måndag 16 mars 2015

Judendomen, kristendomen & islam - provfrågor

1. Vad betyder följande ord: bar, bat, Khetuvim, halacha, jude, kaddish, kosher, mitzva, Neviim och Tora?
·      Bar = son.
·      Bat = dotter.
·      Khetuvim = Skrifterna.
·      Halacha = judiska lagtexter som finns i Talmud.
·      Jude = En jude är den som har en judisk mor och blir då jude från födseln.
·      Kaddish = helig.
·      Kosher = Mat som är tillåten.
·      Mitzva = Bar mitzva är när en pojke blir religiöst myndig och bat mitzva är när en flicka blir religiöst myndig. Det är som kristendomens konfirmation.
·      Neviim = profeterna.
·      Tora = Den heligaste av de judiska skrifterna.

7. Vem är Messias och vad menas med den messianska tiden enligt judisk tro?
Uttrycket kommer från judarnas heliga skrifter som berättar att den nya tiden startar med att en fredlig ledare kommer att ta makten över världen. Den ledaren kallas för Messias och är utvald av Gud. Messias kommer att visa hur judarna ska göra för att fortsätta leva fredligt i all framtid. Messias ska övertyga folket om att gud är den enda guden, det finns bara en gud.

Inom kristendomen så har Jesus redan kommit och inom islam så har Mohammed redan kommit. Jesus, Messias och Mohammed gör ungefär samma sak. De går runt och predikar om att det bara finns en gud m.m. De har bara olika namn i de olika religionerna.

8. På vilka sätt uppfattas handlingar vara viktigare än att tro inom judendomen?
Inom judendomen kan man leva på olika sätt men ändå uppnå att vara en god troende människa. Det viktigaste är inte att man ska vara jude, utan det finns flera olika sätt att leva som gud vill.

11. Berätta om några av de viktigaste händelserna i det judiska folkets historia. Dela in ditt svar med hjälp av rubrikerna: Forntiden och antiken; Medeltiden; 1800-talet; 1900-talet och fram till nu.
FORNTIDEN OCH ANTIKEN: Babylonien var ett stort rike under forntiden. Judarna ett kungarike och ett tempel, templet var viktigt för judarnas religion. Under 700-talet f.v.t. blev de anfallna, det ledde till krig. 500 f.v.t. förde de bort judarna från Jerusalem. Vid den här tiden började Tanakh texterna skrivas ned. Men bara ett par hundra år senare erövrades det igen. Men inte av judar utan av romerska soldater. Vissa av judarna som var kvar samarbetade med romarna men vissa inte. De som inte ville samarbeta startade småkrig där de romerska soldaterna vann. De romerska makthavarna bestämde att judarna inte fick bo i det heliga landet längre. De bestämde även att templet och stora delar av landet skulle rivas. Det var under tiden då romarna erövrade som kristendomen uppstod när Jesus framträdde.

MEDELTIDEN: Under medeltiden blev många kristna upprörda när judarna ville hålla fast vid sin religion. Kristna ville tvinga judar att bli kristna och anklagade därför judar för att ha mördat Jesus. Detta tyckte Augustinus var rätt, man skulle plåga judarna men inte döda dem. Han ville att om judarna ville ha kvar sin religion skulle de lida och leva eländigt och fattigt. Men på 1500-talet ville Martin Luther att man även skulle bränna ned synagogor. Under medeltiden fick inga judar äga någon jord, inte bo vart de ville och inte gifta sig med en kristen person. År 1215 bestämdes att judar och muslimer behövde ha särskilda kläder. Judendomen förbjöds i många kristna läder och man var tvungen att döpa sig till kristen för att få bo i ett kristet land. När problem uppstod lät man judarna få skulden. Under 11000-talet dödades många judar i krig. Det var även många som mördades under 1300-talet p.g.a. rykten. Ryktet sa att judarna orsakat digerdöden p.g.a. förgiftat vatten. I en del länder fick judarna bo i ett getto, gettot var ett väldigt fattigt område. Under medeltiden bodde många judar i Polen och Ryssland och talade jiddisch, det är en blandning mellan tyska och hebreiska.

I Spanien fanns det bra områden för judar att bo i under 700-talet. Det var det p.g.a. att muslimer tagit över Spanien. Men 1492 tog ett kungapar över Spanien från muslimerna och bestämde att man behövde bli kristen för att bo kvar. I Spanien fanns då hundratals judar som fick välja mellan att bli kristen eller lämna landet. Många judar valde att lämna Spanien men många dog sedan av t.ex. sjukdomar, fattigdom och svält. Men det var även många som tog sig till Nordafrika, Nederländerna eller Turkiet. Dessa länder fick godkännande att bo i. Senare bosatte de sig även i Nordamerika.

1700- OCH 1800-TALET: I många europeiska länder blev det friare för judar under 1700- och delar av 1800-talet. Judar behövde inte längre bo i getton utan fick bo vart de ville och de fick även samma rättigheter som alla andra. Men år 1881 anklagades judar för att ha mördat Rysslands makthavare. Än en gång brändes synagogor ner och judar dödades. Men de som klarade sig tog sig till Polen, Palestina, Sverige eller USA.

Men det var inte bara vanliga judar som drabbades, den franske kaptenen Dreyfus misstänktes också för saker han inte gjort, bara för att han var jude. Judar hade inte samma rättigheter som andra i Frankrike och var därför inte säkra där. Men även andra delar i Europa var judarna som en annan ras. Även om de hade konverterat, bytt religion, till kristendomen var de inte tillåtna att vara i landet. Många tyckte att judar borde försvinna från Europa p.g.a. falska rykten om att judar skulle ta makten över hela världen. Det gjorde att judar inte kände sig trygga i Europa. Judarna ville ha ett eget land där de inte blev förföljda. 1897 uppstod sionismen av Theodor Herzl. Sionismen var en rörelse för att grunda en judisk stat i Palestina. Storbritannien tog över Palestina under första världskriget och lovade att den sionismen skulle bli verklighet.

1900-TALET: När första världskriget var slut så fortsatte t.ex. länder som Österrike, Ungern, Polen, Tyskland och Frankrike att förfölja judarna. De som var mest mot judarna var nazisterna i Tyskland. Under andra världskriget ville nazisterna förinta judendomen och gjorde därför ett förintelseläger. Man kom på metoder för att kunna döda alla judar. Runt 6000000 judar i Europa mördades. Denna händelse kallas för förintelsen.

Men runt 1000000 judar klarade sig och sionismen blev verklighet. Judarna tog sig till Palestina under början av 1900-talet. Det var många araber som inte tyckte om det. Det blev därför våldsamheter mellan judar och araber. Britterna hade tidigare lovat att styra självständigt över området men att de judiska invandrarna hindrade det. Under andra världskrigets sämsta tid bestämde nazisterna i Tyskland att judar inte längre fick lämna den del av Europa som de kontrollerade över. Britterna fick då svårare att hindra judiska flyktingar att invandra till Palestina.

Konvertera = Att byta religion

13. Resonera om hur judendomen påverkar samhället i dagens Israel.
Israel är en judisk stat som är i konflikt med Palestinier. Palestinierna finns på två ställen i Israel. Västbanker finns på östra sidan i Israel. Det kallas för västbanker för det tillhörde Jordanien. Men i krigen mellan Israel och Jordanien vann israel. De börjar då att ockupera området och judar flyttar dit.  Västbanken är ockuperat av israel och på västbanken bor det både israeler och palestinier, men palestinierna kan inte bo var de vill, israel bestämmer. Gazaremsan är en smal kustremsa utmed Medelhavet i den sydvästra delen av Palestina. I Gaza bor bara palestinier. Jerusalem är en delad stat. I östra Jerusalem bor det palestinier och i resten av Jerusalem består av judar.

Efter den Palestinska konflikten blev 6000000 judar dödade av nazister. Det var sedan många som fick dåligt samvete av det. Men var skulle judarna bo? Jo, det fanns en koloni i Uganda som judarna fick i erbjudande av England. Men judarna ville inte flytta dit och ugandier ville absolut inte att judarna skulle flytta dit. När kriget var slut så hade engelsmännen koll på Palestina. FN ville dela landet i två så att judar fick en del och palestinierna en del. Men palestinierna godkände inte det. Deras konsekvens blev att få lämna sina hem och de tyckte även att de fick för lite land. Judarna tyckte att det skulle vara bra men det blev aldrig av, landet delades aldrig i två delar.
Palestinier fick flytta men många har kvar en nyckel för att ha tänkt komma tillbaka.

Det första land som godkänner israel som land var sovjetunionen. De tillät judarna att lämna sovjetunionen och flytta till Israel. . Judarna tar sedan över mer mark än vad de får enligt FN-avtalet och det tillåter inte Palestinierna. Det ledde till fem krig där Israel vann alla. De fick vapen och uppbackning av USA och har det än idag.

En intifada = palestinierna gör uppror mot israel och försöker göra så mycket bekymmer för israel som möjligt. Påverkar judiska samhället. Många intifador. Lett till krig med t.ex. Libanon. Många judar vill inte ha en palestinsk stat men många ser det som den enda lösningen. Svenska regeringen godkänner Palestina som stat. Personlig åsikt -Måste få en två stads lösning.

Alla israeler måste göra militärtjänst i 3 år medan judarna slipper. Det är svårt för en jude att klara sig i israel, antingen av andra judar eller palestinier eller ibland kristna.

15. Vad menas med antisemitism?
Judar är semiter och antisemitism är hat mot judar. De som inte är judar har ibland fördomar om judar. De har tolkat den judiska religionen felaktigt. Ibland har det därför uppstått mot judarna.

Klar med 1, 7, 15.
Ändra 11, 13

Kristendomen:

3. Det kristna dopet är en tvagningsprocedur, det vill säga ett slags rening med hjälp av vatten. Jämför med andra religioner. Vilka liknande ritualer känner du till?
Inom Hinduismen finns det en flod. Floden heter Ganges och många badar där för att rena sig. Men i själva verket är den inte ren p.g.a. att man häller ut aska från döda människor. Den är inte heller ren p.g.a. att det badar många människor där.

4. Jesus använde ofta liknelser i sina predikningar. Vad menas med det?
Jesus använde liknelser för att sätta in det i vardagliga situationer. Han beskrev saker istället för att säga det rakt ut.

6. Messias eller Kristus – vad betyder orden och vilken betydelse har de för olika religioner?
Messias är en god ledare som kom för att lära människor att gud är den ende guden. Kristna anser att Jesus var Messias. Judarna väntade länge på en härskare som skulle befria folket. Den personen var Messias. Messias betyder den smorde på hebreiska. Under den romerska ockuperingen blev tron på Messias starkare. Enligt judarna förvandlas världen till ett fredligt rike när Messias kommer. Det är en fri och rättvis värld. Detta har påverkat kristendomen. Judarna väntar fortfarande på Messias.

Lärjungarna var som elever till en mästare. De följde mästaren för att lära sig av honom. Mästaren var Jesus och därför trodde lärjungarna att Jesus (Kristus) var Messias när han återuppstod från de döda.

12. Vad menar katolikerna när de talar om ”den tredelade kyrkan”?
För de troende är det inte bara livet på jorden som räknas. Det finns något som kallas för den tredelande kyrkan och det är något som katoliker brukar tala om. Den tredelande kyrkan - den kämpande, den lidande och den triumferande kyrkan.
Den kämpande innebär att alla på jorden ska från man föds tills att man dör ska man kämpa för sin religion.
Den lidande innebär att man ska göra en rening när man har dött som kallas skärselden. Det är ett tidlöst tillstånd där man lider av synder man har utfört. Både bra och dåliga.
Den triumferande innebär att människan förenas med alla helgon i den triumferande kyrkan hos gud. Man kommer till himlen.


13. Berätta om sakramenten inom …
A) Den katolska kyrkan
Sakrament menas med heliga handlingar. Det finns 7 sakrament.
Det första sakramentet är dopet där man tar vatten på huvudet på den person som döps.
   Det andra sakramentet är konfirmationen. I slutet av dopet smörjer biskopen in den döpte personen i helig olja, vilket är en bekräftelse, en konfirmation.
   Tredje är nattvarden. Nattvarden är en mässa, en gudstjänst med nattvard. En minnesmåltid där man äter bröd som kallas för oblat och dricker vi. Det görs under gudstjänsten. Nattvard kallas för eukaristin som betyder tacksägelse.
   Fjärde sakramentet är boten och bikten. Bikten är en bekännelse för sina synder katolikerna bekänner för prästen. Sedan befriar han biktbarnet från hans eller hennes synder. Boten är att man ska göra förbättringar.
   Femte sakramentet är äktenskapet som är en helig handling. Det är inte tillåtet att skilja sig. Manfår inte ha sexuella anknytningar innan man har gift sig och man får inte heller göra abort. Detta bryter många mot. Man får inte ta preventivmedel.
   Det sjätte sakramentet är de sjukas smörjelse som ges till sjuka personer för att hjälpa dem igenom sjukdomen men i värsta fall även att förbereda dem för döden.
   Det sjunde sakramentet är kyrkovigningen där biskopar, präster och andra ledare invigs till tjänster vid en speciell ceremoni. I katolska kyrkor kan kvinnor inte vara präster men däremot vara ledare i ett nunnekloster.

B) Ortodoxa kyrkorna
I den ortodoxa kyrkan kallas sakramenten för mysterier och är sju stycken.
Det första är dopet. Man sänker ner hela kroppen under dopet istället för att bara få vatten på huvudet. Men man lägger även en liten hårlock från barnet i vatten som ett offer.
   Det andra sakramentet är konfirmationen då man smörjer in barnet i en helig olja precis efter dopet.
   Tredje är nattvarden. Nattvarden är en mässa, en gudstjänst med nattvard. Det är en minnesmåltid där man äter bröd och dricker vin. Brödet är stämplat med bokstäverna IC XC NI KA, vilket betyder Jesus Kristus segrar.
Det görs under gudstjänsten.
 Fjärde sakramentet är boten och bikten. Bikten är en bekännelse för sina synder som man erkänner för prästen. Boten är att man ska göra förbättringar.
   Det femte sakramentet är äktenskapet som är en helig handling. Det är tillåtet att skilja sig och gifta om sig. Men en präst får inte ingå i ett äktenskap. Men om man redan är gift så får män vigas till präster, men det får inte biskopar.
   Det sjätte sakramentet är de sjukas smörjelse som man gör till sjuka personer för att hjälpa dem igenom sjukdomen men i värsta fall även att förbereda dem för döden.
   Det sjunde sakramentet är kyrkovigningen där biskopar, präster och andra ledare invig till tjänster vid en speciell ceremoni. Kvinnor kan inte vara präster men däremot vara ledare i ett nunnekloster eller efter sin död bli ett helgon.



C) De protestantiska kyrkorna
I de protestantiska kyrkorna blev Martin Luther under delar av 1500-talet präst. Han förnekade skärselden och godkände bara två av sakramenten. Det han godkände var dopet och nattvarden.

16. Vad var avlatsbrev för något? Vilken betydelse hade de för den protestantiska kyrkans framväxt?
Om man hade begått allvarliga synder så fick man göra en krävande botgöring som t.ex. extra god handling, då man exempelvis kunde göra en vallfärd till t.ex. Rom eller Jerusalem. Men det fanns sätt att komma undan. Det gjorde man genom att skänka pengar. T.ex. till välgörande ändamål eller något kyrkobygge. Att göra det kallades avlat och som kvitto fick syndaren ett avlatsbrev.

Avlatsbrevet hade betydelse för den protestantiska kyrkans framväxt. När man behövde pengar till den nya Peterskyrkan, i Rom under 1500-talet, började man sälja avlatsbrev. För att få folk att köp avlatsbreven påstod de att om man köpte ett avlatsbrev så kunde man förkorta sin egen eller sina döda släktingars tid i skärselden.

19. Ge några exempel på hur kristendomen har påverkat samhället under olika tider. Har de bidragit till fred eller kanske skapat konflikter och krig?
FRANCISKANERNA:
De Franciska munkarna levde i fattigdom och åt bara den mat som de fick av folket. Franciskanerna var i protest mot att så många var i överflöd. Flera tusen följde Franciskus och flera kloster byggdes. I den katolska kyrkan valdes en ny påve år 2013. Han ville kallas Franciskus och stod på de fattigas sida i samhället. Hans färg på dräkten var grå och därför hade även munkarna det. Idag har franciskanermunkarna bruna kåpor.

RELIGIONSKRIG:
Under delar av 1500- och 1600-talet var det religionskrig i Europa. Vilken religion man hade spelade stor roll under kriget. Anledningarna till krigen var för det mesta politiska och även ekonomiska orsaker. Ett känt krig är det trettioåriga kriget som varade år 1618-1648 där en stor del katoliker och protestanter var på van sin sida. Den tyske kejsaren försökte bekämpade protestanterna med våld men i Augsburg 1555 gjorde man en kompromiss om att katolicismen skulle fortsätta vara det tyska rikets religion.

RELIGIONSFRIHET I USA:
Ett hundratal pilgrimer lämnade England, år 1620, p.g.a. att deras religion motarbetades av myndigheterna. Tillsammans med andra pilgrimer från Nederländerna åkte de med fartyget Mayflower till Nordamerika. De amerikanska kolonierna blev självständiga från Storbritannien 1776. De sa även nej till att ha statskyrka. De styrande i den nya staten USA ville inte ha en särskild religion som alla skulle tro på. USA var ett religionsfritt land och det kom därför även andra religiösa grupper till USA. Idag har USA drygt 320 miljoner invånare, var av många är kristna och går till kyrkan. Kyrkan är en del av samhället, det är där en del av det sociala livet sker. Om man inte går till kyrka är man utanför gemenskapen på den plats man bor, men det skiljer sig mellan städerna.

Även om mörkhyade- och ljushyade personer tror på samma saker inom kristendomen så behandlades de olika. Man förbjöd mörkhyade personer att sjunga afrikanska sånger, de fick bara sjunga kristna sånger och psalmer. Men istället tog de inspiration från sina hemländer och gjorde om rytmen i sångerna och psalmerna. På så sätt uppstod gospel, en ny sångstil. Det är nu en viktig del i de ’’svarta kyrkorna’’ i USA men har även blivit en populär musikstil i Europa. Detta har påverkat vårt samhälle.

Islam:

3. Beskriv några av de centrala tankegångarna i islam. Ta hjälp av begreppet iman.
5. Vilka är de fem grundpelarna i islam? Beskriv och jämför några likheter och olikheter med heliga handlingar i andra religioner.

Iman är det arabiska ordet för tro. Hos iman finns det tre dimensioner.

1. Den första dimensionen riktar sig mot Gud. Gud är viktigast. Man utför det genom de fem grundpelarna.
·      De fem grundpelarna är:
1. Fastan – sawn. Man äter före solen har gått upp och efter att solen har gått ner, men inte under dagen. Muslimernas fastemånad heter Ramadan. Den är vid olika tids tillfällen p.g.a. månkalender. Alla tjejer som inte har kommit in i puberteten, om man är gammal och sjuk eller om man är gravid behöver man inte fasta. Den första muslimen som fastade var Mohammed.
2. Bönen - salat. Man ska be fem gånger om dagen. Den viktigaste dagen att be på är fredagsbönen.
3. Trosbekännelsen - shahada. Det finns ingen gud förutom Allah och Mohammed är hans profet.
4. Allmosa - zakat. Man ska ge till de personer som har det svårt. Det fattigaste muslimska landet i världen är Jemen.
5. Vallfärden - hajj. Man ska ta sig till Mecka en gång i livet.

2. Den andra dimensionen är ens egen tro.

3. Den tredje dimensionen är att man ska vara god mot sina medmänniskor.
Det är man genom att utföra fyra saker.
1. Omtänksam. Man bryr sig om hur andra har det.
2. Hjälpsam. Hjälpa de fattiga, sin kompis.
3. Anspråkslös. Även om man är bäst/väldigt bra på något så yttrar man sig inte om det, man är inte kaxig, man är hjälpsam. Man förhäver aldrig sig själv.
4. Frikostig. Man ska vara givmild. Man ska kunna ge till varandra, man bjuder på sig själv.

6. Resonera om varför ordet sharia tolkas så olika av muslimer. Motivera och utveckla ditt svar genom att tänka på att tid, plats och person kan avgöra. Använd dels haram, dels halal. Försök att ge olika konkreta exempel i ditt svar.
Sharia är en vägledning men översätts ofta med guds lag. Sharia handlar om att vara hederlig, givmild, omtänksam men även att vara aktsam om miljön och guds skapelse. En grundläggande tanke i sharia är att gud har bestämt vilka regler som gäller för mänskligheten.

Sharia har tolkats olika under olika tidsperioder, shariatolkningarna har utvecklas. Man jämför det som står i Koranen med olika delar av Muhammeds sunna. Det gynnar ens eget sätt att tro eller vad man vill påvisa eller genomföra. De rättslärda berättade om hur man skulle tolka Koranen. Haditherna utfärdade de en fatwa. En fatwa är ett utlånande om vad som är rätt eller orätt i ett särskilt fall. Tolkningstraditioner, så kalladerättsskolor, uppstod när de rättslärda kom fram till olika svar på frågor som människor ställde till dem. Men det finns även andra lagar utanför sharia. Koranen är en viktig grund för sharia. Kvinnan har sämre ställning.

Några straff enligt Sharia är tortyr, stympning av kroppsdelar (skära av kroppsdelar), stening (bli nergrävd och det kastas stenar tills man dör), spöstraff (piskning, över 100 – tar i omgångar så man lider men inte dör).

En handling som är förbjuden kallas för haram, t.ex. att mörda någon, att äta griskött, dricka alkohol. Motsatsen till haram är halal. Halal är något som inte är förbjudet. Inom halal finns det fyra olika slag av handlingar.

HALAL-BETECKNING:
1. Wajib/fard
2. Sunna/mustahabb
3. Mubah
4. Makruh

SVENSK ÖVERSÄTTNING:
1. Obligatoriska handlingar
2. Berömvärda handlingar
3. Neutrala, likgiltiga handlingar
4. Dåliga handlingar

VANLIGA EXEMPEL:
1. Deltagande i de fem pelarna
2. Lämna extra allmosor till fattiga
3. Dricka vatten, äta, sova
4. Röka tobak, vara lat

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar