Folket:
Så här hade kvinnor
det i antikens Grekland.
Under antiken i
Grekland fanns det mycket som bara var till för män. När mannen hade gäster
visade sig inte hustrun, torghandeln sköttes nästan alltid av män, skolor och
idrottsanläggningar var till för pojkar. Kvinnor talade aldrig i domstolar,
gjorde aldrig krigstjänst och deltog aldrig i politiska beslut. De flesta
historiska materialen är skrivna om kvinnor, av män. Men i hemmet fick de gifta
kvinnorna inte heller visa sig utanför de särskilda kvinnoavdelningarna. De
enda kvinnor som fick tillträde vid festerna var hetärer. Hetärer är samma sak
som horor. De fick betalt för att stå för underhållningen vid middagen. De
övriga/vanliga kvinnorna hade bara en uppgift, att föda barn. Äktenskapen i
antikens Grekland handlade inte om romantik. De flesta kvinnorna giftes bort
vid 14-årsåldern och oftast med en 20 år äldre man. När de hade gift sig hade
mannen all laglig makt över hennes liv. En kvinna var alltså gravid under
nästan hela livet och dog i genomsnitt vid 30-årsåldern. I klass-skalan var
kvinnorna bara ett steg över slavarna. Kvinnor skulle alltså synas så lite som
möjligt, de hade ingen del i demokratin och hade inget medborgarskap. Men kvinnorna
var viktiga för religionen. Många gudinnor hade lika stor betydelse som de
manliga gudarna. Ett ex. är att staden Aten var uppkallad efter en gudinna, Athena,
och det största templet var helgat till henne.
Så här hade kvinnor det i romarriket under
antiken.
Den romerska
staten gav inte kvinnorna några rättigheter. De hade bara rätt till att göra
vad pappan och den äkta mannen tillät. I hemmen var det pappan som bestämde.
Även i Rom giftes kvinnan bort. Innan
giftermålet fick kvinnan ofta en förlovningsring av sin blivande man. Den
skulle hon bära på vänster hand. Att bära den på vänster hand är en tradition,
som vi har kvar än idag. Det
mesta kvinnor gjorde under sin livstid var att föda barn och många kvinnor dog därför
när de var runt 30 år. De barn
som föddes under antiken bestämde husfadern om den/de skulle leva eller dö.
Även fast att man
visste att många kvinnor dog tidigt p.g.a. att de födde så många barn så
införde kejsare Augustus lagar som skulle öka barnafödandet. Även fast att han
införde dåliga lagar för kvinnor så införde han även bra lagar. T.ex. så ökade på vissa sätt rättigheterna
för kvinnor. Bl.a. fick en kvinna rättigheten att bestämma över sin egendom om
hon hade fött tre barn eller mer. En kvinna fick också skilja sig från sin make
om han behandlade henne dåligt.
Roms äldsta nedskrivna
lag löd: ”Kvinnor skall, på grund av sitt lättsinne, vara under förmynderi,
även om de är vuxna”
Jämförelse Aten-Rom:
Kvinnor i Rom hade mer frihet än kvinnorna i Grekland under antiken.
De fick t.ex. gå själva till marknaden för att handla matvaror. Många tyckte att kvinnan var det “svagare”
könet och därför har kvinnan alltid haft en utsatt roll. Både i Rom och i Aten
så var genomsnittet för att dö runt 30-årsåldern, vilket är väldigt ungt.
Kvinnornas livsstil under antiken var inte enkel. Som kvinna visste man
att man inte fick ha mycket att säga till om under hela sitt liv. Även om
kvinnorna i Rom hade mer frihet så var det nästan lika dåligt i Rom som i Aten.
Kvinnorna ägnade sina liv åt vara hemma och föda barn. Kvinnorna i både Rom och
Aten saknade politiska rättigheter men syntes mycket mer i samhället jämfört
med Aten. Att röra sig fritt i staden var en rättighet för Roms kvinnor och
vissa drev även sina egna affärsverksamheter. Men även om friheten var större i
Rom så hade kvinnorna inget medborgarskap. Även fast att manliga slavar kunde
bli medborgare när de blivit fria så fick ingen kvinna det.
Politik:
Så här såg Atens styrelseskick
ut under antiken.
Atens styrelseskick var demokrati. Den uppkom i slutet av 500-talet i
antikens Grekland. Det var på så sätt som Atens politik styrdes. I Grekland så
var det bara män som fick rösta inom politiken. Varken slavar, kvinnor eller
barn fick rösta. Det som skiljer den grekiska demokratin från vår är att
den antika demokratin var direktdemokrati.
Det som utmärker demokratin i Grekland är den fria talan. I mitten av
Aten finns en marmorbyggd talarstol. Grunden i den atenska demokratin var att
alla fria män fick delta vid val till folkförsamlingen. Dessa fria män skulle
vara minst 20 år, ha en pappa som hade atenskt medborgarskap, eller så skulle
de bo i stadsstatens område. Det ansågs som en plikt och inte bara en rättighet
att vara delaktig i politiken. Varje vecka hade de ett
möte på Akropolis. De politiska mötena hölls på Agora, vilket är marknadsplatsens/mötesplatsens
namn på torg i grekiska städer. Det hölls var nionde dag och cirka 40 000
röstberättigade män fick komma. Trots det så deltog oftast bara mellan 6000 och
8000. Ärenden som avgjordes där var viktiga för staten, t.ex. lagar.
Omröstningarna skedde med handuppräckning, med ett undantag som var
ostracism, som gick ut på att de församlade skrev namnet på en person som hade
fått mycket makt och blivit för mäktig inom staden. Då kunde man bli
landsförvisad i tio år. För mycket makt tyckte man var ett hot mot demokratin.
Bland de fria männen lottade man även ut medlemmarna till
femhundramannarådet, som förberedde och utarbetade de lagförslag som skulle
behandlas av folkförsamlingen. Femhundramannarådet bestod av 50 män i taget
under en tiondel av året.
Så här såg romarrikets
styrelseskick ut under antiken.
Rom styrdes, till ca 500 f.Kr. , genom ett kungadöme, alltså en monarki.
Men folket tröttnade på att landet skulle styras av kungar som bara tänkte på sin
egen makt och inte lyssnade på folket och därför ersattes monarkin med en
republik. Två konsuler valdes ut av adeln. Det valdes två så att ingen skulle
få för mycket makt.
Konsulerna hade ett stort inflytande i politiken och därför valde folket
konsulerna för köpta röster. Valen skedde sedan öppet på gatan där man röstade
genom att lägga en sten i en kruka. Mest stenar ledde till att man vann. Alla
såg vem man röstade på och på så sätt kunde man köpa andras röster. I Rom ansåg
man att det var demokrati. I början av 100-talet f.Kr. ville man ha fler bönder
som kunde ställa upp som soldater. Därför drev de två bröderna Gracchus igenom
att staten delade ut jord till de personer som inte ägde jord. Från det sista
århundradet f.Kr. var det allt fler soldater som fick lön. Lönen kom från plundring när de erövrade nya områden. I de områden som romarna erövrade, på
italienska halvön, blev invånarna så småningom romerska medborgare. På så sätt
fick de politiska rättigheter och behövde inte betala skatt. Områdena utanför
italienska halvön blev landområden där invånarna betalade skatt till romarna.
Dessutom fick romarna spannmål och andra viktiga råvaror från landsorten.
Genom inbördeskrig fick så småningom Julius Ceasar makten. Men Julius
Ceasar blev mördad år 44 f.Kr. p.g.a. rykten som sa att Ceasar ville bli kung,
vilket folket inte tyckte om. P.g.a. att han blev mördad så startade ett till
inbördeskrig. Men i maktkampen om Ceasars död segade till slut hans
systerdotters son Octavianus, som senare fick hedersnamnet Augustus. Han införde ett nytt
statsskick. Folket ansåg inte Augustus som en diktator utan en kejsare. Men han
hade fortfarande den högsta makten.
Enligt bibeln föddes Jesus
under den romerska kejsaren Augustus tid vid makten, 27 f. Kr – 14 e.Kr. Jesus
vandrade omkring och predikade om Gudsriket i Israel, men judarna hade svårt
att acceptera kristendomen. Så Jesus dödades på Pilatus order. Men kristendomen
spred sig upp till Europa. Både Augustus och Nero, som var kejsare efter,
förbjöd kristendomen.
Men judarna började acceptera
kristendomen och Kejsare Konstantin över Israel var först med att acceptera
kristendomen. Han godtar det ca 300 e.Kr. Konstantinopel gjorde kristendomen
till en statsreligion. Landet skulle styras genom kristendomen. Det byggdes
statyer och målades målningar av Jesus. Efter det började fler och fler att ta
till sig kristendomen i Rom och Rom blev sedan efter en lång tid kristet. Kristendomen
blev Roms statsreligion. Då gick romarna
från att vara polyteism (tro på många gudar) till att bli monoteism (tro på en
gud). Den störste prästen hette Pontifex Maximum och när man gick över till
kristendomen så gick titeln över till påven. Det är ett av det äldsta arvet
från romartiden. Påven fick titeln eftersom att han stod närmst gud efter
Jesus.
Jämförelse Aten-Rom
Skillnaden mellan Atens och Roms styrelseskick var att Aten bara hade
ett styrelseskick medan Rom hade tre under antiken. Även fast att bara var
nionde man i Aten hade rösträtt var det, enligt mig, ett mycket bättre
styrelseskick än i romarriket. Alla personer som hade makten, under antiken i
Rom, ville på något sätt bestämma själv. Därför hade nog inte Rom kunnat bli
demokratiskt. I rom var det större skillnad mellan rika och fattiga än i Aten.
I rom kunde man köpa röster och på så sätt hade de rika med inflytande i
politiken än de fattiga som inte kunde köpa lika många röster.
En likhet var att folket i Aten ville ungefär likadant som i Rom. Ingen
av dem ville inte ha en diktator utan båda ville ha en politik med röstning.
Religion:
Så här såg religionen ut i
Grekland under antiken.
I den grekiska mytologin finns det många gudar, några exempel är:
Poseidon-havets gud, Zeus-himmelns och jordens gud, Athena-visdomens gudinna,
Hades-dödens gud, Afrodite-kärlekens och fruktbarhetens gudinna, Apollon-ljuset
och konsternas gud. Något som utmärker den grekiska mytologin är att den
inte består av några speciella ritualer och traditioner, utan bygger främst på
myter, legender, sagor, historier, krig och gudar. I Grekland hade man olympiska
spelen, det gjorde man till gudarnas ära.
Varje stad hade en skyddsgud som var stadens egen. