SO frågor s.220

7. Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.

Allt runt omkring mig påverkar mig på något sätt. Om jag ser någon gå förbi mig med snygga kläder så vill jag också ha likadana. Eller om jag ser några kläder i en modetidning så vet jag att det är så modet ser ut idag och så folk tycker att man ska klä sig för att vara snygg. Sen kan jag bestämma själv om jag vill påverkas av det eller inte, jag kan t.ex. strunta i att ens titta i modetidningen och bara gå efter min egen stil när jag köper kläder. Men jag kan inte undvika allt utan någon gång kommer jag att titta på någon eller i en tidning och påverkas. Man kan inte undvika det, det kommer alltid finnas något eller någon som påverkar en.

Det som påverkar mig mest är mina föräldrar. När man är ett litet barn så gör man som folk runt omkring en gör, man tror att det är rätt eftersom att de är vuxna. Eftersom att föräldrarna är de vuxna personer som var runt omkring en mest när man var liten så har de gjort stört påverkan på mig. Sen har självklart andra personer också haft stor påverkan på mig. T.ex. alla kompisar, lärare, politiker och alla andra runt omkring mig. Det finns ingen som inte kan påverka mig men det är mitt val om jag låter de påverka mig eller inte.

Det finns många olika saker man kan bli påverkad av. Det finns t.ex. musik, kläder, åsikt, sätt att prata på, sätt att vara på, skönhetsideal m.m. Min riktiga musiksmak, som ingen har påverkat mig med, är inte den musiken som finns på Spotifys topplista. Men jag påverkas av kompisar och andra personer och lyssnar på topplistan även fast att det inte är min riktiga musiksmak. Ibland när jag lyssnar på en låt från topplistan så tänker jag att den är bra men egentligen är det inte en låt som jag skulle ha gillat om den inte fanns på topplistan, det är en låt som jag har blivit påverkad till att lyssna på för att alla andra lyssnar på den. Men självklart finns det låtar på topplistan som jag kan tycka om, vissa låtar jag hittar och tycker är bra visar sig vara på topplistan även fast att jag inte visste det.

Jag känner att jag har ändrat mitt sätt at vara på under de senaste åren. När jag är med mina kusiner så är jag mig själv men när jag är med mina kompisar så ändras mitt sätt att vara på. Jag säger allt jag tänker på till mina närmsta kusiner men känner att jag inte kan säga det till mina kompisar för att jag tror att de tycker det är konstigt eller något annat. Jag känner att jag påverkas mycket av olika personer, beroende på hur jag tror att de tycker att jag ska vara och bete mig på. Om jag pratar med någon i min familj så pratar jag på ett sätt, till mina husdjur pratar jag på ett annat sätt, till mina kompisar pratar jag på ett tredje sätt och till andra personer pratar ja på ett fjärde sätt. Om jag är hemma så beter jag mig på ett sätt, när jag är på en restaurang beter jag mig på ett annat sätt, om jag är på träningen beter jag mig på ett tredje sätt och om jag är i en butik så beter jag mig på ett fjärde sätt. Mitt sätt att vara på förändras beroende på vart jag befinner mig, vilket det egentligen inte ska behöva göras. Jag ska kunna vara mig själv överallt men på något sätt påverkas jag av folk omkring mig och beter min olika på olika platser.

På ett sätt är det bra att mitt beteende förändras från när jag är hemma och när jag är på en fin middag. För då vet jag att när jag är där så ska jag bete mig fint och ordentligt eftersom att man ska ta hänsyn till de personer som har bjudit en och man vet även att hemma är det inte som man behöver ta hänsyn till. Självklart ska man inte säga dumma eller fula saker till varandra men man behöver inte bete sig fint och ordentligt utan man kan ta det lugnt och vara sig själv. Man vet alltså att man det alltid finns ett ställe där man kan vara sig själv helt och hållet utan att någon kan döma en eller tycka att någon är olämpligt. Men å andra sidan så ska man få vara sig själv var man än är. Även om man är på en fin middag så ska man kunna få vara sig själv för om man inte är sig själv så vet man efter ett tag inte vem man är. Man är bara en mix av vad alla andra tycker att man ska vara. Om man hela tiden håller med andra personer om vad man tycker eller hela tiden köper nya kläder efter vad modet säger man ska ha på sig så kan man aldrig vara en individ, man kan aldrig vara sig själv.

8. Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.

Det finns heterosexuella-, homosexuella- och bisexuella personer. Men sen finns det även personer som kallar sig för asexuella. Det betyder att de inte känner någon sexuell lust för andra människor.

Heterosexuella personer är personer som gillar det motsatta könet, t.ex. när en tjej blir förälskad i en kille. Homosexuella personer är däremot personer som gilla samma kön, t.ex. en kille som blir förälskad i en kille eller en tjej som blir förälskad i en tjej. När en kille gillar en kille kallas man för bög medan om en tjej gillar en tjej så kallas man för lesbisk. Men ett helhetsnamn för det är homosexuell.

Bisexuella personer är personer som gillar båda könen, t.ex. en kille som kan bli förälskad i en tjej eller en kille. Man är alltså attraherad till båda könen när man är bisexuell.

Men det finns inte bara personer som blir förälskade i det ena eller det andra könet utan kanske känner sig som det. Alltså att man känner att man är född i fel kropp och vill byta kön och det är fullt möjligt att göra. När man känner så kallas man för en transperson. Men transpersoner är inte bra de personer som vill byta kön, man kan även vara en transperson om man vill bete sig eller klä sig som det motsatta könet. De som är transpersoner kan vara både homosexuell, heterosexuell, bisexuell eller asexuell.

Sen finns det personer som ifrågasätter de normer som finns och inte vill ange sig som något av de sexuella kategorierna, alltså hetero-, homo-, trans-, bi- och asexuell. De som känner så kallar sig för queer.

Den sista kategorin inom sexualitet är hbtq, vilket är de personer som känner sig som lite av varje. De känner sig som lite bisexuell, lite homosexuell, lite heterosexuell och lite queer.

(Det finns några fler men dessa är de största)

9. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?

Inom kristendomen var det tre ord som Paulus var viktigare än andra, det var tro, hopp och kärlek. Men han tänkte inte på kärlek mellan två personer utan kärlek till gud som kallas för agape. En del kristna tror att kärleken är en gåva från gud och därför är kärlek ett av de viktigaste orden. Men en del kristna tycker att det är viktigare att visa kärlek till sina medmänniskor. I kristendomens heliga bok, som heter Bibeln, står det att tro, hopp och kärlek är viktigast men av dem är kärlek den viktigaste. När kristendomen precis hade kommit till så uppfattade en del av de nya kristna personerna att sexualitet var något man skulle avstå från. Men de nya ledarna inom kristendomen kunde ha sex om de var gifta med varandra. Nuförtiden anser de kristna inte att man ska avstå från sex, utan nu anser dem att det är en gåva från gud. Men en del kyrkor håller fortfarande kvar tanken om det som man tyckte innan medan vissa kyrkor har tolererar vissa frågor. T.ex. frågor som handlar om preventivmedel, skilsmässor, onani, homosexualitet och abort.

Judarna anser också att kärlek är viktigt, det viktigaste är att besvara guds kärlek genom att vara god mot dig själv och andra. I deras heliga skrift, som heter Tanakh, står det att Gud vill se kärlek hellre än brännoffer. Det finns gamla traditioner inom judendomen som uppmuntrar till sex och därför är det inte vanligt att människor avstår från det. Att ingå i ett äktenskap och skaffa barn är nästan som en plikt inom judendomen. Så är det fortfarande inom judendomen, sex är inget man bör avstå från enligt deras tro.

Islam anser samma sak som judarna. I islams heliga bok, som heter Koranen, står det att gud älskar dem som gör gott mot andra. Inom islam får man inte ha sex innan man ingår i ett äktenskap. Samkönade förhållanden är inte okej enligt koranen. Men det är ändå ganska likt judendomen inom tankarna om sex. Det är ovanligt att tänka tanken att avstå från det och äktenskap och att skaffa barn ses även som en slags plikt inom Islam också. Idag uppstår nya tolkningar av de religiösa reglerna. Idag är islam ganska likt kristendomen och judendomen, sex är inget man bör avstå från.

De som inte har någon religion kan visa sina intressen genom att frivilligt arbeta i hjälporganisationer. De visar medmänsklighet till människor, de visar engagemang, sympati, empati, humanitet. Man sätter omtanken om andra personer framför en själv.

Tolkningen av det som står i en religions heliga bok om sex och samlevnad tolkas olika av olika personer.

I forntida samhällen var det vanligt att människor dyrkade vissa fruktbarhetsgudar. Vissa hade alltså sex för att hedra vissa av asagudarna. Men det fanns även personer som levde i celibat för att hedra vissa gudar.

Protestantismen tillåter abort men katolicismen tillåter inte abort. En trogen katolik från inte heller skiljas från någon som man har gift sig med. Man får inte heller ha något skydd eller preventivmedel. Det leder till att könssjukdomar sprider sig. De ortodoxa är som en mix mellan katolikerna och protestanterna.

10. Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast. Motivera ditt val.

Ord + betydelse:

Engagemang = intresse, inlevelse, deltagande

Humanitet = mänsklighet, medkänsla, förståelse

Solidaritet = sammanhållning, lojalitet, kamratanda

Filantropi = människokärlek, oegennytta, välgörenhet

Altruism = människokärlek, oegennytta, osjälviskhet, motsatt till egoism

Sympati = medkänsla, välvilja, välvillig förståelse, förmåga att tycka synd om andra

Empati = deltagande, medkänsla, inlevelse, förmåga att känna med andra

Rangordning av orden, 1 är viktigast och 7 är minst viktigt:

1. Solidaritet, för att jag tycker det är väldigt viktigt att vara lojal till varandra. Jag skulle inte vilja vara utan kompisar men om kompisarna inte var lojala och jag inte kunde lita på dem så skulle jag inte vilja vara kompis med dem.

2. Engagemang, för att jag tycker det är viktigt att man visar engagemang. Om min kompis tycker att någonting är roligt att göra men jag inte tycker det så vill jag vara en bra kompis och visar därför engagemang även fast att jag inte tycker det är så roligt.

3. Humanitet, för att jag tycker att man ska kunna ha förståelse för allt och alla även om man själv inte tycker likadant. Även om jag inte tycker om någons åsikt så ska jag ändå ha förståelse för personens åsikter.

4. Empati, för att jag tycker att man ska kunna stötta sina nära och kära och även för att kunna bemöta sin omgivning på ett bra sätt. Det är viktigt att kunna känna med andra och visa välvillig förståelse. Man ska kunna sätta sig in i en situation och känna med personen som är i situationen.

5. Sympati, för att jag tycker att man ska kunna vara där för sina nära och kära och bemöta sin omgivning på ett bra sätt. Men om man känner sympati för någon situation någon är i så känner man inte med personen utan för personen. Man sätter sig inte in i situationen på samma sätt utan försöker bara stötta utan att vara lika engagerad som när man känner empati.

6. Filantropi, för att jag tycker att ibland kan man få vara ego men jag tycker ändå att det är viktigt att inte vara egoistisk. Man ska inte bara tänka på sig själv men i vissa fall kan man få gör det.

7. Altruism, för att jag tycker av samma anledning som filantropi. Det är väldigt viktigt att kunna ge och känna människokärlek och att göra oegennytta. Men ibland ska man få göra som man själv vill och inte bara göra som alla andra vill bara för att man inte ska känna som egoistisk.

11. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.

Inom alla religioner anser man att när man har dött så finns det ett liv efter döden. Men vad som händer i livet efter döden har de helt olika åsikter om.

Inom kristendomen tror man att man kan få ett evigt liv efter döden, som är i ett himmelrike och är helt underbart. Himmelriket kan också kallas för paradiset. Men om man har levt på ett sätt som inte är okej så får man ett evigt straff på domens dag, även om man är död. Den tanken kallas för uppståndelsetanken och den finns även inom judendomen och islam. Inom islam tror man likadant som inom kristendomen. Men inom judendomen är det som händer efter döden något som är väldigt osäkert. Den enda som kan veta vad som händer och hur uppståndelsen går till är gud.

Inom hinduismen och buddismen tror man något helt annat. Man tror nämligen att när man dör så sker det inte en uppståndelse, utan man förs på nytt i en annan kropp. Det kallas för reinkarnation. Men den kroppen man föds i på nytt behöver inte vara en människa, det kan t.ex. vara ett djur. Om man har levt ett gott liv så föds man på nytt som en bättre människa men om man inte har levt ett gott liv så förds man på nytt som en sämre person. Den sämre personen kan t.ex. vara ett slags djur eller en sämre människa som t.ex. en tiggare eller i ett väldigt fattigt land. Men det som alla buddister och hinduer anser vara bäst är att inte födas på nytt. De menar på att själen ska förenas med världsalltet.

12. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.

De inte tror på ett liv efter döden tror att så länge någon kommer ihåg en så är man inte riktigt död, minnet av en när man är död lever vidare. De tänkte även att de som trodde att döden var slutet för allt inte behövde vara orolig. Om man inte finns så kan man inte vara något och om man inte kan vara något så kan man inte känna något. Man kan alltså inte vara oroliga.