3 metaller - silver, nickel, titan

FAKTA OM SILVER:

Namn: Silver

Kemisk beteckning: Ag

Atomnummer: 47

FRAMSTÄLLNING AV SILVER (FRÅN MALM TILL METALL):

50% av världsproduktionen av silver kommer från bly- och zinkmalmer. Man framställer det när bly smälter. Det smälta blyet behandlas på ett speciellt sätt, som kallas för Parkes metod, med zink, vilket gör att silvret dras ut ur smältan.

Men man kan även framställa det på andra sätt. Silverförande kopparmalmer står för 30 % av silverproduktionen. Resterande 20% av framställningen görs ur silverrika malmer som man utvinner genom antingen smältning under oxiderande, reducerande förutsättningar eller extraktion genom amalgamering med kvicksilver eller cyanidlakning.

Vid kopparframställning utvinns silver ur det anodslam, ”skräpet”, som bildas vid elektrolytisk rening av råkoppar. Bearbetningen av slammet/skräpet, som bland annat kan innehålla silver, guld, koppar, bly, nickel, selen och tellur, är komplicerad och beror på slammets sammansättning. Ofta dras slammet till svavelsyran så att koppar tas bort.

ANVÄNDNINGSOMRÅDE:

Silver används ofta till smycken, elektrisk ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs. Elektrisk ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs kan t.ex. vara till inneslutning av supraledande material i elektromagneter som är jättestora. Anledningen att man använder silver i elektrisk ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs är för att om kylningen av supraledaren fallerar och supraledningen upphör så ska de stora strömmarna kunna gå igenom silvret istället. Strömmarna ska göra det utan att ge så höga temperaturer så att ledarna smälter. För silver har den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen. Det har även en väldigt hög värmeledningsförmåga.

De smyckena som görs av silver är ofta inte bara gjorda av silver. Den allra finaste silverkvalitén på silversmycken och konstföremål innehåller 92,5% silver. Resten består av koppar och några andra metaller. Gränsen för att t.ex. ett smycke ska få kallas för silversmycke i Sverige är att det ska innehålla minst 83% silver. Men i vissa andra länder så är det lägre gräns.

Tidigare använde man ca 44% av allt silver inom fotoindustrin men det har blivit mindre på grund av att man införde digitalkameror, 2007 hade det gått ner till 14%. Silver används även i mynt, lödmaterial och högkapacitetsbatterier.

FAKTA OM NICKEL:

Namn: Nickel

Kemisk beteckning: Ni

Atomnummer: 28

FRAMSTÄLLNING AV NICKEL (FRÅN MALM TILL METALL):

Nickel finns tillsammans med järn, kobolt och koppar. Metallurgin, alltså läran om de metaller som används i tekniken och om deras framställning, är komplicerad och starkt beroende av malmtyp. 60% av nickelråvaran framställs från pentlandit, pyrrotit och kalkopyrit, som är sulfidiska malmer. Det krossas och samlas genom flotation, vilket betyder att det är en flytprocess. Det är en anrikningsprocess där mineraler skils från varandra genom sin förmåga att hålla sig flytande på en vätskeyta. Men det görs ibland även i magnetisk separation. De erhållna koncentraten av metallsulfider kan antingen ytterligare uppdelas i nickel-, koppar- och järnhaltiga fraktioner, alltså grupper/beståndsdelar, eller användas direkt. Genom rostning, där svavlet delvis förbrinner, sänks svavelhalten till en nivå som gör det lämpad för efterföljande smältprocesser. Rostgodset består till största del av oxider och sulfider av koppar, nickel, järn, och silikater. Sedan smälter man det i en flamugn eller i en elektrisk ugn under tillsats av slaggbildare, vanligtvis kvarts som är en glasliknande mineral av kiseldioxid. Den bildade skärstenen blåses med luft och koncentreras till ca 80 % nickel och koppar och ca 20 % svavel. Påföljande rostning till oxid och lakning med svavelsyra av kopparinnehållet ger en kvarlämning som mestadels består av nickeloxid. Den kan användas direkt vid framställning av nickelstål eller reduceras till metalliskt nickel och raffineras, alltså rena/förädla.

