Livets minsta byggstenar

Biologi betyder läran om livet och är allt som lever. Det området på jorden där det finns liv kallas biosfären. Det som skiljer sig mellan en levande varelse och en icke-levande varelse är flera saker. En levande varelse har celler, kan föröka sig, tar upp och ger ifrån sig ämnen, behöver energi och reagerar på omgivningen. Allt det behövs för att något ska leva. En cell är den minsta delen som har liv och de förökar sig genom att dela på sig. Det finns både encelliga och flercelliga varelser. En vävnad består av 
celler som liknar varandra 
och som har samma 
uppgift i kroppen. Ett organ består av olika sorters vävnader.

Djurceller består av en cellkärna och ett cellmembran. Cellkärnan innehåller gener som bestämmer många av djurets egenskaper. Generna består av ämnet DNA. Cellmembranet påverkar nämligen vilka ämnen som kommer in i 
cellen och vilka som släpps ut.

Växtceller består också av en cellkärna och ett cellmembran. Men utanpå cellmembranet finns det en cellvägg. Växterna kan använda ljus som en energikälla p.g.a. att de har klorofyll i cellerna. Med hjälp av klorofyllet kan växterna få ljusenergi.

Bakterier består av en cellvägg, ett cellmembran men ingen cellkärna. Men även om den inte har någon cellkärna så har den ett DNA. Detta DNA ligger fritt i cellen. Bakterier är mycket mindre både växt- och djurceller. Av djurceller, växtceller och bakterier så är bakterien den enda där dess DNA ligger fritt i cellmembranet. Både djur-, och växtceller har en cellkärna runt sitt DNA. De flesta bakterier har inte klorofyll och kan därför inte använda ljus som en energikälla. Men det finns så kallade blågröna bakterier som har klorofyll och kan därför använda ljus som en energikälla.

JÄMFÖRELSE:

Växt- och djurceller har cellkärna vilket bakterier inte har. Bakterier och växtceller har en cellvägg vilket djurceller inte har. Vissa bakterier och växtceller använder ljus som energikälla vilket djurceller inte gör.

Celler upptäcktes på 1600-talet av Leeuwenhoek. Han var en holländare som tillverkade ett mikroskop med en lins så att man kunde få 500 gångers förstoring. Han studerade bakterier och encelliga djur med mikroskopet. Med hjälp av ett mikroskop har man hittat växter och djur i en enda vattendroppe från t.ex. en sjö. Fler uppfinnare och vetenskapsmän har utvecklat mikroskopet och kunskapen om celler med tiden. Mikroskopen har betytt väldigt mycket för biologin, man har med hjälp av det kunnat se saker som man inte annars hade kunnat se.

Bakterier förökar sig genom celldelning. För att kunna se en bakterie behöver man förstora den 1000 gånger. Bakterierna kan se ut på olika sätt och har olika egenskaper. Här är ett par exempel:

Detta är en slags baciller. Baciller är en stavformad bakterie. Av baciller kan man få kikhosta eller stelkramp.

Länk till bilden med baciller

Detta är kocker och de liknar kulor. De kan sitta tillsammans i klumpar eller rader. Av kocker kan man få halsfluss, lunginflammation eller karies (hål i tänderna).

Länk till bilden med kocker

Detta är spiriller och de är spiralvridna bakterier som simmar med svansliknande trådar. Av spiriller kan man få magsår eller kolera.

Länk till bilden med spiriller

För att skydda oss och vår mat mot bakterier gör vi detta:

• Duschar för att tvätta bort de illaluktande ämnena som bakterier bildar.
• Vi tvättar händerna innan vi ska laga mat, efter toalettbesök m.m. för att inte sprida bakterier.
• Bakterier trivs inte där det är torrt, kallt och väldigt hög temperatur. Därför använder vi oss av deras svaghet och förvarar mat i kylen och frysen. När vi lagar mat kokar man eller steker man maten för att vara säker att det inte finns några bakterier i maten.

Alla bakterier i vår kropp väger tillsammans ungefär 2kg. Men av de 2kg finns det inte bara bakterier som skadar, utan även nyttiga bakterier. Ett exempel är bakterierna i tarmarna. De hjälper till att bryta ner maten och tillverkar vitaminer. Det finns även bakterier som skyddar oss mot andra skadliga bakterier. Ett ömsesidigt samarbete mellan organismer kallas symbios.

I naturen finns det nedbrytare. Det är svampar, små djur och bakterier som bryter ned t.ex. döda höstlöv och döda djur och använder det sedan som mat. De bryter ned det till mindre bitar. Om det är en växt säger man att växten förmultnar och om det är kött säger man att köttet ruttnar. Till sist blir det näringsrik jord. På samma sätt händer det i en kompost när vi slänger t.ex. höstlöv i den. Det är bra att nedbrytare finns i naturen, på så sätt kan den näringsrika jorden används i rabatter och annat.

Det finns en sorts bakterie som heter blågröna bakterier. De skiljer sig på några sätt från vanliga bakterier. Blågröna bakterier lever i sjöar och hav. De har klorofyll och kan därför använda sig av ljus som en energikälla. Förökningen sker på samma sätt som de vanliga bakterierna, de delar sig. Men de blågröna bakterierna förökar sig extra snabbt om vattnet är varmt och näringsrikt. Om det blir väldigt många kan vattnet blir grönt. Men bilavgaser som regnar ner innehåller också gödningsämnen som är en liten anledning till att vattnet blir grönt. När vattnet blir grönt kallas det för vattenblomning. Om det är en ovanligt kraftig vattenblomning kan det vara ett tecken på att vattnet är förorenat. En annan orsak till vattenblomning kan vara att gödning har läckt ut från våra jordbruk. Man ska inte bada när det är vattenblomning. Om man råkar svälja vatten med många blågröna bakterier kan man bli sjuk.

Virus:

Virus består av ett skal som innehåller arvsanlag, DNA. De skiljer sig från bakterier på olika sätt. Virus är t.ex. mycket mindre än bakterier, de är inte celler och de kan inte föröka sig själva. För att föröka sig behöver viruset i detta fall en bakteriecell. Viruset tömmer sina arvsanlag i celler och lurar cellen att tillverka nya viruspartiklar. När cellen sedan spricker sprids viruset. Efter ett tag har virusen gjort samma sak om och om igen och spridit sig mer.

Här tömmer viruset sina arvsanlag i en cell:

Viruset lurar cellen att tillverka nya viruspartiklar:

Här spricker cellen och virusen sprids sedan i kroppen:

Evelina 150406