill ha ett djur som ser ut på ett speciellt sätt så kan man fixa det, med förutsättningarna att det finns en hund som ser ut så. För än så länge så har man inte lärt sig att klona något som inte finns innan, men det kommer nog att komma med tiden. Men med den kunskapen man har idag så räcker det att man har en av en sak, då kan man skapa hur många som helst.

• Om man t.ex. har ett sjukt barn så kan man klona barnet så att det blir en kopia som kan transplantera organ till det sjuka barnet.

• Med hjälp av kloning kan man göra experimentdjur som är identiska. Därför blir det mer exakta djurförsök som är mer neutrala.

• Om man fortsätter att klona och lär sig mer så skulle utdöda djur kunna återupplivas. Just nu vet vi inte så mycket om tex. mammutar men om vi återupplivade dem så skulle vi kunna studera dem mer noggrant. Den skulle kunna födas genom en elefant, för de är ganska lika.

• Om man klonar organ så blir kan det hjälpa sjuka personer som har ett dåligt organ och behöver ett nytt.

10 argument mot kloning:

• Kloning är en väldigt ny och osäker teknik. Därför är det riskabelt att göra det.

• Risken att en unge, som har blivit klonad, blir svårt missbildad. För om ungen ska bli frisk så behöver man utgå från hundra- eller tusentals ägg.

• Vid ett vanligt/typiskt kloningsprojekt så för man in en ny cellkärna i några hundra eller något tusen antal ägg. Men av alla dem blir ungefär 10% av embryona normala, resten dör eller bildar embryon som inte ser ut som de ska, de ser konstiga ut.

• Av de 10% embryon som blir bra och planteras in i fostermödrarna kommer de flesta att på något sätt dö. Antingen misslyckas inplanteringen eller så stöts det bort genom ett missfall.

• Av de som lyckas att inplanteras och inte stöts bort genom missfall blir ofta missbildade.

• Om man inplanterar 100 embryon så är det ungefär bara fem ungar som blir friska.

• Forskare som gör experiment antyder att klonade djur, i alla fall möss, får kortare livslängd.

• Om man lär sig att klona djur så att de blir helt friska varje gång så kan man skaffa icke defekta djur, alltså djur som är helt felfria. Man kan göra dem så att de inte kan få någon sjukdom eller dö av någon annan orsak. Då får vi ut mer kött. Men eftersom att det är dåligt för miljön att äta mycket kött så är det inte bra att göra det.

• Det finns en lag, sedan 1 april 2005, att man inte får klona hela människor.

• Det är extremt dyrt, om man t.ex. vill klona en häst så kostar det runt 1 miljon.

Källor:

https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=53Kloning.se

https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=53

http://www.genteknik.se/Uploads/Files/21.pdf

http://www.kloning.se/

http://natgeo.se/djur/utdoda-djur/kloning-utdoda-djur-aaterupplivas

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kloning

Källkritik:

Gleerups biologibok:

TitaNO Biologi är en lärobok som vi använder oss av i skolan. Eftersom att detta är ett läromedel som lärarna har gett oss så måste det gå att lita på källan. Det är en opartisk källa som är pålitlig och relevant. För just argument om kloning hade den inte jättemycket information vilket gjorde att det inte var så användbar. Men det jag använde den till var att få en överblick om vad kloning var för något, vilket det stod väldigt bra om. Den var väldigt relevant för att beskriva kortfattat vad kloning var och hur det går till. Boken är skriven av experter och den är även granskad, vilket gör den väldigt relevant och pålitlig.

Genetik.se:

Jag kollade på en fil från genetik.se där det stod en sammanfattning om vad forskare inom ämnet, som är experter, sa om fördelar/nackdelar om kloning. Det fanns även statistik som gjorde att deras argument blev starkare och mer trovärdiga. Denna sammanfattningen gjordes under ett möte i riksdagen där forskarna var med, därför känns det som en seriös källa, eftersom att det var i riksdagen.

På själva genetik.se, alltså inte den filen jag kollade på, så kommer mycket av informationen från vetenskapliga tidskrifter. De är ofta på engelska men sedan översatta till svenska, vilket jag göra att det ändras lite p.g.a. översättningen. Men den är fortfarande relevant. Sidan var uppdaterad senast 2016-05-26, vilket gör den ännu mer relevant och trovärdig eftersom att den är så ny. Om man hade läst en text från 1900-talet så hade den inte varit lika relevant eftersom att kloningen har utvecklats mycket.

