so frågor s.45

1. Medier är något som förmedlar information. T.ex. tv, radio, sociala medier etc.

Jag använder medierna Instagram, Snapchat och Facebook. På Snapchat lägger jag ofta upp saker, på Instagram lägger upp saker ibland och på Facebook lägger jag nästan aldrig något på.

2. Riksdagen och regeringen är första- och andra statsmakten och medierna är den tredje statsmakten. De ska granska och kontrollera makthavarna. Det betyder att de ska se till så att lagstiftningen följs och även övervaka så att demokratin fungerar.

3. Jag tycker att man ska få uttrycka sin åsikt utan att kränka andra personer, folkgrupper m.fl. Om demokrati inte hade funnits hade vi troligtvis haft en diktatur. DÅ hade vi inte fått utrycka våra åsikter. I skolan hade vi kanske bara fått lära oss vad som är bra med vårt land och hur bra vår diktator är. Vi hade inte kunnat lära oss att tänka kritiskt utan bara om vad diktatorn hade velat. Om vi hade stått upp och uttrycks våra åsikter hade vi straffats. Vi hade inte heller fått demonstrera om det vi ville utan bara positiva saker om ens diktator. Man ska kunna känna att man kan påverka sin vardag utan att bli straffad för att man har åsikter.

4. Tidningsbranschens egen granskningsorganisation heter Pressens Opinionsnämnd som också kan förkortas med PO. Inom PO finns också Allmänhetens Pressombudsman, de granskar arbetet som pressen har gjort och tar emot anmälningar. Anmälningarna kommer från personer som tycker att de inte har blivit bra behandlade i media, då anmäler de det till Pressombudsmannen.

6. Nyhetsvärdering är en värdering av nyheter. Vilken nyhet ska finnas var i tidningen? Jo, då värderar man nyheterna och ser vilken som man vet kommer locka läsarna mest. Allt lokalt lockar oftast mer än det som händer på andra sidan jordklotet.

För det första så ska en nyhet vara ny. Om det har hänt en katastrof någonstans men det inte finns något mer att skriva om så slutar man skriva om det, för folkt vill läsa om nyheter. Men om något händer i USA så tycker vi att det är intressantare än om något händer i Tyskland även om det ligger närmre Sverige. Det beror på att vi har en kulturell närhet till USA.

Nyhet som handlar om kändisar eller att kändisar har uttalat sig om något tycker folk också intressanta. Men även de nyheter som är chockerande eller avslöjande. För att läsaren ska vara extra intresserad ska nyheten väcka känslor.

De flesta nyheterna handlar om män även om det finns ungefär lika många kvinnor som män i världen. När man t.ex. pratar om fotboll så finns den dam fotboll och fotboll. Många tycker att det är intressantare att läsa om fotboll än om dam fotboll. Min åsikt om det är att det inte är rätt att kvinnor och män inte blir lika behandlade.

7. Det är viktigt att det finns olika tidningar och tv- och radiokanaler med olika ägare för att vi ska kunna få reda/tillgång till fler nyheter. Men det kan även vara att det är samma nyhet fast skriven på ett annat sätt, då får vi ett annat perspektiv/annan vinkel av samma händelse/nyhet.

8. Public service-bolagens uppgift är att göra reklamfria program för det svenska folket. Det spelar ingen roll vilken kultur eller bakgrund man har. Det spelar inte heller någon roll var i landet man bor. I public service-bolagets uppgift ingår det att de ska göra program som ibland kanske bara intresserar få tittare. Det kan t.ex. vara program för våra nationella minoriteter men även om musik som kanske inte så många lyssnar på. De ska även visa program för personer som är döva och/eller hörselskadade. Man ska även sända nyheter och program som leder till en debatt/debatter.

10. Fördelar med internet:

Man kan kommunicera med varandra på ett lätt sätt. Genom internet kan man förmedla information till många personer samtidigt.

Nackdelar med internet:

Man kan inte lita på alla hemsidor man går in på. Om man vill kommunicera med t.ex. en tjej i sin egen ålder så vet man inte om det är en tjej i sin egen ålder eller en 40-årig gubbe som inte är mentalt frisk.

11. Mycket av det som finns på internet är skyddat av upphovsrätt, vilket betyder att personen som har skapat materialet har rätt att bestämma över det. Att bestämma över materialet betyder att man bestämmer över hur det ska användas och har rätt att få betalt. Du får inte publicera någon annans material. Då kan du bli skadeståndsskyldig eller t.o.m. dömas till fängelse. Att citera en kort text är okej att göra, men då måste du använda citationstecken. Du måste även skriva vem du citerar.

