Källkritik - wikipedia, ne, so-rummet, youtube

Källor: 

http://www.so-rummet.se/content/mellanosternkonflikten-del-8-egypten-och-israel-1970-1981 

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oktoberkriget  

https://sv.wikipedia.org/wiki/Suezkrisen  

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/suezkrisen 

https://www.youtube.com/ 

WIKIPEDIA: 

Wikipedia är en gratissida som är ideellt/frivilligt driven. Det är från bidrag som alla intäkter kommer från. Då är det privatpersoner, företag och organisationer som står för dessa bidrag. Det är en sida där väldigt mycket information om allt är med och det är inte experter som skrivit på sidan utan vem som helst kan ändra texten på, det kanske inte är så lätt men det går. Wikipedia är skriver på väldigt många språk, har flera miljoner texter och därför väldigt många användare som skrivit alla dessa texter. Det är alltså extremt många som är inne på wikipedia och det gör sidan seriös. Även om det inte är experter som har skrivit så är det väldigt många som läser på sidan och fel uppmärksammas därför snabbt. Eftersom att det är en sida som man kan ändra texten på så kunde jag inte lita på sidan till 100%, men sedan kollade jag runt på några andra källor som t.ex. ne.se och so-rummet där det stod väldigt likt och då kunde jag veta att den fakta från wikipedia var trovärdig. På sidan stod det ganska mycket som var relevant för mitt arbete. Det stod mer detaljerade fakta om de olika krigen, t.ex. hur många stridsvagnar det fanns, hur många som dog m.m. På sidan stod det inte så jättemycket. Det stod lite om orsaker, lite om händelseförloppet och lite om konsekvenserna. Man ska aldrig ta för givet att wikipedia har rätt, men under senaste tiden så har sidan blivit mer och mer säker. Många använder wikipedia och därför är det inte längre lika riskfullt att använda faktan på sidan. Om man vill vara på säkra sidan kan man även jämföra med andra källor som man vet är granskade och trovärdiga. Det gjorde jag och det stod väldigt lika så därför tyckte jag att jag kunde lita på faktan som stod på wikipedia. Tidigare har lärare sagt till oss att wikipedia inte är en bra källa att använda p.g.a. att vem som helst kan gå in och ändra där. Men nu när det har blivit allt mer svårt att ändra texterna på wikipedia så har det blivit en lite säkrare sida. Därför anser jag att jag kan använda den. Wikipedia hade en hel del relevant fakta för mig i detta arbetsområdet och därför valde jag att använda det som en av mina källor. Eftersom att Israel-arab konflikten är en väldigt stor händelse så kan det vara okej att ta faktan från wikipedia eftersom att det är så många som läser om det, ofta är det kunniga personer som läser om sådana här händelser och då minskas risken för fel fakta. För när det är stora händelser så är det väldigt många som läser faktan och då skulle det inte dröja länge innan det uppmärksammas. Wikipedia är en sida där vem som helst får skriva så även om man kan se vem som har skrivit faktan så kan det vara svårt att veta om personen som skrivit det är kunnig inom ämnet eller inte. Om personen, i mitt fall, skulle ha varit på israelernas sida så kanske personen hade skrivit texten vinklad för israelernas fördel. Personen kanske har skrivit texten på ett partiskt sätt och då blir inte längre källan trovärdig eftersom att jag inte skulle skriva några åsikter i min uppsats utan bara ren fakta. Ibland när man skriver texter så kan det var så att man omedvetet skriver sidan vinklad och minsta lilla vinkling så är det inte ren fakta längre. Det hade kunnat vara så att texten beskrev hur fel den ena eller den andra sidan hade. Därför går det inte alltid att lita på wikipedia. Men eftersom att jag jämförde med andra källor som jag visste var pålitliga, t.ex. Ne.se, så kunde jag då se att texten inte var vinklad och därför kunde jag använda wikipedia som en av mina källor. Sidan har funnits sedan 2001. Det är en sida som drivs av intäkter kommer från bidrag, både från privatpersoner, företag och organisationer. På wikipedia står det att deras budskap är att ha en sida med hela mänsklighetens information samlad. Många texter är skrivna på väldigt många olika språk, 288 olika språk. Av dem hade 235 mer än tusen artiklar. Sammanlagt finns det mer än 33 miljoner artiklar och de är skrivna av över 49 miljoner användare. Det gör sidan väldigt seriös eftersom att det är väldigt många involverade. Varje dag är det folk som läser artiklarna och därför hittas fel väldigt snabbt om det förekommer några och eftersom att alla de arab-israeliska krigen är stora händelser så läser många om det. Det är fullt möjligt att många artiklar är vinklade men eftersom att så många läser det och på så sätt granskas ganska bra så kan man använda sidornas information och känna sig ganska säker på att den fakta som står är korrekt. Wikipedia är ett modernt uppslagsverk som människor över hela världen använder sig av och när man besöker sidan kan man enkelt hitta artiklar om i princip allt, vilket gör att man ofta använder wikipedia som en av sina källor. Hemsidans artiklar ökar med hundra stycken varje dag och antalet växer. Eftersom att det inte är självklart att alla har tillgång till nationalencyklopedin, varken på nätet eller som bok, så är wikipedia ett väldigt bra alternativ. Det står väldigt mycket fakta, bra fakta, om väldigt mycket. För wikipedia är gratis att använda för alla, till skillnad från många andra faktasidor. T.ex. så måste man betala för att kunna läsa all fakta på landguiden, NE och ett par andra sidor som har väldigt bra och trovärdiga fakta. Därför kan man istället använda wikipedia för det är så pass många läsare som upptäcker om det mot all förmodan skulle vara någon fakta som är fel. Eftersom att man kan ändra på wikipedia så är det inte omöjligt att hitta fel fakta men om det skulle vara så, så kan alla som ser det gå in och ändra det till det rätta. Varje gång jag har använt wikipedia som en av mina källor så har jag alltid dubbelkollat med andra källor som är granskade för att jag ska vara helt säker på att jag använder mig av rätt fakta. Men det har inte varit en enda gång som jag har sett, när jag dubbelkollar med andra sidor, att den fakta jag hittat på wikipedia är falsk. Den har alltid varit sann och jag har gjort det ganska många gånger, vilket gör att det är en väldigt säker källa trots att vem som helst kan ändra på faktan. Jag anser att jag absolut kan använda wikipedia som en källa eftersom att det är relevant i mitt syfte och för att faktan är trovärdig. 