Wikipedia:

Det är en sida som man kan ändra texten på, det kanske inte är så lätt men det går. Därför visste jag inte om jag kunde lita på källan. Men sedan kollade jag runt på massa andra källor som t.ex. ne.se där det stod väldigt likt, då kunde jag veta att kloningstexten från wikipedia var trovärdig. På sidan stod det mest om hur det går till när man klonar, vilket gjorde att jag förstod bättre hur det gick till och därför fick en större överblick. Men det stod inte några argument vilket gjorde att den inte var lika relevant för mig som kloning.se och genetiks.se var. I texten länkades det till sidor som t.ex. genetik.se och kloning.se vilket gjorde att den blev ännu mer trovärdig. Man ska aldrig ta för givet att wikipedia har rätt, men under senaste tiden så har sidan blivit mer och mer säker.

National Geographic Sverige:
Detta är en väldigt känd sida inom vetenskapen. Texten är ganska lätt att läsa, man förstår den bra. Deras artiklar är skrivna med vetenskap som är nyligen gjord, eller så hade deras egna forskarlag genomfört den. Oavsett så känns det som en trovärdig källa eftersom att texterna på sidan används inom vetenskapen och om det är inom vetenskapen så är det väldigt troligt att texten är sann. Om man hade publicerat en text inom vetenskap som inte var sann så hade den inte kommit in. För innan de lägger ut texten så granskar de dem så att den är trovärdig. De har ett väldigt bra rykte, så om de skulle skriva en falsk text så hade de blivit påkomna och tappat sitt rykte och då hade folk börjat tvivla på sidan. De hade förlorat väldigt mycket på att skriva en falsk text. Artiklarna och texterna i National Geographic är väldigt trovärdiga och relevanta.

Kloning.se:
Det är en sida som är granskad av staten och är därför väldigt trovärdig. Det stod både fakta och argument om kloning. Jag försökte hitta om den var trovärdig men det stod ingenstans, så jag fick fråga min lärare. Hon sa att hon hade läst igenom den och att allt stämde och att hon visste att den var granskad av staten. Så jag får lita på henne. På sidan så står det vad kloning är, hur det går till, varför man vill klona, hur säker är tekniken. Det är en väldigt relevant sida för mig eftersom att jag kunde ha användning för allt som stod där. Det var ganska enkelt skrivet, så man förstod det bra. 

10 tankar om filmen "Allt för min syster"

När jag såg filmen tänkte jag:

• Det var bra att Kate träffade en kille, Taylor, som hon gillade så att hon fick ha roligt innan hon dog. Hon fick med honom uppleva att gå på bal m.m.
• När Taylor dog så blev Kate väldigt ledsen och det kan ha gjort att en liten del av henne gav upp hoppet om att leva.
• Anna hade under hela sitt liv donerat massa olika saker i kroppen till Kate, men nu när hon skulle donera sin njure så satte hon stopp och sa att hon inte ville. Jag tyckte det var rätt av Anna, det är hennes kropp som hon ska få bestämma över eftersom att hon nu var gammal nog att förstå konsekvenserna.
• Konsekvenserna av att donera sin njure var att hon skulle få vara att vara försiktig hela livet och inte kunna t.ex. få gå på vissa sporter.
• Att Kate fick åka till stranden var bra, ens sista dagar vill man spendera på ett bra sätt. Att vara på stranden var Kates önskan och eftersom att hon inte hade så många dagar kvar att leva så tyckte jag att det var bra att hon fick åka till stranden.
• Anna fick ta hjälp av en advokat för att hennes föräldrar inte lyssnade på henne när hon sa att hon inte ville donera sin njure tyckte jag inte var bra. Föräldrarna ska lyssna på sina barn, om de inte vill göra nått som att t.ex. donera sin njure, så ska de inte behöva det.
• Det var ett medicinskt mirakel, enligt läkarna, att Kate var vid liv. Det var rätt av hennes mamma att kämpa med Kate, men är Kate inte ville mer så lyssnade inte hennes mamma. Hennes mamma sa att Kate borde ha berättat att hon ville dö, men det hade hon, det var bara det att hennes mamma inte lyssnade. Hon hörde bara det hon ville höra.
• När Kate gick in i affären för att prova klänningar så tittade hon som jobbade i affären bara på hennes huvud och hennes sjal på huvudet som Kate hade för att det blir för varmt i peruk. Hon borde bara ha hjälpt henne utan att ha massa dömande tankar om henne bara för att hon har cancer.
• När man har cancer så faller allt hår av och då hade Kate peruk ibland, men det blir väldigt varmt. Men när hon hade peruk så tittade ingen konstigt på henne men när hon inte hade den så tittade folk mer konstigt på henne.
• När de var på stranden så hade alla i familjen tunna kläder för att det var så varmt, men Kate hade många lager kläder på sig. Det var troligen för att hon var så svag så att hon inte har mycket fett eller annat som kan hålla kroppen varm.