Jag måste tänka på att om jag har med bilder så måste de vara bilder som jag hittat på Cretive Commons. Där finns det bilder som du kan använda fritt utan att fråga om lov.

Alla tidningar har en ansvarig utgivare som ska se till att man följer alla regler innan man ger ut tidningen. De granskar tidningen så att allt går rätt till, så att man inte skriver något falskt. Allt måste vara korrekt.

Att uppföra sig väl på internet är en annan sak som man bör tänka på. Man ska alltså ha en bra netikett. När man skriver så ska man skriva på ett “försiktigt” sätt. Om man uttrycker sig på ett visst sätt så kan folk missuppfattar det du skriver. De kan missuppfattas som otrevligt eller t.o.m. hotfullt. Det är olagligt att tala illa om någon, det kallas för förtal.

När du gör så att någon annan kan komma åt en eller flera filer kallas det för fildelning. Det en teknisk lösning som gör så att du kan skicka filer/filerna mellan datorer. Många tror att allt som finns på internet är fritt att använda, men det är det inte. Men man får inte dela en fil som är upphovsrättsskyddad, det är ett brott p.g.a. att du inte har upphovsrätt till materialet du vill dela eller ladda ner och använda. Den enda personen som har upphov till materialet är de personerna eller den personen som äger rättigheterna till filen. Om man gör något som man inte vill att någon annan ska härma så är det bra att de inte får det. Då hade personen/personerna inte kunnat försörja sig på sitt arbete. Många tycker inte att det är så allvarligt, ca 60 % av alla ungdomarna i Sverige säger att de fildelar utan att tänka på att om något är upphovsrättsskyddat. Men vad skulle folk som uppfinner saker försörja sig på om de inte fick pegar för sitt arbete utan bara fick en del av pengarna p.g.a. att någon annan tog personens idé och blev kändare än skaparen? Det är bra att det finns en lag som säger att man inte får dela de filer som är upphovsrättsskyddat men ingen verkar ta det så allvarligt. Ett exempel är swefilmer som la ned för bara ett litet tag sedan. De hade laddat upp filmer som vem som helst kunde titta på gratis. Tyckte filmernas skapare att det var okej? Jag tror inte att de tyckte det. De hade lagt ner en massa pengar på en film som sedan visas gratis på en sida där vem som helst kan gå in på.

12. Reklam lockar dig att köpa varan som det görs reklam för. Om någon känd modell har en tröja på sig så kan det påverka dig så att du också vill ha den. Men däremot om en "vanlig" person skulle ha tröjan på sig i en reklam så blir du inte lika påverkad. Vi får inte hem reklam till mig p.g.a. att jag inte är myndig. Reklamen kommer till mina föräldrar. Det finns reklam på tv kanaler som t.ex. tv3 eller tv4 men det får inte visar på svt1 eller svt2 för det är public service. Reklam kan vara varor och tjänster.

Något som ofta politiker och andra opinionsbildare använder sig av är propaganda. De vill övertyga oss och vill även att vi ska ha en viss åsikt. Det finns propaganda i både i demokratier och i diktaturer. Propaganda innebär att man argumenterar för en viss åsikt och inte att man ljuger. I vissa länder som t.ex. Nordkorea finns det censur och begränsad yttrandefrihet. Där finns det även mycket propaganda. All media i Nordkorea måste förmedla makthavarnas åsikter och journalister måste höra till det partiet som har makten. Även sakfrågor kan vara propaganda. T.ex. propaganda om att man ska gå med i miljöorganisationer som vill minska med globala uppvärmningen.

Skillnaden är alltså att reklam vill sälja en produkt eller tjänst medan propaganda vill "sälja" en åsikt.

PR består för public relations. Det är en person ska få en annan person att se bättre ut i t.ex. media. Nästan alla politiker och många kändisar har en PR man eller kvinna som hjälper politikern eller kändisen att se bättre ut. De vill få folket att gilla dem och ha positiva tankar om dem.

Muay i Burma

1. Journalister fängslas dagligen runt om i världen. Är det värt att riskera sin frihet och sin säkerhet som journalist tycker du? Skulle du ta samma risker som Muay gör?

Om man vågar stå upp för sina åsikter tycker jag att det är väldigt modigt att riskera sin frihet och kanske sitt liv för att visa att det någon eller några gör är fel. Om ingen säger vad de tycker så kommer det aldrig att bli några förändringar. Men istället för att gå mot någons åsikt i tidningen själv så skulle jag hellre försöka samla ihop en grupp som tycker likadant som dig. Då kan det finnas hopp för att de man får igenom sin åsikt så att andra får reda på det och kanske vill gå med i gruppen. Jag tror att det kan vara svårt att göra förändringar men om man aldrig tar tag i det så kommer det inte att ske några förändringar.

2. Varför tror du att det var så viktigt för regeringen i Burma att kontrollera all media?

Om de inte hade kontrollerat all media så kanske det hade varit någon som skrev dess egna åsikter som kanske var emot regeringen. Om åsikten hade spridits så hade kanske fler och fler hade börjat tycka så. Då hade regeringen inte haft den makten som de vill ha.

3. Vad har hänt i Burma sedan Muay stod i gatukorsningen och laddade upp en film? Har det blivit friare?

Det har blivit lite bättre i Burma. Medierna har blivit något friare och nu har många politiska fångar har släppts. De hade protesterat och kommit i fängelse fast nu har de släppts en hel del personer. Den kändaste personen som släppte är Aung San Suu Kyi. Aung San Suu Kyi är en burmesisk oppositionspolitiker som är generalsekreterare för NLD. NLD står för Nationella demokratiska förbundet. Hon arbetar för mänskliga rättigheter och satt i husarrest i 15 år mellan 1989 och 2010. Under de åren mottog hon många priser och en medalj. Hon tog emot: 1990 Raftos minnespris, 1990 Sacharovpriset, 1991 Nobels fredspris, 1992 Jawaharlal Nehrus priset, 1992 International Simón Bolívar prize och 2011 Wallenbergmedaljen. Under 2007 blev hon även Kanadas hedersmedborgare.

Civil Olydnad

1. Varför bordade Greenpeace fartyget Nordica?

För att stoppa Nordica från att bryta upp isen för att sen företaget Shell skulle provborra efter olja. Men aktivisterna från Greenpeace tyckte att det fanns en risk för oljeutsläpp, som inte är bra för miljön, och klättrade därför ombord på fartyget där vissa kedjade fast sig och vissa satte upp banderoller. På banderollerna stod det Stop Shell – Save the Arctic.

Borda – Gå om bord på ett fartyg “olagligt”.

2. Förklara vad en aktivist är.

Man kämpar mot det man vill även om man bryter lagen.

3. Nämn tre exempel på vad aktivister har gjort som de själva har tyckt vara rätt.

·       Kedjat fast sig vid ett träd som ska fällas i form av en protest.

·       Tar sig in på kärnkraftverk i form av protest.

·       Bordar ett fartyg för att stoppa fartyget från något man inte tycker är rätt, så som Greenpeace bordade Nordic för att rädda Arktis.

4. När är civil olydnad rätt? Rangordna följande aktioner utifrån hur rättfärdiga du tycker att de är. Motivera dina tre första val.

1. Hindra export av svenska vapen till krigförande land.

2. Gömma papperslösa flyktingar.

3. Släppa ut djur från laboratorier som utför djurförsök.

4. Sabotera fartyg som jagar val.

5. Blockera transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk.

1. När det gäller att hindra export av vapen till krigförande land tycker jag att det är okej. Krig uppstår ofta p.g.a. att man tycker olika, och jag tycker inte att man människor ska dö på grund av det. Därför tycker jag att det är okej att stoppa transporten av vapen, jag tror att det skulle finnas färre krig om man fick tycka som man ville och att alla länder hade en demokrati.

2. De som flyr från ett land har troligen varit med om något dåligt som t.ex. krig. De har riskerat sitt liv för att komma till ett land men har inga papper. Man har offrat mycket under flykten så jag tror inte att man skulle vilja bli tillbaka skickad. Eftersom att man har offrat väldigt mycket så har man inte mycket att återvända till.

3.  Jag tycker inte att det är okej att testa produkter eller göra experiment på djur. Djur har lika stor rätt att få leva fritt som människor. Även fast djur inte kan prata så tror jag inte de uppskattar att bli testade på. Men även om jag tycker att djur och människor har lika stor rätt att leva så tycker jag att de två fösta är viktigare.

Slutsats:

Min prioriteringsordning är troligtvis inte likadan som alla andras, detta är min åsikt som jag står för. Vissa av påståendena vet jag inte till 100 % vad de innebär och det är också en anledning varför jag skrivit de i denna ordning. Även om jag inte skulle kunna utföra något av de påståendena ovan, p.g.a. att jag inte har det intresset, så förstår jag de personer som skulle kunna göra det. Vissa tror jag tycker att det är väldigt viktigt att man t.ex. ska gömma papperslösa flyktingar medan andra inte tycker att det är så viktigt, det är helt upp till en själv vad man har intresse för och prioriterar.

LAG OCH RÄTT – INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?

En lag är en nedskriven regel av riksdagen där det står hur samhället ska fungera. Vi har normer för att veta hur vi får bete oss när vi umgås med andra människor. Hur man får bete sig vid specifika situationer t.ex. i skolan är en regel. Vi har lagar, normer och regler för att det inte ska bli konflikter m.m. Om det inte hade funnits skulle alla kunnat göra vad de vill oavsett om det är dåligt eller inte. Det skulle inte varit ett

2. Hur går det till när nya lagar stiftas?

Ett förslag till en ändring av en lag eller till en ny lag kommer oftast från regeringen i en proposition. Det skickas sedan till riksdagen, som är de enda som får besluta om lagar. Men riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen, de förslagen kallas för motioner. Oftast är motionerna motförslag till propositionerna från regeringen. Talmannen meddelar när förslagen har kommit till riksdagen. Förslagen skickas sedan till ett utskott, där behandlar sedan utskotten propositionerna och motionerna. De fördjupar sig i förslagen och lämnar sedan ett utskottsbetänkande. Ett utskottsbetänkande är ett underlag till ett riksdagsbeslut. Utskottet meddelar tjänstemän som utreder om det behövs och varför. Utskottet skickar sedan tillbaka remissen och tar upp ärendet till votering/röstning.

3. Varför bryter man mot lagarna?

En anledning är att man anser att vissa lagar är felaktiga eller orättvisa och bryter därför mot lagen i form av en protest. Men det finns även två orsaker som är de vanligaste anledningarna. Det är arv och miljö. Vad som menas med arv är att människor föds med ärvda egenskaper och förmågor som t.ex. aggressivitet. Man kan ärva en gen som gör en person till brottslig. Man har kanske t.ex. dålig kontroll på sig själv om man hamnar i konflikt med någon och gör därför saker som man ’’inte kan hjälpa’’. Med miljö menas att om man lever i en dålig miljö under barndomen så kommer man lättare i kontakt med brottslighet när man blir äldre. Man kanske har växt upp i ett hem där alkohol och droger missbrukas, då får man ofta problem med sådant när man blir äldre. Man kan även bli påverkad av närområdet av där man bor och även av kompisar. Men sedan begår också vissa brott för att de är tvingade eller är hotade. Det kan även vara att man vill ha saker. Om man t.ex. vill ha pengar så rånar man en bank, om man inte vill betala skatt så begår man skattebrott och om man vill ha en bil så snor man en bil, osv.

4. Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att de faller.

När polisen misstänker en person för ett brått som kan ge fängelse så gör de en förundersökning och tar de in alla personer som kan veta vad som hänt. Men om det är ett brott som inte kan ge fängelse, t.ex. att man kör för fort, så får man bara böter. Efter förundersökningen försöker polisen hitta bevis som sedan används i en rättegång mot den misstänkte. Men innan rättegången tar de in den misstänkte personen till ett förhör. Efter förhöret bestämmer polisen om den misstänkte anhålls. Polisen överlämnar sedan den misstänkte till åklagaren. Men om personen är under 15 så tar socialnämnden över. Åklagaren fattar sedan ett beslut om personen är släpps fri eller blir häktad. Åklagaren får bara hålla inne den misstänkte till kl.12 den tredje dagen. För att den misstänkte ska häktas måste åklagaren gå till en domstol och begära det. Om bevisen är tillräckligt bra, då man anser att personen är farlig för omgivningen, det är risk att personen förstör bevis, bevisen visar att den misstänkte är skyldig eller att personen flyr utomlands så kan personen häktas upp till 14 dagar. Några andra bevis kan vara fotavtryck, fingeravtryck, DNA, göra kroppsvisitationer och husrannsakan. Om domstolen däremot inte tycker att bevisen inte är tillräckligt starka får man böter. Men efter de 14 dagarna går åklagaren till domstolen igen och begär omhäktning. Men domstolen tillåter endast omhäktning om det kommit in fler eller starkare bevis. När polisen sedan har utrett brottet och fått in tillräckligt många bevis så går åtalaren och väcker åtal i en domstol. Det finns domstolar som tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Domstolen dömer sen vad straffet blir. Det kan t.ex. bli böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, frikänd, fängelse eller annat som t.ex. vård. Det går sedan vidare till kriminalvård. Om domstolen dömer skyddstillsyn så är man övervakad och får göra samhällstjänst. Men om de dömer fängelse så får man sitta kvar i fängelset.

5a. Varför är huvudförhandlingen offentlig?

En huvudförhandling är rättegången. Det kan hållas i ett stort eller litet rum, det kan vara många personer där eller väldigt få personer.

Huvudförhandlingen är offentlig för att det folket i samhället ska veta att rättegången går rätt till. Man ska veta att alla får en rättvis rättegång, t.ex. att den tilltalade har fått sina rättigheter tillgodosedda och så att det inte blir orättvist.

5b. Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?

Om det är något som man inte vill att alla ska höra, t.ex. som sexualbrott, våldtäkt, vårdnadstvister eller skilsmässor. En rättegång där ett barn är inblandad är aldrig offentlig. Om ett vittne känner sig hotad så är det inte heller offentligt. Det är inte heller offentligt om det handlar om rikets.

6. Vad kan de olika parterna i huvudförvaltningen göra om de är missnöjda med en dom?

Båda parterna kan överklaga domen. Det räcker att en av parterna överklagar. De två instanser man kan göra är ett Tingsrätten kan överklaga till Hovrätten. Hovrätten kan sedan överklaga till Högsta domstolen. Högsta domstolen tar inte upp alla mål. T.ex. om något är nytt (prejudicerande). Tveksamt fall, ord mot ord. Både i tingsrätten och i Hovrätten så har man varit oense om hur man ska döma. Om överklagningen går igenom så kan man få ett svagare straff. Även ett speciellt intresse, ett nationsintresse.

7. Ge exempel på vad ett tvistemål är.

Ett tvistemål är när två människor inte kan ta ett eget beslut om vem som ska ha vårdnaden av deras barn när man skiljer sig. Men det kan även vara något man ärvt där man inte kan komma överens om fördelningen av arvet.

8. Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.

När en ungdom som är under 15 år begår ett brott så kan man inte dömas till fängelse. Istället blir man omhändertagen av de sociala myndigheterna. Men man kan även dömas till ungdomsvård eller fosterhem och böter. Begår man brott så blir man inskriven i ett straffregister, då kan det bli problem med att t.ex. ta körkort. Men om man däremot är mellan 15 och 18 år så räknas man som straffmyndig även om domstolen inte vill döma lika hårt som till en vuxen person. Man kan t.ex. dömas till sluten ungdomsvård istället för att få fängelsestraff som är ett ganska hårt straff. Det är som en straffrabatt. Det är även tillåtet att häkta en person som är mellan 15 och 18. Om någon skulle begå ett grovt brott så kan man få fängelse. Oavsett så får man betala böter för att brott. Man kan även få åtalsunderlåtelse, då man lägger ner åtalet och ger personen en andra chans. Ett annat straff är samhällstjänst, vilket innebär att man jobbar gratis i ett antal dagar. Ibland kan man bli flyttad till ett fosterhem. Man kan få gå på psykologsamtal eller t.ex. ta urinprov varje dag som en vård.

9. Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.

En påföljd är ett annat ord för straff. När man har dömt den misstänkte till skyldig får man en påföljd. Vi har straff/påföljder för att de har gjort fel och att de inte ska göra om samma sak igen. Syftet med att man har fängelsestraff är för att avskräcka. Det finns olika grader av brott. Det finns fyra olika grader. Den första graden är ringa brott, en ringa misshandel är t.ex. när man ger någon en örfil. Men om man däremot använder knytnäven när man slår någon så klassas det som normalgradigt misshandel. Sedan finns det två straffgrader till, de är grovt brott och synnerligen grovt brott. Grovt brott kan innebära att man t.ex. använder ett basebollträ eller en knytnäve så att det uppstår en allvarlig skada. Skadan kan t.ex. vara en bruten näsa. Synnerligen grovt brott är när man misshandlar någon så att skadorna blir riktigt allvarliga och man har använt värre saker än en knytnäve.

Det finns olika typer av straff/påföljder. Här är några exempel:

BÖTER:

En påföljd av ett straff är ofta böter. Det finns dagsböter och penningböter. Penningböter är en fast summa som kan utdömas utan en rättegång, t.ex. fortkörningsböter.

Dagsböter kan man säga är en fast summa som man betalar av efter hand, priset beror på hur mycket man tjänar. Det lägsta per dag är 30 kr och det hösta per dag är 1000 kr. Det beror även på hur allvarligt brott man har begått.

SAMHÄLLSTJÄNST:

Om man har begått ett brott där man inte behöver sitta i fängelse utan har skyddstillsyn, kan man under den tiden göra samhällstjänst. Samhällstjänst innebär att man jobbar i samhället utan att få betalt. Det kan t.ex. vara jobb som att plocka upp skräp. Det är nog inte det roligaste jobbet men jag tror att man avskräckas från att begå fler brott.

FÄNGELSE:

Man får fängelsestraff när domstolen tycker att brottet är tillräckligt grovt. Om det inte är så grovt så kanske man bara sitter där i ett par dagar eller veckor. Men om brottet är väldigt grovt, som t.ex. ett mord, så kan straffet bli att sitta i fängelse på livstid. Jag tycker att fängelse är bra, det kan få en att bli avskräckt från att begå ett brott. Däremot tycker jag inte att man ska behöva sitta inne på livstid. Då har man ingen chans att göra förbättringar under sitt liv. Även om man har begått ett så allvarligt brott som mord så tycker jag att man ska få en andra chans. Men om man anser att personen är farlig för samhället så kan man hjälpa personen genom vård.

10. Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?

De kan få ekonomiskt stöd, skyddat boende, psykisk/fysisk hjälp, BRIS, brottsofferjouren, och skyddad identitet om det behövs. Det ekonomiska stödet kan bero på olika orsaker. BRIS och brottsofferjouren ger samtals hjälp och ger en kontakter med rätt personer för att t.ex. få vittnesstöd. De kan även hjälpa dig att fylla i blanketter för att få ersättning av olika slag, om man inte kan språket kan man få en tolk.

Några förbättringar kan t.ex. vara att ge mer resurser till de organisationer och instansen som hjälper till, sjukersättningen ska ändras. Karensdag innebär att man inte får någon ersättning första dagen som man är sjuk. Man ska ta bort karensdag, man ska få full ersättning under sjukdomsperioden om man har blivit utsatt för ett brott. Man ska även få mer stöd av myndigheter och organisationer. Vid t.ex. ekonomiska brott så ska det vara lättare och snabbare att få hjälp. T.ex. tvinga försäkringen att betala ut ersättningen snabbare och även få hjälp från staten.

11. Vilka är polisens uppgifter?

Polisen har uppdraget att minska brottsligheten. De ska även se till så att människor är trygga. Om någon t.ex. har haft inbrott och inte känner sig trygga när de är hemma så hjälper polisen till att hitta den personen/de personerna som gjorde inbrott. För att ringa polisen ringer man 112. Ingen utom poliser får använda våld. Polisen försöker inte bara lösa brott utan även förebygga dem. För att förebygga brott så samarbetar polisen med skolor och kommuner.

Man kan även gå till polisen för att fixa ett pass eller söka tillstånd. Man kan söka tillstånd till att t.ex. få demonstrera, sälja fyrverkerier eller anordna en konsert.

12. Vilken hjälp får den dömde i fängelset?

Vitsen med att ha fängelse är att avskräcka så att man inte ska begå brott och hamna i fängelset igen. Det finns därför en person som kallas för en fängelsekonsulent. En fängelsekonsulent pratar med personen i fängelset om vad personen i fängelset ska göra för att inte hamna där igen, och hur personen ska göra det. Syftet med det är att få hjälp med att planera sin framtid utanför fängelset. När personen i fängelset blir frisläppt håller personen fortfarande kontakten med fängelsekonsulenten.

Så att den dömde personen inte dras tillbaka till den kriminala personen, verken innan eller efter tiden i fängelset, så kan personen få tillgång till utbildning. Det kan vara grundskoleutbildning, högskoleutbildning eller gymnasieutbildning. Var utbildningen äger rum beror på vilket straff den dömde har. Det kan vara i eller utanför fängelset. Jag tycker det är bra att få hjälp med sin framtid och även hjälp med att inte bli en brottsling igen. Om man känner att man är viktig i samhället blir känner man sig välkommen och engagerad. Jag tror det är viktigt att känna sig välkommen och trygg/säker i samhället.

13. Är du för eller emot dödsstraff? Motivera varför.

Jag är emot dödsstraff för jag tycker inte man ska komma undan så lätt. Om man har begått ett grovt straff så att man egentligen förtjänar att dö så tycker jag att man antingen ska sitta i fängelset hela livet och förstå vad man har gjort fel eller så ska man få hjälp. Men hjälp menar jag att man ska få t.ex. psykisk/fysisk hjälp. En annan anledning till att jag är emot dödsstraff är att det kan t.o.m. vara att man dömer fel person. Även om dödsstraff är väldigt grovt så tycker jag att det är för enkelt. Genom att dö kommer man undan för lätt. Man ska få lida för brottet man begått, inte bara sitta i fängelse någon dag och sedan bli skjuten eller nått. Dessutom är det dyrare att avrätta en person än att ha personen inlåst på livstid. Men samtidigt kan jag förstå de personer som är för dödsstraff. Jag tror att de tänker att om en person är farlig för samhället så ska personen bort från samhället genom att få dödsstraff. De kanske även tycker att om man ändå har livstidsfängelse så kan man lika gärna dö och ge sin plats till någon annan. Jag tycker det är helt ofattbart att tänka så men jag respekterar deras åsikt och dömer inte en person på ett dåligt sätt för att personen inte tycker som jag. Men om någon har mördat en person och sedan får dödsstraff så är det fortfarande de personer som stod den döda personen nära som får lida. Jag tycker att det räcker att en person blir dödad, staten ska inte döda fler personer än vad som redan har dött.

14. Förklara orden:

Rättsstat: En stat där man inte kan bli straffad för brott som inte finns. Lagen är lika för alla.

Åklagare: En åklagare försöker bevisa att den häktade personen har begått brottet.

Påföljd: En påföljd är ett annat ord för straff.

Försvarsadvokat: En försvarsadvokat försvarar personen som är åtalad.

Gripa: Om man misstänker en person för att ha begått ett brott griper man personen.

Domare: En domare bedömer bevisen, vittnesmålet och uttalanden med lagen och dömer vilket straff den dömde får.

Nämndeman: En nämndeman är en man som är skickad från staten och ska vara med och döma vid ett brott för att domen ska ha diskuterats från flera olika perspektiv.

Anhålla: När den misstänkte blir gripen anhåller polisen personen. Personen blir sedan tillfälligt frihetsberövad tills det är klart om personen ska häktas eller släppas fri.

Åtala: När polisen har utrett brottet och fått in tillräckligt många bevis så går åtalaren och väcker åtal i en domstol.

Ed: De som t.ex. vittnar eller är tolk svär på en ed. Eden innebär att svär på att tala sanning.

Mened: Mened straffet är i de flesta fall fängelse. Mened är när vittnet ljuger i domstolen och lögnen påverkar domen. Om rättegången får reda på att vittnet ljög får vittnet mened straffet.

Häkta: Om en åklagare fattar beslutet att häkta den misstänkte så får personen häktas i max tre dagar. Häktningen begärs i domstolen. Om bevisen är tillräckligt bra, då man anser att personen är farlig för omgivningen, det är risk att personen förstör bevis, bevisen visar att den misstänkte är skyldig eller att personen flyr utomlands så kan personen häktas upp till 14 dagar. Men efter de 14 dagarna går åklagaren till domstolen igen och begär omhäktning. Men domstolen tillåter endast omhäktning om det kommit in fler eller starkare bevis.

Skyddstillsyn: Skyddstillsyn innebär att den misstänkte släpps fri och får gå fritt men blir regelbundet kontrollerad.

Villkorlig dom: Innebörden av villkorlig dom är att man hamnar i straffregistret. Man får verken böter eller fängelse men om man begår ett brott inom de närmaste två åren så räknar domstolen in det första brottet i straffet.

Rättspsykiatrisk vård: Rättspsykiatrisk vård är vård som den dömde personen kan få efter rättegången.

Civil olydnad: Civil olydnad innebär att man protesterar på ett fredligt sätt för att visa att man tycker att en lag är felaktig eller orättvis.

Huvudförhandling: En huvudförhandling är vad rättegången kallas.