  

  

SO-RUMMET: 

So-rummet är en sida som är gratis för alla som vill använda den. Det är en digital läroresurs som är Sveriges största och mest välsorterade länkbibliotek. Om man söker på något så har kommer det upp så att man kan välja om man vill sortera på relevans, senaste, lätt, medel, svår och video. Några av texterna har de själva skrivit och andra är länkar till sidor som går att lita på. På so-rummet finns det bara fakta om de fyra so ämnena, vilket är historia, samhällskunskap, religion och geografi. Jag kollade på en film och flera texter från so-rummet och de var absolut relevanta för mig. Om just Oktoberkriget hade hemsidan inte så mycket information om, men om t.ex. sexdagarskriget och de andra arab-israeliska krigen hade de mer information. So-rummets målgrupp är främst elever och lärare i mellan- och högstadiet, gymnasiet och universitetet. Den person som driver sidan är en SO-lärare som heter Robert de Vries. Han är väldigt välutbildad och det är även andra personer som får skriva på sidan. Men de som skriver texter eller gör videos är andra lärare, författare och ämnesexperter. Det är alltså inte vem som helst som kan skriva på sidan och därför är det en säker och trovärdig källa. Den är granskad och väldigt relevant inom det arbetsområdet vi jobbar med. Eftersom att det framgår tydligt vem som har skrivit texterna och att de är experter så är so-rummet en väldigt bra sida om man ska söka på saker inom SO. So-rummet har funnits på internet sedan mars 2011, det är en politisk neutral webbplats. All den fakta som står på sidan är skriven av personer med stora kunskaper inom ämnena. De flesta av ämnestexterna och filmerna är tänkta att fungera som en introduktion eller sammanfattning av olika ämnesområden. SO-rummets innehåll passar därför bra att använda som komplement i undervisningen. Det finns väldigt många länkar till granskade artiklar och webbsidor. Ungefär 7000 länkar och de ökar för varje dag. So-rummets syfte med sidan är att förenkla, för både elever och lärare, arbetet i skolan. Men so-rummet är öppet för alla så det är inte bara skolor som kan använda det för man behöver inte prenumerera/köpa ett konto för kunna använda det, utan alla kan använda det. På sidan har de en sida som heter ”om oss” där de skriver vem som är ansvarig för sidan, vad deras syfte är, vilka målgrupper den lämpar sig till m.m. De skriver bland annat att ”målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom so-ämnena”. Det är Andreas Karlsson som sköter den tekniska utvecklingen av SO-rummet, han är verksam som webbutvecklare i Lund. På webbplatsen är det väldigt många olika som skriver texterna och en stor del av so-rummets textmaterial är därför skrivet av andra lärare, författare och ämnesexperter/sakkunniga. Många av bilderna på so-rummet är upphovsrättsskyddade men det finns vissa som har creative commons-licenser som man får använda fritt. Om man ska använda en bild eller film i eget syfte så måste man först ta reda på om bilden eller filmen är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Det får man reda på genom att klicka på länken som finns under de flesta bilderna och filmerna. Om det inte finns någon länk så är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet. De skriver att ” Vi vill gärna att SO-rummet används av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar)”. Det är väldigt bra att vem som helst får använda sidan för då får man bra fakta som är användbar både i skolan och utanför skolan. So-rummet har bara ett krav, vilket är att man ska uppge källan i sin text när man tar fakta från deras sida och att man måste kolla upp om bilderna är upphovsrättsskyddade så att man vet om man får använda de eller inte. Annars är det fritt fram att använda allt från deras sida, så det är en väldigt bra och relevant sida som man kan lita på till 100% eftersom att den är väl granskad. Den har väldigt bra och relevant fakta som dessutom är gratis och tillgänglig för alla. So-rummet är en sida som är en gratis resurs men ändå till viss del vinstdrivande. De finansierar projektet/sidan genom att sälja annonsplatser till utvalda organisationer med anknytning till skolan eller so-ämnena och därför kan det vara en gratis resurs. 

  

NE.SE: 

Ne.se är nog den sidan jag använt mig mest av. På NE stod det väldigt bra och relevant fakta om mitt krig. Det fanns både en enkel text och en lång text, det fanns mycket mer detaljerade fakta i den långa texten medan den enkla var mycket enklare att förstå och läsa. Därför blandade jag texterna lite. NE har alltså varit en väldigt stor hjälp för mig i detta arbetet och det är dessutom den mest pålitliga källan. Allt som står på NE är granskat av experter så därför kan jag absolut lite på källan. Alla texter som jag har läst på NE har varit lätta att förstå och tydliga vilket gör att jag ofta använder källan som min huvudkälla. I mitt syfte så skriver jag om en händelse som hände för längre sedan och därför är det inte en text som behöver uppdateras så ofta, om man inte får några nya bevis som ändrar historien eller siffrorna på antalet döda m.m. Det är inte en text som t.ex. om kloning. Kloning är något som håller på i nuet och därför behöver den texten uppdateras mycket oftare än texten om Oktoberkriget som hände för länge sen. På så sätt kan jag också försäkra mig om att den är säker men om det skulle komma några nya bevis som NE inte har skrivit in så kan jag inte veta det. Jag litar på NE eftersom att den är granskad av experter. Med hjälp av NE har jag kunnat jämföra informationen på t.ex. wikipedia och därför kunnat veta att informationen på wikipedia stämmer. NE är väldigt specifika, som om jag söker på Oktoberkriget så får jag inte upp orsakerna utan då får jag söka på de olika krigen som orsakade Oktoberkriget. Det är bra i vissa fall, men i mitt fall så vill jag veta allt och innan arbetsområdet så visste jag ingenting om arab-israel konflikten och därför kunde jag inte veta vilka krig som varit innan. Därför visste jag inte vad jag skulle söka på för att få reda på orsakerna och fick därför använda mig av wikipedia. Men eftersom att wikipedia inte är fullt pålitlig så hade de kunnat skriva att krigen innan hette något helt annat än vad de egentligen var. I detta fallet hade wikipedia rätt, men om de hade haft fel så hade jag inte vetat om det. Men eftersom att de är så specifika på NE, vilket är bra i de flesta fallen, så visste jag inte och fick därför söka runt på andra sidor på nätet som inte är lika pålitliga som NE. Vilket också är bra för då kanske det leder till att jag får massa bra info som inte stod lika bra skrivet på NE som på den sidan. T.ex. så var Youtube en sådan källa. Alla texter som jag har läst på NE har varit lätta att förstå och tydliga vilket gör att jag ofta använder källan som min huvudkälla. På ne.se skriver de att deras anledning med sidan är att det finns så mycket sidor som inte har korrekt fakta och då vill de ha en sida som man ska kunna lita på till 100%. Men p.g.a. det så kostar det att söka på ne.se om man inte har en inloggning som man har fått av t.ex. skolan. Det är delvis bra eftersom att det bara är experter som får göra inlägg och då blir NE:s fakta mer trovärdig men det är även delvis dåligt eftersom att då kan inte alla få tillgång till den all den bra fakta som står där. Eftersom att allmänheten inte får söka fakta på ne.se får de välja andra sidor som t.ex. wikipedia, vilket inte är så bra. Wikipedia är inte granskat och därför en mer osäker källa. Men de experter som skriver på NE har det som jobb och jobb kräver pengar för annars hade den kanske inte alls funnits. Men NE har även något som heter NE skola. Det är precis samma sak som vanliga NE bara att det är en sida för skolelever. De får då göra ett gratis konto eller använda det förvalda, vilket är Lunds kommun. Det är bra för då får alla skolelever tillgång till NE som är en väldigt bra källa inom skolarbete. På NE finns det 264 000 vetenskapligt bearbetade artiklar. Att de har dessa funktionerna på sidan visar att sidan är seriös, då dessa saker tar tid och är komplicerade att utveckla. På hemsidan är det lätt att navigera sig och det finns även mycket information om sidan att läsa. Såklart finns det andra lika trovärdiga källor men NE är en av dem och därför har jag använt den som en av mina källor. 

  

YOUTUBE: 

Youtube är inte en pålitlig källa. Det är en sida där alla kan lägga upp vad de vill, om de håller sig till Youtubes regler. De kan lägga upp hur mycket fel fakta som helst. Lyckligtvis hittade jag ett videoklipp som innehöll sann fakta, tack vare att jag hittade samma fakta på två andra sidor som var trovärdiga och relevanta, de två sidorna var NE och so-rummet. Då kunde jag veta att jag kunde lita på det. För chansen att tre sidor har samma fakta men att den är fel är ganska liten. Så därför valde jag att i detta fallet lita på Youtube trots allt. Youtube är en av de källor jag använt mig minst av. Det jag använde det till var bara en liten den av det hela. Om jag inte hade hittat samma fakta på de två andra sidorna så hade jag nog inte använt den fakta jag hittade från Youtube för då hade jag inte kunnat veta om den var sann eller inte och jag skriver inte fakta till en uppgift som jag inte vet är sann. För om det inte är sant så ändras historien och då blir den annorlunda och falsk. Jag vet inte om det är en kunnig lärare eller en amatör som inte vet vad han/hon pratar om och därför vet jag inte om det är rätt fakta. Men videon jag använde av mig hade inte någon reklam i sig så det är en video som är till för att informera om något. Den är inte till för att sälja något eller försöka tjäna pengar på något sätt. Den innehöll inga åsikter och var inte heller till för att underhålla utan innehöll bara fakta, vilket gör den lite mer trovärdig än om de hade sagt någon åsikt eller propagerat för något. Personen som hade lagt ut videon hade även lagt ut andra fakta videos men hade dock ingen information om sig själv. Så den känns lite mer trovärdig när man ser att personen har lagt ut fler fakta videos men den känns lite mindre trovärdig med tanke på att personen inte har skrivit ut något om sig själv eller någon hänvisning till källan personen använt för att hitta den fakta han/hon använt. 

Diskussionsfrågor - SO fördjupningsarbete

Vår grupp bestod av Evelina, Sanna, Kajsa, Andreas, Wilma och Evan. Evan hade ingen text.

Fråga 1:

Evelina har religion/rättighetskonflikt, Sanna har ekonomi/politik/religionskonflikt, Kajsa har ekonomi/politik/landkonflikt, Wilma har ras/politikkonflikt och Andreas har politik/samhällsuppbyggnadskonflikt.

Det är många i vår grupp som har om politik, ekonomi och makt. Både Evelina, Kajsa och Sanna om att ta över något. I Evelinas och Kajsas text handlar det om att ta över ett land men i Sannas text handlar det bara om att ta över en liten del, vilket är persiska viken för det var en bra oljetillgång. I Wilmas och Andreas krig handlade det mer om maktspel och förtryck. De ville inte ta över något speciellt land eller någon speciell del utan ville bara ha makt. Det var inte riktigt krig utan bara dålig stämning och hårda ord. I kalla kriget var det mellan Ryssland och USA och i Apartheid var det mellan vita och mörkhyade.

Fråga 2:

I Sannas och Kajsas så är det Irak som vill ta över ett annat land, men i Evelinas vill arabstaterna ta tillbaka israel. För enligt profeten Mohammed, som muslimerna tror på, så ska ett land som en gång varit islamiskt förbli islamiskt. Så det var därför arabstaterna ville ta över Israel så att inte judarna skulle få bo där. Kajsas är en politisk och ekonomisk konflikt. För Iraks ekonomi var inte bra för att de precis hade varit i krig mot Iran, alltså Iran-Irakkriget. Så Saddam Hussein behövde, för att rädda sitt eget land, ta över Kuwait och I Sannas ville han ta över persiska viken p.g.a. att det var en väldigt bra oljekälla som skulle göra att de fick pengar. På så sätt hör Kajsas och Sannas krig ihop. Eftersom att Irak inte fick persiska viken så fick de inte pengarna och därför behövde Saddam Hussein rädda sitt land och det ville han göra genom att ta över Kuwait. För i Kuwait hade han kunnat bygga saker som t.ex. en djuphavshamn som kunde göra att han kunde få till den ekonomin han behövde för att rusta upp Irak. Så därför handlade det mycket om ekonomi och politiskt spel så att Saddam Hussein skulle kunna förbli diktator utan att folket skulle hata honom för mycket. Oljan i Persiska viken var inblandad i bådas krig, för oljan kunde ge pengar och det ville både Irak och Iran ha/få.

Wilmas var mer politik för att det var mellan vita och mörkhyade människor där de vita inte ville att de mörkhyade skulle få någon makt, vilket det inta handlade om i något av våra andra krig som vi har skrivit om i gruppen. Man kan kanske se en liten likhet mellan Apartheid och Palestinakonflikten. För i Apartheid så var det att vita inte ville att mörkhyade skulle ha någon makt och i Palestinakonflikten så var det att arabstaterna inte ville att judarna skulle ha någon makt heller, så det är en liten likhet.

I Kajsas, Evelinas och Sannas krig så var FN inblandade. I Evelinas så var det att FN beslutade att Palestina skulle delas upp i en judisk och en arabisk del, vilket startade kriget. I Sannas krig så försökte FN begära en fredsöverenskommelse mellan Iran och Irak så att kriget skulle ta slut snabbare och i Kajsas krig så var FN en väldigt stor del. I hela förloppet av Kuwaitkriget så skrev de mer än 12 resolutioner. Det var FN som gav USA mandat till att gå in i Irak så att de skulle stoppa invasionen av Kuwait och ta tillbaka Kuwaits frihet. Så FN hade väldigt stor betydelse och utan FN så kanske kriget hade slutat annorlunda. FN var alltså, mer eller mindre, en del i Kajsas, Evelinas och Sannas krig. Men i Wilmas och Andreas krig så var FN inte så inblandade. De påstod vissa saker och fördömer apartheiden men var för övrigt inte så delaktiga. En likhet mellan Wilmas och Andreas krig, som var en skillnad från oss andra, var att det inte riktigt bröt ut i krig utan bara var dålig stämning. Så det är det som deras krig har gemensamt. Det var mer politiskt än vad det var krig.

I både Kajsas och Evelinas krig så var Storbritannien inblandade. De var inblandade i orsakerna till krigen. I Evelinas så hade Storbritannien och Frankrike kontrollen över Suezkanalen i Egypten, som sedan togs över av Egypten. Då uppstod det en konflikt där Storbritannien, Frankrike och Israel var inblandade i och den slutade med att Storbritannien, Frankrike och Israel fick göra reträtt som gjorde att Egypten fick behålla kontrollen över Suezkanalen. I Kajsas krig så hade Storbritannien, efter första världskriget, mandat över Irak och då även Kuwait. Det var Storbritannien som gjorde en uppdelning av länderna. Uppdelningen kan anses vara orättvist eftersom att t.ex. Irak fick inte alls så mycket hamn eller bra vattengränser så att de skulle kunna bygga sin djuphavshamn. Efter Iran-Irakkriget så sattes dem i en dålig position där de var tvungna att erövra Kuwait för att kunna bygga den djuphavshamnen de ville. Så om Storbritannien hade gjort en annorlunda uppdelning så att Irak fick mer vattengränser så kanske Kuwaitkriget aldrig hade uppstått. Anledningen till att de ville ha en hamn var av ekonomiska skäl. De ville ha en djuphavshamn så att de kunde transportera sin olja.

I Kajsas, Sannas och Andreas konflikt så USA en väldigt stor roll och i Evelinas hade USA en lite mindre roll. I Kajsas krig hade USA en extremt stor roll, de stod för 85% av de irakiska fienderna. De andra 15% var något eller några andra länder, men USA stod för 85%. De påverkade verkligen hur kriget skedde och de var väldigt inblandade i det. Trots att USA själva sa att det inte var geografiskt optimalt för USA att ta/vara med i kriget så kände de att det var så pass viktigt. I Andreas konflikt, kalla kriget,  så var USA en part i kriget mot Sovjetunionen därför är USA en stor del i Andras konflikt. I Sannas krig så var USA en stor del. För det är från USA som Irak och Iran köper sina vapen från. Därför är de med och påverkar kriget. Egentligen ville USA bara sälja till den vinnande sidan. För de som vann kriget skulle få oljan och om USA hade hjälpt landet så skulle de troligtvis kunna handla olja från det vinnande landet. Det var därför de sålde vapen i första hand, men eftersom att de inte hade någon aning om vem som skulle vinna så sålde de till båda länderna. Vilket i nu i efterhand inte var så smart för det gjorde bara att kriget varade längre. Om de hade slutat sälja till det ena landet så hade troligtvis det andra landet vunnit, men nu vann ingen av länderna. I Evelinas så har USA inte lika stor roll som i Sannas, Andreas och Kajsas. Det enda USA gjorde i Evelinas krig var att de hjälpte Israel och Egypten att skriva på ett fredsavtal, vilket de gjorde i/på Camp Davids i USA. En annan liten sak de gjorde var att med hjälp av Sovjetunionen gjorde att Storbritannien, Frankrike och Israel gjorde reträtt när de försökte ta tillbaka Suezkanalen som Egypten hade tagit över. Men annars så hade USA inte så stor roll i Palestinakonflikten.

En likhet mellan Kuwaitkriget och Apartheid var att yttre krafter/andra länder tog tag i att försöka lösa problemet p.g.a. att de inblandade länderna inte klarade av att lösa det på egen hand. Under Apartheid så var det flera länder som bojkottade sin handel med Sydafrika eftersom att de inte stöttade deras politik och ungefär det samma gällde för Irak när de borde ha lämnat Kuwait men inte gjorde det. Då släppte USA bomber över Irak och riktade in sig på elen i landet så att den till sist blev nästan helt utslagen och USA hade även en styrka i landet. Att USA hade slagit ut nästan all el ledde till att de nästan inte hade någon el och därför behövde de elektriker och liknande som de inte hade i sitt egna land. Vilket ledde till att de behövde ta hjälp av de yttre länderna och då kunde de yttre länderna sätta krav på landet att dra sig ur Kuwait. De yttre länderna var framförallt USA men även Storbritannien och Frankrike. Då hittar vi en likhet till, Storbritannien och Frankrike är med och påverkar i Kuwaitkriget och det gör de även i Palestinakonflikten under Suezkrisen.

Mellan konsekvenserna av Kuwaitkriget, Oktoberkriget och Apartheid finns en likhet. I Kuwaitkriget blev Kuwait friat och erkänt som en egen stat och under Apartheid så fick de svarta och de andra minoriteterna i Sydafrika åter sin plats i samhället. I båda länderna fick alltså de utsatta den plats och rätt som de en gång i tiden haft eller borde ha haft. I Oktoberkriget så var det relativt liknande, då Camp David avtalet var en konsekvens. Avtalet var att Israel och Egypten skrev på ett fredsavtal. Så det var inte riktig som i de andra där de fick tillbaka sin rätt, men det var en konsekvens som tagits till för att skapa fred.

En skillnad mellan Kuwaitkriget, Iran-Irakkriget och Oktoberkriget med Apartheid var att under Kuwaitkriget, Iran-irakkriget och Oktoberkriget så var det väldigt många som dog. Men det var det inte under Apartheid, i alla fall inte under krig utan då var det av andra anledningar, p.g.a. att det inte var något direkt krig utan bara konflikt mellan vita och mörkhyade. Den stora konsekvensen men Apartheid var politiska medan den stora konsekvensen i de andra krigen var att många dog. En annan skillnad var följderna mellan Kuwaitkriget och Oktoberkriget med Apartheid var stora. I Kuwaitkriget uppkom konsekvenser som till exempel miljöproblem för att irakierna satte eld på massa olja i Kuwait samt hällde ut den i persiska viken. Det var svårt att släcka alla bränderna och mycket av det som levde i havet blev negativt påverkade eller kanske till och med dog på grund av oljan de hade släppt ut. I Apartheid blev konsekvensen att de svarta fick ett rejält underläge i samhället gällande till exempel utbildningen, de levde under sämre förhållanden och barnadödligheten var mycket högre hos de mörkhyade än de vita. Det var ett stort problem som den sydafrikanska ledningen då fick ta tag i. En följd av Oktoberkriget var att det orsakade stora problem i världsekonomin eftersom att oljekrisen inträffade 1943 och inte förrän i början på 70-talet så ökade priset på oljan igen. Alltså, i Kuwaitkriget hade följderna mycket med omgivningen att göra medan i Apartheid hade följderna mer att göra med politik och inrikes problem och i Oktoberkriget var det ekonomiska följder.

Fråga 3:

I Kajsas krig, Kuwaitkriget, lades det fram en del förslag från omvärlden hur Kuwaitkriget hade kunnat lösas på ett fredlig sätt genom kompromisser och annat. Men USA vägrade att gå med på dessa kompromisserna, utan ville bara se en villkorslös reträtt från Irak. Vilket de visserligen hade belägg för eftersom att man inte kan gå in i ett annat land, ta över det och sedan få massa fördelar för att gå ut när man inte är berättigad att göra det. Men hade USA gått med på några av kompromisserna så hade man kanske kunnat undvika konflikten. Redan innan kriget så delade Storbritannien in Kuwait och Irak, men de gjorde det på ett orättvist sätt. De tänkte bara på sig själva och hur de skulle kunna dra mest nytta/vinna mest av det utan att tänka på omvärlden. Eftersom att de gav Kuwait mycket makt, alltså kust, för att de inte ville ha Irak ute på haven och kunna vara en stor makt på haven. Utan hellre att Kuwait var ute på havet, för Storbritannien visste att Kuwait inte skulle ta för sig och bli en stormakt på havet. Även Saddam Hussein tolkade omvärlden på ett dåligt sätt. Det var mycket som han fick fel om och det ledde till att han fortsatte med invasionen av Kuwait. Viket han kanske inte borde ha gjort, dessutom så var hans utrikesminister rädd för att berätta negativa nyheter till Saddam Hussein och konflikten hade kanske kunnat undvikas ifall de var upprättiga med varandra och Saddam Hussein hade större vetskap om hur omvärlden fungerar. Kuwait hade dessutom kunnat samarbeta med Irak efteråt. De hade till exempel kunnat hyra ut två öar som Irak behövde för att bygga en djuphavshamn. Länderna i Opec hade kunnat gå med på att Irak fick producera aningen mer olja så att Irak kunde bygga upp sitt samhälle igen och tjäna lite mer pengar under en kort period så att de kan återgå till att ha ett bra samhälle. Ett annat sätt var om Irak hade kunnat få bidrag så att de hade kunnat avrusta/nedrusta sin armé och fixa arbeten till armén. Men det hade kanske inte varit det bästa för då hade många länder fått stötta det och då hade de stöttat indirekt till Iran-Irakkriget vilket de kanske inte ville göra. Även Irak behövde inte vara så girig och invadera Kuwait av ekonomiska anledningar, utan de borde ha respekterat Kuwaits självständighet.

I Evelinas krig, Oktoberkriget, så visar historien på att enda sättet att få slut på judeförföljesena var att judarna skulle få ett eget land och just därför så delade FN på Palestina så att en del blev judisk och den andra delen var arabisk. Men det tyckte inte arabstaterna om för de tror på profeten Mohammed och enligt honom så ska ett land som en gång varit islamskt ska förbli islamskt. Så därför ville arabstaterna inte att judarna skulle få den delen av Palestina. För att det skulle kunna förhindrats så hade judarna kunnat få ett annat land. Men då kanske det hade uppstått samma sak fast med en annan religion eller annat.

I Wilmas krig, Apartheid, så hade man behövt förebygga rasismen redan från början för att kunna förebygga konflikten. Vilket hade varit väldigt svårt. De hade då kunnat skapa lagar som gjorde det omöjligt för rasismen att expandera och detsamma gäller för slavhandel. Men problemet med detta var att under båda de tillfällena så var det makthavarna och de som styrde över vilka lagar som skulle finnas var i de flesta fallen vita. Eftersom att de vita i de flesta fallen inte hade något problem med rasismen och att den expanderade så därför hade det varit ganska svårt att förebygga det på det sättet. Hade man velat förebygga Apartheid precis innan starten/innan det bröt ut så hade de yttre länderna fått agera tidigare. De agerade till slut, men det var alldeles för sent, de borde ha agerat tidigare för då kanske det inte hade startat. De gjorde det genom handelsblockader och att man satte Sydafrika i en knivig situation där de inte hade något annat val än att lägga ner/avskaffa Apartheid. Men problemet med det var att de länderna som sedan gjorde det inte trodde att problemet skulle bli så stort som det blev. De hade inte insett problemet tidigare men gjorde det nu och vågade inte avsluta sin handel med Sydafrika då det var en bra handelspartner och en bra inkomstkälla till landet.

I Sannas konflikt, Iran-Irakkriget, så var ett sätt att lösa konflikten var att USA hade slutat sälja vapen till ett av länderna så att något av länderna hade vunnit. För USA sålde vapen till båda länderna och det gjorde att kriget höll på väldigt länge och det var ingen av länderna som vann. Det enda USA ville få ut av det var att ha något av länderna som handelspartner så att de kunde köpa olja av dem. Så USA väntade väldigt länge att hoppa ur och sluta lägga sig i överhuvudtaget eller i alla fall sluta sälja till båda länderna och bara sälja till ett av länderna.

En skillnad mellan Iran-Irakkriget och Apartheid var att i Iran-Irakkriget så lade sig USA i för mycket medan i Apartheid så lade sig inget land i till att börja med, yttre länderna lade sig i för sent. Så om USA inte hade lagt sig i så kanske Iran-Irakkriget tagit slut snabbare medan i Apartheid så hade konflikten kunnat förhindrats om yttre länder hade lagt sig i, så det var alltså tvärtom i Iran-Irakkriget och i Apartheid. Apartheid är även motsatsen till Kuwaitkriget då FN skrev resolution redan samma dag som Irak invärderade Kuwait. En likhet mellan Apartheid och Oktoberkriget var att omvärlden agerade för sent. I Apartheid så tog det väldigt många år innan omvärlden gjorde något och i Oktoberkriget så hann det vara tre krig innan Oktoberkriget då inget land lade sig i. Det tog alltså tre krig innan omvärlden gjorde något åt det. Så i Oktoberkriget så hade omvärlden också behövt agera tidigare för då kanske Oktoberkriget, kanske kriget innan och även kanske kriget innan det hade kunnat förhindrats. Omvärlden vågar helt enkelt inte lägga sig i för i t.ex. Apartheid så förlorade omvärlden själv på det p.g.a. handelsblockader m.m. I Apartheid agerar USA till slut och gör så att Apartheid avskaffas och i Oktoberkriget så hjälper USA till så att Egypten och Israel skriver på ett fredsavtal. Så i båda konflikterna hjälper USA till, det är bara det att de hjälper till för sent.

Fråga 4:

I t.ex. Apartheid så tog yttre länder tag i att lösa konflikten och utgången/resultatet av det var positivt då Apartheid avskaffades. Det kan man idag se tillbaka på och använda sig av igen om en liknande konflikt uppstår i framtiden. Det gäller även för alla konflikter och krig. Om man i ett tidigare krig har kommit på en lösning som gjort att ett krig/en konflikt upphört så kan man använda sig av det i framtida konflikter. Man kan se tillbaka och se var som dels triggat igång kriget och dels vad som löst konflikten. Men det kan även vara dåligt att se tillbaka på konflikter om man har i tanke att starta en ny konflikt. Om jag ser tillbaka på en konflikt som gick bra så kan jag använda mig av samma sak för att starta en ny konflikt.

I Kuwaitkriget så delades landet upp orättvist så att Irak fick mindre. Man kan jämföra det med första- och andra världskriget.  När det blev orättvist uppdelat med Tyskland så fick de passion/blev triggade för att ta tillbaka sitt land, bli större och då utbröts krig. Det gjorde det både i andra världskriget och Kuwaitkriget. En annan likhet mellan första- och andra världskriget var att i första världskriget så var Tyskland tvungna att betala en massa skadestånd men i andra världskriget så behövde de inte det för då visste man att det inte skulle bli bra. Det skulle bara skapa massa problem om Tyskland behövde betala massa pengar så därför fick de betala på annat sätt. Så där tog man nytta av sina ”misstag” och förbättrade sig till nästa gång. Alltså, om någonting i eller efter en konflikt inte blir bra så kan man lära sig av det och göra bättre nästa gång. Om man hade lärt sig att kompromissa så hade kanske många krig inte uppstå men eftersom att de flesta ledarna i kriget inte vill kompromissa så är det inte direkt en lösning. Om det hade varit det så hade det inte funnits några krig, men uppenbarligen så är det inte en lösning eftersom att det fortfarande krigas i vissa länder.

Om det är krig i något land så kan man skicka ut fredsbevarande styrkor som kan göra att konflikten upphör genom t.ex. ge dem bidrag mot att skriva på ett fredsavtal eller annat som gör att kriget inte fortsätter och inte uppstår igen i framtiden.