Källkritik

1177.se är en trovärdig och relevant hemsida för att den är granskad av sjukhus, gynekologisk vårdavdelning, barnmorskor. Sidan är alltså granskad och godkänd. Senaste uppdateringen på abortsidan var 05-05-2015, den är alltså ganska nyligen uppdaterad och det gör den också trovärdig. På sidan står det med en enkel text så att man förstår och det gör den också trovärdig. Jag har valt att använda den sida för den hade med mycket om det jag sökte efter, den var alltså väldigt relevant för mitt arbete/bruk/syfte. Deras syfte med hemsidan är att informera människor om saker som handlar om kroppen. Hemsidans målgrupp är alla. På hemsidan är det bara fakta som visas, för det är sann fakta där inte vem som helst som kan ändra texten eller lägga in text på sidan. Källan är alltså väldigt trovärdig.

Abortnej.se anser jag ha några bra argument och är därför en bra källa för mitt syfte, att argumentera för abort. Den handlar egentligen om att man säger nej till abort men den har även argument för så jag kände att jag ändå kunde använda den. Den innehåller åsikter men kanske även lite fakta om man läser mellan raderna. Det står t.ex. ’’Aborträtten förknippas med kvinnans frigörelse och ses som ett viktigt steg i att göra könen jämställda. Har vi inte alla rätt att bestämma över våra egna kroppar, man som kvinna?’’ Om man läser mellan raderna så står det som i lagen, eftersom att lagen säger att kvinnan har rätt att bestämma helt själv om hon vill göra abort eller inte utan att mannen ska lägga sig i. Denna sidan vet jag inte är fakta utan bara åsikter från olika personer. Vissa av personerna är vanliga människor i samhället och vissa är forskare. Det är mycket citat från artiklar i tidningen som används som argument i texten. Som sagt är den inte trovärdig som faktakälla eftersom att det bara är åsikter. Källan har som syfte att argumentera. Målgruppen för källan är kvinnor som är intresserade av abort, män som inte förstår varför de inte får vara med och bestämma om kvinnan ska göra abort eller inte och de som vill hitta en sida med en massa argument för att skriva en text (t.ex. som vi gör nu). Sidan är alltså till för alla. Citaten från källan är från artiklar som är från slutet av 1990-talet eller början av 2000-talet. Texten är alltså ganska gammal så siffrorna på hur många illegala aborter det sker per år m.m. kan vara fel. Men siffrorna ändrar inte enormt mycket på bara ca 10-15 år så det är fortfarande hyfsat trovärdigt. Abortnej.se är en politiskt och religiöst obunden organisation.

Meltdown1.blogspot.se anser jag ha ett väldigt bra inlägg där personen argumenterar för abort. Denna källan är självklart inte trovärdig eftersom att det inte är någon forskare eller liknande som skrivit det. Men eftersom att mitt syfte med texten är att argumentera för abort så passade denna texten väldigt bra. Den som står bakom källan är Kvinna som är en student och studerar inom yrket informationsteknologi, men hennes blogg heter meltdown1.se. När hon har skrivit den här texten så har hon använt källorna abortnej.se, aftonbladet, vardguiden.se och en annan blogg. Källan har som syfte att argumentera för abort. Målgruppen för källan är alla som vill veta åsikter för abort och kanske även för de som är mot abort men vill se vilka argument de som är för abort har. Blogginlägget är skrivet 18-06-2008 och är därför inte så ny. Såklart kan saker ha ändrats på den tiden mellan 2008 och 2016 så jag kan inte vara helt säker på att argumenten är sanna men jag tyckte att de var bra och jag hade sett samma argument på andra sidor så jag kände ändå att jag kunde använda den men inte kunna lita på den till 100%. Det är mest åsikter som framförs eftersom att det är från en blogg och det stod på bloggen att den hade använt icke trovärdiga källor som källor, men det kan även vara lite fakta.

Nyhetsfilm 2050

Det här är vår nyhetsfilm från 2050. Detta handlar den om: http://gunnesbo01.blogspot.se/2016/01/vadret-2050.html

Vi tror att mänskligheten kommer att komma på ett sätt så att medeltemperaturen inte stiger lika hastigt och att växthuseffekten minskar vilket gör att ozonlagret inte spricker och att isar inte smälter.

Ett litet ekosystem

Syfte: Vi ska lära oss hur ett ekosystem fungerar. Vi ska även lära oss vad man behöver för att leva.

Uppgift: Du ska stänga in gråsuggor, maskar och växter i en lufttät glasburk. Sedan ska du se om djuren och växterna överlever.

Material: En glasburk med tätt lock, jord, växter, daggmaskar, gråsuggor, vissna blad, etikett och lite vatten för att göra jorden lite fuktig.

Hypotes:

Jag tror att det behövs solenergi, värme, vatten, näring, syre (H₂O) och koldioxid (CO₂) för att växter ska kunna leva.  För att djuren ska kunna leva tror jag att det behövs föda, vatten, värme och syre. Jag tror att vatten, syre och näring så småningom kommer att ta slut.  Innehållet tror jag kommer att öka.

Utförande:

Fyll på med ca 5cm jord.

Plantera en eller ett par växter i jorden.

Vattna lite så att jorden blir fuktig.

Lägg ett par vissna löv och slutligen dina djur i burken.

Sätt ett lufttätt lock på burken. Detta får aldrig öppnas innan försöket är färdigt.

Sätt en etikett på burken. På etiketten ska det stå vilket datum försöket startade, hur många djur som lades i burken och vilken burken tillhör.

Förvara burken på ett ljust ställe, men undvik direkt solsken så att det inte blir för varmt för växterna och djuren.

Resultat:

Efter en vecka:

Det är fuktigt

En av tre daggmaskar lever

Båda gråsuggor lever

Växten har börjat att vissnat lite

Tusenfotingen lever

Efter två veckor:

Det är fuktigt

Alla daggmaskar är döda

Båda gråsuggor lever

Växten har börjat att vissnat mer

Tusenfotingen lever

Efter fyra veckor:

553,2 gram.

Det är fuktigt

Alla daggmaskar är döda

Båda gråsuggor lever

Växten är helt vissen

Tusenfotingen är död

Efter fem veckor:

505,8 gram – ca 50 gram mindre än förra veckan

Det är fuktigt

Alla daggmaskar är döda

Båda gråsuggor är döda

Växten har brutits ner

Tusenfotingen är död

Glaset är lite grönt av alger

Efter sex veckor:

505,5 gram – 0,3 gram mindre än förra veckan

Det är fuktigt

Alla daggmaskar är döda

Båda gråsuggorna är döda

Växten har brutits ner

Tusenfotingen är död

Glaset är lite grönt av alger

Slutsats:

Min hypotes stämde till viss del. Innehållet ökade inte utan minskade med mer än 50 gram för att det kanske kan ha läckt ut lite. Den borde egentligen ha samma vikt.

Vattnets kretslopp fungerade, det var vattendroppar på sidorna av burken.

För att växterna och djuren skulle kunna leva behövdes det solenergi, värme, vatten, näring, syre, koldioxid och föda. Efter bara några veckor dog växten och därför även djuren. Djuren behöver syret som växten ger ifrån sig och växten behöver koldioxid som djuren ger ifrån sig.

Jag tror att den dåliga lukten beror på tillväxten av bakterier.

Vi använde inte samma våg båda gångerna och det kan därmed ha varit en felkälla för vilken av burken, men även om det var en annan våg så skulle vikten inte ha minskat med mer än 50 gram.

En annan felkälla var att jag tror att jag hällde lite för mycket vatten och jord. Nästan halva burken var fylld med jord.

Celler i mikroskop

Uppgift

Vi ska studera växt och djurceller. Växtcellerna var från en rödlök och djurcellerna var från min tunga.

Syfte

Syftet var att lära sig att studera celler i mikroskop. Kunna se likheter och skillnader på växtceller och djurceller.

Material 

Mikroskop

Objektglas

Täckglas

Tandpetare

Metylenblått i droppflaska. (färgar DNA)

Kniv (skära rödlöken)

Utförande 

För att undersöka rödlökens celler använde vi skalpellen för att skära av en tunn bit. Vi la biten på ett objektglas, hällde på en droppe med metylenblått och la sedan på ett täckglas. Vi la det under mikroskopet och studerade växtcellerna. 

För att sedan undersöka djurcellerna tog vi en tandpetare och tog lite saliv från tungan och la det på ett objektglas. Men innan vi satte på objektglaset droppade vi några droppar metylenblått på objektglaset. Metylenblått gör så att man lättare kan se cellerna från tungan. Sedan la vi på täckglaset, la det under mikroskopet och studerade tungcellerna.

Hypotes 

Jag tror att rödlökens celler kommer att se ut som stavar och vara mer ihop packade medan cellerna från vår mun kommer att vara runda och inte lika tätt.

Resultat

Detta är rödlökens celler, alltså växtceller. De är stavformade och ligger tätt. Man kan se cellväggarna som är det vita mellan det rosa, som är cellmembranet. Även om man inte ser det så tydligt på denna bilden så har växtcellerna en cellkärna med ett DNA i mitten av cellen. 

Detta är en tungcell. Här kan man se att en djurcell har en cellkärna i mitten, det mörkblåa, och cellmembranet, det lite ljusare blåa. 

Slutsats 

Vår hypotes stämde bra. Man kan dra slutsatsen att djurceller och växtceller saker gemensamt. Båda har en cellkärna och ett cellmembran. Men de har även skillnader, djurceller har ingen cellvägg och inga klorofyllkorn vilket växtceller har. En annan skillnad är att deras DNA inte ser lika ut, vilket beror på att de är två olika sortera celler. Man kan även dra slutsatsen att det inte är lätt att få en bra bild på cellernas cellkärna, cellmembran och cellvägg. 

De förbättringar vi kunde har gjort var att skära en tunnare bit rödlök för att kunna se cellerna bättre. Vi kunde även ha försökt att inte få några luftbubblor när vi ha på täckglaset.

Ett ekosystem

Platsen jag valt är en sommarstugas trädgård.

Där finns det växter, t.ex. blommor, björkar, granar, tallar, buskar, mossa & gräs.

Det finns även djur som t.ex. daggmaskar, myror, gråsuggor, blomflugor, bin, humlor, fjärilar, gräshoppor, fästingar och andra insekter. Men det finns inte bara insekter, det finns även igelkottar, ekorrar, småfåglar, paddor, stora fåglar, harar m.m.

När höstlöven faller bryter nedbrytare som bakterier, svampar & smådjur ner det.

Här är ett exempel på en näringskedja och en näringsväv:

NÄRINGSKEDJA:

En näringskedja är kedja som visar hur näringen går vidare. Gråsuggor tar upp näring från björklöven, småfåglar tar upp näringen från gråsuggorna och stora fåglar tar upp näringen från småfåglar.

NÄRINGSVÄV:

En näringsväv är en väv som visar hur näringen går vidare mellan många olika djur och växter. Bladlöss och gråsuggorna tar upp näringen från bladen, småfåglar och igelkotten tar upp näring från daggmasken, haren tar upp näringen från gräs och blommor, blomflugorna tar upp näringen från blommorna och småfåglarna tar upp näringen från blomflugorna.

 Det finns en näringspyramid som visar hur mycket näring det finns i växter, växtätare och rovdjur. Det finns fler växtätare än rovdjur p.g.a. att det finns mycket mer näring i växter. Så här ser en näringspyramid ut: