LAG OCH RÄTT – INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?

En lag är en nedskriven regel av riksdagen där det står hur samhället ska fungera. Vi har normer för att veta hur vi får bete oss när vi umgås med andra människor. Hur man får bete sig vid specifika situationer t.ex. i skolan är en regel. Vi har lagar, normer och regler för att det inte ska bli konflikter m.m. Om det inte hade funnits skulle alla kunnat göra vad de vill oavsett om det är dåligt eller inte. Det skulle inte varit ett

2. Hur går det till när nya lagar stiftas?

Ett förslag till en ändring av en lag eller till en ny lag kommer oftast från regeringen i en proposition. Det skickas sedan till riksdagen, som är de enda som får besluta om lagar. Men riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen, de förslagen kallas för motioner. Oftast är motionerna motförslag till propositionerna från regeringen. Talmannen meddelar när förslagen har kommit till riksdagen. Förslagen skickas sedan till ett utskott, där behandlar sedan utskotten propositionerna och motionerna. De fördjupar sig i förslagen och lämnar sedan ett utskottsbetänkande. Ett utskottsbetänkande är ett underlag till ett riksdagsbeslut. Utskottet meddelar tjänstemän som utreder om det behövs och varför. Utskottet skickar sedan tillbaka remissen och tar upp ärendet till votering/röstning.

3. Varför bryter man mot lagarna?

En anledning är att man anser att vissa lagar är felaktiga eller orättvisa och bryter därför mot lagen i form av en protest. Men det finns även två orsaker som är de vanligaste anledningarna. Det är arv och miljö. Vad som menas med arv är att människor föds med ärvda egenskaper och förmågor som t.ex. aggressivitet. Man kan ärva en gen som gör en person till brottslig. Man har kanske t.ex. dålig kontroll på sig själv om man hamnar i konflikt med någon och gör därför saker som man ’’inte kan hjälpa’’. Med miljö menas att om man lever i en dålig miljö under barndomen så kommer man lättare i kontakt med brottslighet när man blir äldre. Man kanske har växt upp i ett hem där alkohol och droger missbrukas, då får man ofta problem med sådant när man blir äldre. Man kan även bli påverkad av närområdet av där man bor och även av kompisar. Men sedan begår också vissa brott för att de är tvingade eller är hotade. Det kan även vara att man vill ha saker. Om man t.ex. vill ha pengar så rånar man en bank, om man inte vill betala skatt så begår man skattebrott och om man vill ha en bil så snor man en bil, osv.

4. Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att de faller.

När polisen misstänker en person för ett brått som kan ge fängelse så gör de en förundersökning och tar de in alla personer som kan veta vad som hänt. Men om det är ett brott som inte kan ge fängelse, t.ex. att man kör för fort, så får man bara böter. Efter förundersökningen försöker polisen hitta bevis som sedan används i en rättegång mot den misstänkte. Men innan rättegången tar de in den misstänkte personen till ett förhör. Efter förhöret bestämmer polisen om den misstänkte anhålls. Polisen överlämnar sedan den misstänkte till åklagaren. Men om personen är under 15 så tar socialnämnden över. Åklagaren fattar sedan ett beslut om personen är släpps fri eller blir häktad. Åklagaren får bara hålla inne den misstänkte till kl.12 den tredje dagen. För att den misstänkte ska häktas måste åklagaren gå till en domstol och begära det. Om bevisen är tillräckligt bra, då man anser att personen är farlig för omgivningen, det är risk att personen förstör bevis, bevisen visar att den misstänkte är skyldig eller att personen flyr utomlands så kan personen häktas upp till 14 dagar. Några andra bevis kan vara fotavtryck, fingeravtryck, DNA, göra kroppsvisitationer och husrannsakan. Om domstolen däremot inte tycker att bevisen inte är tillräckligt starka får man böter. Men efter de 14 dagarna går åklagaren till domstolen igen och begär omhäktning. Men domstolen tillåter endast omhäktning om det kommit in fler eller starkare bevis. När polisen sedan har utrett brottet och fått in tillräckligt många bevis så går åtalaren och väcker åtal i en domstol. Det finns domstolar som tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Domstolen dömer sen vad straffet blir. Det kan t.ex. bli böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, frikänd, fängelse eller annat som t.ex. vård. Det går sedan vidare till kriminalvård. Om domstolen dömer skyddstillsyn så är man övervakad och får göra samhällstjänst. Men om de dömer fängelse så får man sitta kvar i fängelset.