Ca 40 % av produktionen av nickel sker ur oxidiska mineral i lateritjordar. Lateritjordar är en jordart som kan vara röd, gul eller brun och lateritjordar är rika på järn- och aluminiumoxider. Sedan krossas oxidmineralen och avvattnas vid temperaturer på upp till ca 700 °C och därefter reduceras med kol kiseljärn eller lågsvavlig olja i elektriska ugnar vid 900–1 700 °C. Att reducera är att koka ihop, i detta fall reduceras den krossade och avvattnade oxidmineralen med kol, kiseljärn eller lågsvavlig olja. Då bildas nickeljärn, som kallas för ferronickel, med ca 20-40% nickel och resten järn. Det kan då direkt användas för stålframställning. Även nickelhaltig skärsten framställs genom pyrometallurgiska processer ur oxidiska mineral. Oxidmalmer kan också behandlas hydrometallurgiskt genom lakning med svavelsyra eller ammoniak. Ammoniak är en starkt luktande kväveförening med vidsträckt industriell användning, gas eller vätska.

ANVÄNDNINGSOMRÅDE:

Ca 65% av all nickel används för att framställa rostfritt stål, 12% används i superlegeringar och de resterande 23% används till stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling.

FAKTA OM TITAN:

Namn: Titan

Kemisk beteckning: Ti

Atomnummer: 22

FRAMSTÄLLNING AV TITAN (FRÅN MALM TILL METALL):

Titan kan vara lite svår att framställa p.g.a. att den lätt bildar hydrid och karbid. Oxiden kan då inte reduceras, alltså kokas ihop,  med vätgas eller kol. P.g.a. nitridbildning med luftens kväve så måste alla arbeten med högre temperaturer göras utan lufttillträde. Metallen erhålls därför genom reduktion av titantetraklorid med magnesium eller natrium i stålkärl under argonatmosfär vid 800 °C. Efter avskiljning av bildad magnesiumklorid återstår titansvamp, som är finfördelat titan. Det smälts då i antingen högvakuumugnar till massiv metall eller tillsammans med legeringsmetaller till titanlegeringar.

Råmaterialet i Krollprocessen, vilket är framställning av titan ur ilmenit eller rutil via titantetraklorid, framställs genom klorering vid ca 600°C av en blandning av titandioxid och kol. Titandioxiden fås genom flotationsanrikning, som är en flytprocess där mineral skiljs från varandra genom sin förmåga att hålla sig flytande på en vätskeyta, av rutil eller ut itmenit i sulfatprocessen. Sulfatprocessen är vanligast vid framställning av pappersmassa men används även ibland vidframställning av titan.

ANVÄNDNINGSOMRÅDE:

Ca 2 miljoner ton titan och titankemikalier används per år i hela världen. Över 90% av titan används till framställningen av titanoxid. Ca 5% massiv metall eller titansvamp, vilket motsvarar ca 95 000 ton på år. Användningen av titan vid legeringar har ökat som konstruktionsmaterial vid temperaturer upp till 550° tack vare dess lätthet och goda motståndskraft mot korrosion, vilket är rostning/frätning. Det används även i flygplan, flygmotorer, fartyg, ubåtar, rymdfarkoster, komponenter för kemisk processindustri som t.ex. tankar, värmeväxlare, pumpar och elektroder. I anläggningar av avsaltningar av havsvatten och som behållare för utbränt kärnbränsle använda titan också till. Titan kan även användas medicinskt, t.ex. använder man titan till olika typer av implantat, supraledande NMR-magneter. Titan legerat med järn kallas för titanjärn och används som desoxidationsmedel vid stålframkallning. Smycken finns det också titan i ibland, men då är det ofta i kombination med guld och silver.

Källkritik

1177.se är en trovärdig och relevant hemsida för att den är granskad av sjukhus, gynekologisk vårdavdelning, barnmorskor. Sidan är alltså granskad och godkänd. Senaste uppdateringen på abortsidan var 05-05-2015, den är alltså ganska nyligen uppdaterad och det gör den också trovärdig. På sidan står det med en enkel text så att man förstår och det gör den också trovärdig. Jag har valt att använda den sida för den hade med mycket om det jag sökte efter, den var alltså väldigt relevant för mitt arbete/bruk/syfte. Deras syfte med hemsidan är att informera människor om saker som handlar om kroppen. Hemsidans målgrupp är alla. På hemsidan är det bara fakta som visas, för det är sann fakta där inte vem som helst som kan ändra texten eller lägga in text på sidan. Källan är alltså väldigt trovärdig.

Abortnej.se anser jag ha några bra argument och är därför en bra källa för mitt syfte, att argumentera för abort. Den handlar egentligen om att man säger nej till abort men den har även argument för så jag kände att jag ändå kunde använda den. Den innehåller åsikter men kanske även lite fakta om man läser mellan raderna. Det står t.ex. ’’Aborträtten förknippas med kvinnans frigörelse och ses som ett viktigt steg i att göra könen jämställda. Har vi inte alla rätt att bestämma över våra egna kroppar, man som kvinna?’’ Om man läser mellan raderna så står det som i lagen, eftersom att lagen säger att kvinnan har rätt att bestämma helt själv om hon vill göra abort eller inte utan att mannen ska lägga sig i. Denna sidan vet jag inte är fakta utan bara åsikter från olika personer. Vissa av personerna är vanliga människor i samhället och vissa är forskare. Det är mycket citat från artiklar i tidningen som används som argument i texten. Som sagt är den inte trovärdig som faktakälla eftersom att det bara är åsikter. Källan har som syfte att argumentera. Målgruppen för källan är kvinnor som är intresserade av abort, män som inte förstår varför de inte får vara med och bestämma om kvinnan ska göra abort eller inte och de som vill hitta en sida med en massa argument för att skriva en text (t.ex. som vi gör nu). Sidan är alltså till för alla. Citaten från källan är från artiklar som är från slutet av 1990-talet eller början av 2000-talet. Texten är alltså ganska gammal så siffrorna på hur många illegala aborter det sker per år m.m. kan vara fel. Men siffrorna ändrar inte enormt mycket på bara ca 10-15 år så det är fortfarande hyfsat trovärdigt. Abortnej.se är en politiskt och religiöst obunden organisation.

Meltdown1.blogspot.se anser jag ha ett väldigt bra inlägg där personen argumenterar för abort. Denna källan är självklart inte trovärdig eftersom att det inte är någon forskare eller liknande som skrivit det. Men eftersom att mitt syfte med texten är att argumentera för abort så passade denna texten väldigt bra. Den som står bakom källan är Kvinna som är en student och studerar inom yrket informationsteknologi, men hennes blogg heter meltdown1.se. När hon har skrivit den här texten så har hon använt källorna abortnej.se, aftonbladet, vardguiden.se och en annan blogg. Källan har som syfte att argumentera för abort. Målgruppen för källan är alla som vill veta åsikter för abort och kanske även för de som är mot abort men vill se vilka argument de som är för abort har. Blogginlägget är skrivet 18-06-2008 och är därför inte så ny. Såklart kan saker ha ändrats på den tiden mellan 2008 och 2016 så jag kan inte vara helt säker på att argumenten är sanna men jag tyckte att de var bra och jag hade sett samma argument på andra sidor så jag kände ändå att jag kunde använda den men inte kunna lita på den till 100%. Det är mest åsikter som framförs eftersom att det är från en blogg och det stod på bloggen att den hade använt icke trovärdiga källor som källor, men det kan även vara lite fakta.

Nyhetsfilm 2050

Det här är vår nyhetsfilm från 2050. Detta handlar den om: http://gunnesbo01.blogspot.se/2016/01/vadret-2050.html

Vi tror att mänskligheten kommer att komma på ett sätt så att medeltemperaturen inte stiger lika hastigt och att växthuseffekten minskar vilket gör att ozonlagret inte spricker och att isar inte smälter.

Estrar

Uppgift

Vi ska framställa en ester, vilket är när en organisk syra reagerar med en alkohol.

Syfte

Vi gör detta för att lära oss mer om organisk kemi och förstå hur estrar bildas.

Material

Propanol

Koncentrerad svavelsyra

Ättiksyra

Vatten

Bägare

Provrör x3

Skyddsglasögon

Förkläde

Ättiksyra

Kristallisationsskål

Etanol

Smörsyra

Provrörsställ

Utförande

·       Numrera provrören för att kunna hålla reda på vilket provrör som innehåller vilken blandning.

·       Häll i lika mycket ättiksyra och etanol, ca 2 cm av varje, i provrör ett.

·       Häll i lika mycket ättiksyra och propanol, ca 2 cm av varje, i provrör två.

·       Häll i lika mycket smörsyra och etanol, ca 2 cm av varje, i provrör tre.

·       Ställ de tre provrören i en bägare med hett vatten. Efter några minuter ber ni läraren att droppa i koncentrerad svavelsyra.

·       Efter ytterligare några minuter häller ni vätskan i en kristallisationsskål med ljummet vatten.

·       Lukta och anteckna vad ni känner för doft.

Resultat

Vätskan från provrör ett doftade nagellack men det var salubrin. Men eftersom att vi inte hört talas om salubrin tidigare så trodde vi at det var något som finns i nagellack, men det var salubrin (vilket luktar ungefär som nagellack). Vätskan från provrör två skulle ha doftat ananas men det luktade mest bara alkohol. Vätskan från provrör 3 luktade hallon. Vi lyckades få fram en väldigt stark hallondoft.

Svavelsyran har som uppgift att påskynda processen.

Syra	Alkohol	Doft
Ättiksyra	Etanol	Salubrin
Ättiksyra	Propanol	Ananas
Smörsyra	Etanol	Hallon

Slutsats

När man blandade de olika vätskorna tillsammans men varandra och sedan med vatten så fick vi fram en doft, vilket vi skulle få. Några felkällor vi hade var att vi hällde i lite för lite av vätskorna i provrör två och av de två vätskorna så hällde vi i lite för mycket propanol i förhållande till ättiksyran. Det resulterade i att vi inte kände någon ananasdoft utan bara alkoholdoft (propanol).

Grupp: Evelina, Frederika, Wilma

15-03-2016

Kolväte

Metan

Etan

Propan

Butan

Pentan

Hexan

Heptan

Oktan

Titan

Atomnummer 22

Smältpunkten är 1660°C och kokpunkten är 3260°C.

Titan ligger i grupp 4 och period 4 i det periodiska systemet.

Titan är ett metalliskt grundämne. Det är det nionde vanligaste atomslaget i jordskorpan. Titan används i legeringar inom bl.a. flyg- och rymdteknik. Det finns också ofta i smycken eftersom att det nästan aldrig orsakar allergi. Titanoxid, som inte släpper igenom ljus, används i solkrämer, smink och målarfärger.

Det finns många olika titanlegeringar. Gemensamma fördelar för dem är att de är korrosionshärdiga. Det betyder att det inte rostar. Nackdelen är titan är en dyr metall.

Det finns två huvudtyper av titanlegeringar:

·       Legering med palladium. Dessa är mest korrosionshärdiga.

·       Legeringar med aluminium och vanadin eller mangan. Denna typ av legering har mycket bra hållfasthetsegenskaper och används bl.a. till flygplansdelar och flygmotordetaljer.

Historia:

År 1791 framställde engelsmannen William Gregor titanoxid ur mineralet ilmenit. Ämnet fick år 1795 namnet titanium av den tyske kemisten Martin Heinrich Klaproth. Rent titan utvanns 1910 av amerikanen Matthew A. Hunter genom upphettning av titan med natriumklorid i en sluten stålbehållare.

Ordförklaring:

Palladium = Ett metalliskt grundämne, kemisk beteckning är Pd, atomnummer 46. En silverglänsande, lätt att bearbeta mekaniskt. Sällsynt i jordskorpan

Vanadin = Ett metalliskt grundämne, kemisk beteckning är V, atomnummer 23. Ämnet är stålgrått, mjukt och formbart.

Mangan = Ett metalliskt grundämne, kemisk beteckning Mn, atomnummer 25.

Ilmenit = titanjärn, svart mineral med sammansättningen FeTiO₃

Utvann/utvinna = framställa

Natriumklorid = Natriumklorid, koksalt är ett kemiskt salt. Det har formeln NaCl.