SO s.119 - rika & fattiga länder

1. Vad är typiskt för ett i-land?

Ett i-land är ett industrialiserat land. Det är ett väldigt rikt land med mycket industrier och hög mänsklig utveckling med bra utbildning. Tack vare den bra utbildningen kan folk få bra jobb, vilket gör att man får bra lön och det gör att man blir rik. I de länder där det inte finns bra utbildning finns det inte så jättebra jobb, vilket gör att de inte kan tjäna lika mycket pengar, vilket i sin tur gör att de inte har råd till allt. T.ex. till sjukvård, utbildning och försörjning för dem själva och/eller sina barn. Teknik och pengar/kapital finns det mycket tillgång till i i-länder. I i-länder är det väldigt få som jobbar med jordbruk, det är bara ca 10 %. Det är inte heller så många som jobbar inom industrin, det är bara ca 20-30 %. De har minskat p.g.a. att tekniken har utvecklat, maskiner och robotar har tagit människans arbete. För 40 år sedan så fanns det inga maskiner utan då gjorde människan arbetet. I ett i-land finns det bra sjukvård och hälsa p.g.a. att landet har så mycket pengar. Man kan snabbt få operation vid behov, det finns bra tillgång till mediciner och annat inom sjukvården.

2. Vad är typiskt för ett u-land? Varför är de så fattiga?

Ett u-land är ett utvecklingsland/underutvecklat land. Det är fattigt land med låg mänsklig utveckling och inte så bra utbildning eller i de värsta fallen, ingen utbildning alls. Eftersom att de inte har så bra utbildning så kan folk inte få ett så bra jobb och därför inte så bra lön, vilket leder till att de inte har så mycket pengar för att försörja sin familj och kanske även inte pengar till utbildning för sina barn. Utbildning är det absolut viktigaste för en bra framtid, det är på så sätt ett i-land skiljer sig så mycket från ett u-land. Det är vanligare att personer dör i u-länder än i i-länder p.g.a. att de som bor i ett u-land har inte lika bra hälsa. De har inte lika bra hälsa p.g.a. att många inte har råd till sjukvård i u-länder. Om de blir sjuka och behöver operation så kommer de troligtvis inte ha råd med det för de tjänar inte så mycket pengar, och de pengar de tjänar lägger de på att försörja sig med mat, boende, kläder och annat för att kunna överleva. Det finns inte mycket tillgång till pengar/kapital och teknik. Därför finns det inte maskiner eller robotar som gör vissa av jobben inom industrin. De har inte råd med det och därför får människor jobba med det och då tar det längre till vilket gör att utvecklingen inte går lika fort som i ett i-land. Jobb med jordbruk finns det också mycket av p.g.a. att de inte har råd med att utveckla tekniken för att göra jordbruksjobbet lättare.

Odemokratiska länder – gåvor och mutor i utbyte mot makt. Mycket krig/konflikter.

3. Vad är det för skillnad att mäta välstånd i BNI per capita och HDI? Hur räknas HDI-index fram?

HDI beräknas med hjälp av tre faktorer:

-       Förväntad livslängd, som anger hur länge en människa kan förväntas leva i genomsnitt.

-       Utbildningsnivå, som mäts genom läs- och skrivkunnigheten, hur många som går i skola och hur många som får högre utbildning.

-       Levnadsstandard, som mäts i BNI per capita.

HDI räknas på en skala som visar hur hög/låg mänsklig utveckling landet har, skalan är från 0 till 1 och de som är närmst 1 är de länder som har högst mänsklig utveckling medan de som är närmst 0 är de länder som har lägst mänsklig utveckling. Europa, Nordamerika, Australien, Japan och Sydkorea är de länder som ligger närmst 1 medan de flesta länder med lägst utveckling ligger i Afrika.

Världsbankens indelning av länder, där man använder sig av BNI, är vanligare än indelningen av HDI. Det beror på att HDI inte är så lätt att förstå, det är ett väldigt svårdefinierat och oklart begrepp för många, medan BNI är lätt att förstå. Vilket beror på att ekonomin är lättare att förstå än utvecklingen. Oftast så har ett rikt land en hög mänsklig utveckling och ett fattigt land har oftast en låg mänsklig utveckling, men det är inte alltid så. Det finns länder som t.ex. har medelinkomst med har låg mänsklig utveckling. Eller t.ex. har medelinkomst med hög mänsklig utveckling.