5a. Varför är huvudförhandlingen offentlig?

En huvudförhandling är rättegången. Det kan hållas i ett stort eller litet rum, det kan vara många personer där eller väldigt få personer.

Huvudförhandlingen är offentlig för att det folket i samhället ska veta att rättegången går rätt till. Man ska veta att alla får en rättvis rättegång, t.ex. att den tilltalade har fått sina rättigheter tillgodosedda och så att det inte blir orättvist.

5b. Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?

Om det är något som man inte vill att alla ska höra, t.ex. som sexualbrott, våldtäkt, vårdnadstvister eller skilsmässor. En rättegång där ett barn är inblandad är aldrig offentlig. Om ett vittne känner sig hotad så är det inte heller offentligt. Det är inte heller offentligt om det handlar om rikets.

6. Vad kan de olika parterna i huvudförvaltningen göra om de är missnöjda med en dom?

Båda parterna kan överklaga domen. Det räcker att en av parterna överklagar. De två instanser man kan göra är ett Tingsrätten kan överklaga till Hovrätten. Hovrätten kan sedan överklaga till Högsta domstolen. Högsta domstolen tar inte upp alla mål. T.ex. om något är nytt (prejudicerande). Tveksamt fall, ord mot ord. Både i tingsrätten och i Hovrätten så har man varit oense om hur man ska döma. Om överklagningen går igenom så kan man få ett svagare straff. Även ett speciellt intresse, ett nationsintresse.

7. Ge exempel på vad ett tvistemål är.

Ett tvistemål är när två människor inte kan ta ett eget beslut om vem som ska ha vårdnaden av deras barn när man skiljer sig. Men det kan även vara något man ärvt där man inte kan komma överens om fördelningen av arvet.

8. Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.

När en ungdom som är under 15 år begår ett brott så kan man inte dömas till fängelse. Istället blir man omhändertagen av de sociala myndigheterna. Men man kan även dömas till ungdomsvård eller fosterhem och böter. Begår man brott så blir man inskriven i ett straffregister, då kan det bli problem med att t.ex. ta körkort. Men om man däremot är mellan 15 och 18 år så räknas man som straffmyndig även om domstolen inte vill döma lika hårt som till en vuxen person. Man kan t.ex. dömas till sluten ungdomsvård istället för att få fängelsestraff som är ett ganska hårt straff. Det är som en straffrabatt. Det är även tillåtet att häkta en person som är mellan 15 och 18. Om någon skulle begå ett grovt brott så kan man få fängelse. Oavsett så får man betala böter för att brott. Man kan även få åtalsunderlåtelse, då man lägger ner åtalet och ger personen en andra chans. Ett annat straff är samhällstjänst, vilket innebär att man jobbar gratis i ett antal dagar. Ibland kan man bli flyttad till ett fosterhem. Man kan få gå på psykologsamtal eller t.ex. ta urinprov varje dag som en vård.

9. Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.

En påföljd är ett annat ord för straff. När man har dömt den misstänkte till skyldig får man en påföljd. Vi har straff/påföljder för att de har gjort fel och att de inte ska göra om samma sak igen. Syftet med att man har fängelsestraff är för att avskräcka. Det finns olika grader av brott. Det finns fyra olika grader. Den första graden är ringa brott, en ringa misshandel är t.ex. när man ger någon en örfil. Men om man däremot använder knytnäven när man slår någon så klassas det som normalgradigt misshandel. Sedan finns det två straffgrader till, de är grovt brott och synnerligen grovt brott. Grovt brott kan innebära att man t.ex. använder ett basebollträ eller en knytnäve så att det uppstår en allvarlig skada. Skadan kan t.ex. vara en bruten näsa. Synnerligen grovt brott är när man misshandlar någon så att skadorna blir riktigt allvarliga och man har använt värre saker än en knytnäve.

Det finns olika typer av straff/påföljder. Här är några exempel:

BÖTER:

En påföljd av ett straff är ofta böter. Det finns dagsböter och penningböter. Penningböter är en fast summa som kan utdömas utan en rättegång, t.ex. fortkörningsböter.

Dagsböter kan man säga är en fast summa som man betalar av efter hand, priset beror på hur mycket man tjänar. Det lägsta per dag är 30 kr och det hösta per dag är 1000 kr. Det beror även på hur allvarligt brott man har begått.

SAMHÄLLSTJÄNST:

Om man har begått ett brott där man inte behöver sitta i fängelse utan har skyddstillsyn, kan man under den tiden göra samhällstjänst. Samhällstjänst innebär att man jobbar i samhället utan att få betalt. Det kan t.ex. vara jobb som att plocka upp skräp. Det är nog inte det roligaste jobbet men jag tror att man avskräckas från att begå fler brott.

FÄNGELSE:

Man får fängelsestraff när domstolen tycker att brottet är tillräckligt grovt. Om det inte är så grovt så kanske man bara sitter där i ett par dagar eller veckor. Men om brottet är väldigt grovt, som t.ex. ett mord, så kan straffet bli att sitta i fängelse på livstid. Jag tycker att fängelse är bra, det kan få en att bli avskräckt från att begå ett brott. Däremot tycker jag inte att man ska behöva sitta inne på livstid. Då har man ingen chans att göra förbättringar under sitt liv. Även om man har begått ett så allvarligt brott som mord så tycker jag att man ska få en andra chans. Men om man anser att personen är farlig för samhället så kan man hjälpa personen genom vård.

10. Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?

De kan få ekonomiskt stöd, skyddat boende, psykisk/fysisk hjälp, BRIS, brottsofferjouren, och skyddad identitet om det behövs. Det ekonomiska stödet kan bero på olika orsaker. BRIS och brottsofferjouren ger samtals hjälp och ger en kontakter med rätt personer för att t.ex. få vittnesstöd. De kan även hjälpa dig att fylla i blanketter för att få ersättning av olika slag, om man inte kan språket kan man få en tolk.

Några förbättringar kan t.ex. vara att ge mer resurser till de organisationer och instansen som hjälper till, sjukersättningen ska ändras. Karensdag innebär att man inte får någon ersättning första dagen som man är sjuk. Man ska ta bort karensdag, man ska få full ersättning under sjukdomsperioden om man har blivit utsatt för ett brott. Man ska även få mer stöd av myndigheter och organisationer. Vid t.ex. ekonomiska brott så ska det vara lättare och snabbare att få hjälp. T.ex. tvinga försäkringen att betala ut ersättningen snabbare och även få hjälp från staten.

11. Vilka är polisens uppgifter?

Polisen har uppdraget att minska brottsligheten. De ska även se till så att människor är trygga. Om någon t.ex. har haft inbrott och inte känner sig trygga när de är hemma så hjälper polisen till att hitta den personen/de personerna som gjorde inbrott. För att ringa polisen ringer man 112. Ingen utom poliser får använda våld. Polisen försöker inte bara lösa brott utan även förebygga dem. För att förebygga brott så samarbetar polisen med skolor och kommuner.

Man kan även gå till polisen för att fixa ett pass eller söka tillstånd. Man kan söka tillstånd till att t.ex. få demonstrera, sälja fyrverkerier eller anordna en konsert.

12. Vilken hjälp får den dömde i fängelset?

Vitsen med att ha fängelse är att avskräcka så att man inte ska begå brott och hamna i fängelset igen. Det finns därför en person som kallas för en fängelsekonsulent. En fängelsekonsulent pratar med personen i fängelset om vad personen i fängelset ska göra för att inte hamna där igen, och hur personen ska göra det. Syftet med det är att få hjälp med att planera sin framtid utanför fängelset. När personen i fängelset blir frisläppt håller personen fortfarande kontakten med fängelsekonsulenten.

Så att den dömde personen inte dras tillbaka till den kriminala personen, verken innan eller efter tiden i fängelset, så kan personen få tillgång till utbildning. Det kan vara grundskoleutbildning, högskoleutbildning eller gymnasieutbildning. Var utbildningen äger rum beror på vilket straff den dömde har. Det kan vara i eller utanför fängelset. Jag tycker det är bra att få hjälp med sin framtid och även hjälp med att inte bli en brottsling igen. Om man känner att man är viktig i samhället blir känner man sig välkommen och engagerad. Jag tror det är viktigt att känna sig välkommen och trygg/säker i samhället.

13. Är du för eller emot dödsstraff? Motivera varför.

Jag är emot dödsstraff för jag tycker inte man ska komma undan så lätt. Om man har begått ett grovt straff så att man egentligen förtjänar att dö så tycker jag att man antingen ska sitta i fängelset hela livet och förstå vad man har gjort fel eller så ska man få hjälp. Men hjälp menar jag att man ska få t.ex. psykisk/fysisk hjälp. En annan anledning till att jag är emot dödsstraff är att det kan t.o.m. vara att man dömer fel person. Även om dödsstraff är väldigt grovt så tycker jag att det är för enkelt. Genom att dö kommer man undan för lätt. Man ska få lida för brottet man begått, inte bara sitta i fängelse någon dag och sedan bli skjuten eller nått. Dessutom är det dyrare att avrätta en person än att ha personen inlåst på livstid. Men samtidigt kan jag förstå de personer som är för dödsstraff. Jag tror att de tänker att om en person är farlig för samhället så ska personen bort från samhället genom att få dödsstraff. De kanske även tycker att om man ändå har livstidsfängelse så kan man lika gärna dö och ge sin plats till någon annan. Jag tycker det är helt ofattbart att tänka så men jag respekterar deras åsikt och dömer inte en person på ett dåligt sätt för att personen inte tycker som jag. Men om någon har mördat en person och sedan får dödsstraff så är det fortfarande de personer som stod den döda personen nära som får lida. Jag tycker att det räcker att en person blir dödad, staten ska inte döda fler personer än vad som redan har dött.

14. Förklara orden:

Rättsstat: En stat där man inte kan bli straffad för brott som inte finns. Lagen är lika för alla.

Åklagare: En åklagare försöker bevisa att den häktade personen har begått brottet.

Påföljd: En påföljd är ett annat ord för straff.

Försvarsadvokat: En försvarsadvokat försvarar personen som är åtalad.

Gripa: Om man misstänker en person för att ha begått ett brott griper man personen.

Domare: En domare bedömer bevisen, vittnesmålet och uttalanden med lagen och dömer vilket straff den dömde får.

Nämndeman: En nämndeman är en man som är skickad från staten och ska vara med och döma vid ett brott för att domen ska ha diskuterats från flera olika perspektiv.

Anhålla: När den misstänkte blir gripen anhåller polisen personen. Personen blir sedan tillfälligt frihetsberövad tills det är klart om personen ska häktas eller släppas fri.

Åtala: När polisen har utrett brottet och fått in tillräckligt många bevis så går åtalaren och väcker åtal i en domstol.

Ed: De som t.ex. vittnar eller är tolk svär på en ed. Eden innebär att svär på att tala sanning.

Mened: Mened straffet är i de flesta fall fängelse. Mened är när vittnet ljuger i domstolen och lögnen påverkar domen. Om rättegången får reda på att vittnet ljög får vittnet mened straffet.

Häkta: Om en åklagare fattar beslutet att häkta den misstänkte så får personen häktas i max tre dagar. Häktningen begärs i domstolen. Om bevisen är tillräckligt bra, då man anser att personen är farlig för omgivningen, det är risk att personen förstör bevis, bevisen visar att den misstänkte är skyldig eller att personen flyr utomlands så kan personen häktas upp till 14 dagar. Men efter de 14 dagarna går åklagaren till domstolen igen och begär omhäktning. Men domstolen tillåter endast omhäktning om det kommit in fler eller starkare bevis.

Skyddstillsyn: Skyddstillsyn innebär att den misstänkte släpps fri och får gå fritt men blir regelbundet kontrollerad.

Villkorlig dom: Innebörden av villkorlig dom är att man hamnar i straffregistret. Man får verken böter eller fängelse men om man begår ett brott inom de närmaste två åren så räknar domstolen in det första brottet i straffet.

Rättspsykiatrisk vård: Rättspsykiatrisk vård är vård som den dömde personen kan få efter rättegången.

Civil olydnad: Civil olydnad innebär att man protesterar på ett fredligt sätt för att visa att man tycker att en lag är felaktig eller orättvis.

Huvudförhandling: En huvudförhandling är vad rättegången kallas.