Fördjupningsuppgift: Ångmaskinet

Allt börjar på landet där jordbruket ändras så att många bönder förlorar sin jord och måste söka nytt jobb. De söker jobben inne i städerna eller så emigrerar de och söker jobb till det stället som de emigrerar till. Det påverkar städerna på så sätt att billig arbetskraft dyker upp man startar fabriker vilket påverkar industrin. Fabrikerna går med stora vinster som gör att det ger en marknad för de som t.ex. vill skapa maskiner som behövdes, vilket var en faktor till att ångmaskinen uppfanns.

I början av 1700-talet konstruerades den första användbara ångmaskinen. Den konstruerades av en man vars namn var Thomas Newcomen. En ångmaskin gör om energin i vattenångan och till mekaniskt arbete. För att energin ska kunna göras om till mekaniskt arbete så behöver man en eller flera kolvar och en eller flera cylindrar. Men hur gjorde han? Jo, i maskinen så fyllde han vattenånga i en cylinder som han sedan kylde ner. På så sätt kondenserades vattenångan till vatten. När han gjorde det så sjönk trycket i cylindern och kolven pressades in av atmosfärens tryck.

Men en bit in under 1700-talet så förbättrade James Watt ångmaskinen. Han gjorde den mycket mer effektiv. Tidigare så hade vattenångan fyllts i en cylinder och kyldes även ner i cylindern, men James Watt kom på att det inte var någon mening med att kyla ner vattenångan i en cylinder för det användes väldigt mycket energi till att kyla ner den. Så han gjorde en separat kondensor där vattenångan kunde kylas ner så att inte hela cylindern behövde kylas ner, det sparade mycket energi. Han gjorde även andra förbättringar, t.ex. så gjorde han att trots arbetet gick olika fort så kunde maskinen hålla jämn fart.

Men det var inte bara James som utvecklade ångmaskinen, det var även William Murdock. I James utveckling av ångmaskinen så var det bara den ena sidan som utsattes för ångans tryck, det var alltså en enkelverkande maskin. Men William utvecklade ångmaskinen på så sätt att han gjorde en dubbelverkande maskin, det var alltså båda sidorna som utsattes av ångans tryck.

Senare utvecklades flera tekniska delar inuti ångmaskinen. T.ex. så utvecklades encylindriga maskiner till flercylindriga maskiner. De gjorde man för annars skulle cylindern i encylindriga maskiner vara extremt stor med tanke på hur effektiv maskinen var. I flercylindriga maskiner så fördelades ångan antingen på två lika stora maskiner, vilket kallas för tvillingmaskin, eller så fördelades ångan upp två cylindrar i serie där den första cylindern i serien är en högtryckscylinder och den andra är en lågtryckscylinder. Men det har i sin tur vidareutvecklats till trippelexpansionsmaskiner, alltså tre cylindrar, och kvadrupelexpansionsmaskiner som alltså har fyra cylindrar.

När man pratar om ångmaskinen så måste man komma ihåg att särskilja de två grundtyperna, vilket är vertikala maskiner och horisontella maskiner. Vertikala maskiner har stående cylindrar och horisontella maskiner har liggande cylindrar.

Ångmaskinen hade en väldigt stor betydelse. Under 1800-talet utvecklades ångmaskinen till transportmedel som ångfartyg och ånglok. Det var Richard Trevithick som uppfann det första lokomotivet men senare så utvecklade George Stephenson det. Tack vare ångfartyget så kunde varor transporteras mycket snabbare än med segelfartygen och därför ersattes segelfartygen med ångfartyg. Om det var mat man fraktades så höll sig maten i gott skick, den blev inte dålig. Eftersom att varorna levererades snabbare så kom de ut på marknaden snabbare och då tjänade man pengar snabbare, tid var pengar. Antalet av besättningsmän på ångfartyget var mindre än på segelfartyget och därför kostade det inte lika mycket för man behövde inte betala lika mycket lön, eftersom att det inte var lika många besättningsmän. En annan bra konsekvens av ångfartyget var att man aldrig behövde tänka på vilket väder det var när man skulle frakta varor, vilket man tidigare hade behövt med segelfartygen. Även om det var regn och rejält blåsigt så behövde man inte anpassa sig efter det utan man kunde åka i vilket väder som helst och samma sak var det med ångloket, när man körde ett ånglok så behövde man inte heller anpassa sig efter vädret. Ångfartygen fraktade varor mellan länder och kontinenter vilket hade tagit jättelång tid innan men med ångfartyget så gick det mycket fortare. Men det var inte bara ångfartyget som utvecklades, det var även ångloket. Tack vare ångloket så kunde folk transportera sig fortare och smidigare än med bil. Tidigare så hade många personer bott nära sina jobb men tack vare ångloket kunde man nu pendla till sitt jobb och därför kunde man flytta utan att behöva tänka på att bo nära sitt jobb. När järnvägsnätet sedan byggdes ut så blev det dessutom billigare att åka ånglok. Utan ångmaskinen så hade vi inte haft tåg idag. Under den tiden så var ångloken viktiga. Det var genom tåget som man transporterade varor (speciellt tunga varor) över en lång sträcka. Detta var även ganska säkert sätt att transportera varor på.

Ångmaskiner drivs av vattenånga som man kan få tag i var man än befinner sig eftersom att vattenånga kommer från vatten. Därför behövde man inte tänka på var man placerade ångmaskiner och ånglok, utan nu kunde man placera det där det behövdes.  Innan man uppfann ångmaskinen så hade industrin drivits av vatten som låg i vattenhjul. Vattenhjulen fanns vid forsar och under vintern (när det var minusgrader) så frös vattnet i vattenhjulen, men med ångmaskinen behövde man inte längre tänka på det.

I och med snabb leverans av varor och mer effektiv produktion så blir handeln större. Det behövs mindre personer som arbetar tack vare effektiviteten av ångmaskinen och då växer nya marknader och företag fram p.g.a. att folket behöver en ny specialisering för att kunna få ett nytt jobb. Ångloket och ångfartyget blir ersättare för muskelkraft från t.ex. hästar.

Eftersom att det gick så mycket snabbare att transportera varor med ångfartyg och ånglok så började man satsa mer på saker som gjorde det lättare för dem att komma fram. Man byggde t.ex. mer järnvägar så att ångloken kunde transportera varor och människor till många fler ställen. Eftersom att det var mycket närmre mellan varandra så fick man reda på mer information. Nyhetsflödet ökar och fler tidningar uppkommer, det uppkom alltså fler kommunikationer och kommunikationer är olika sätt att transportera varor, människor och information mellan två platser. Några kommunikationer kan t.ex. vara post och tidningar medan transportskommunikationer t.ex. är tåg och bussar.

Nu när alla bönder flyttade in i städerna så förändrades mycket för dem. Tidigare så hade de fått lön i form av mat men nu så fick de pengar. Med pengarna som de fick skulle de köpa maten. Så då började det komma affärer med mat. Det började även komma affärer med allt annat som man behövde och kunde köpa med den lönen man fick. T.ex. järnaffärer, klädaffärer etc. De fick alltså pengarna i form av lön och de var nu beroende av pengarna. Eftersom att man inte gjorde kläderna hemma längre så var man tvungen att köpa kläder, vilket man gjorde med pengar från sin lön och lönen får de från att arbeta i fabriker. Lönearbetet blir alltså en viktig del för många människor under den industriella revolutionen. Men lönerna sänktes sedan för arbetarna i fabrikerna, t.ex. så fanns det personer som bara trädde en maskin och sen gjorde maskinen hela jobbet. Då tyckte man att de personerna skulle få mindre lön för att de gjorde ett mindre grovt arbete till skillnad från t.ex. kolgrävarna som gjorde ett väldigt grovt och tungt arbete. Det tjänade fabriksägaren på.

Idag har vi fortfarande lite av det som det fanns redan då. Vi har fortfarande fabriker med en fabriksägare och några arbetare där och maskinutvecklingen har pågått för fullt, vilket man också kan se idag. För idag så tillverkas nästan allt av maskiner.

Sammanfattningsvis så började allt på landet där jordbruket ändras så att många bönder förlorar sin jord och måste söka nytt jobb vilket de gör inne i städerna (eller så emigrerar de). Det påverkar städerna på så sätt att billig arbetskraft dyker upp man startar fabriker vilket påverkar industrin. Fabrikerna går med stora vinster som gör att det ger en marknad för de som t.ex. vill skapa maskiner som behövdes, vilket var en faktor till att ångmaskinen uppfanns.

Källor:

Gleerups: s.80 – uppfinningar

ne.se – lång text

ne.se – enkel text

http://www.so-rummet.se/search/site/ångmaskin: Allt om ångmaskiner

http://www.so-rummet.se/content/industriella-revolutionen-pa-5-min Industriella revolutionen på 5 min (video)

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/vetenskap-teknik-och-kommunikationer-1776-1914# Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

http://www.so-rummet.se/content/revolutionernas-tid-del-11-av-12-industriella-revolutionen-3 Revolutionernas tid, del 11 av 12: Industriella revolutionen 3 (video)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ånglok#Historik ånglok

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ångmaskin ångmaskin

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ångfartyg ångfartyg

Gert Alf: SO lärare på Gunnesboskolan i Lund, Sverige

Källkritik:

Gleerups:

Detta är en lärobok som vi använder oss av i grundskolan. Den här boken vet jag att jag kan lita på för det är en lärobok och en lärobok ska vara sann.

So-rummet:

So-rummet är Sveriges största och mest välsorterade länkbibliotek. Länkarna hänvisar bara till granskade artiklar och webbsidor. Webbplatsen drivs av en välutbildad SO lärare. Detta är en sida som jag kan lita på.

Wikipedia:

På wikipedia så kan alla ändra innehållet vilket gör att sidan inte blir så trovärdig. Men när jag läste det som stod på wikipedia så jämförde jag med andra sidor och såg att det stod samma sak på de andra sidorna. Jag jämförde med sidor som so-rummet och ne.se och då kunde jag veta att faktan på wikipedia var sann.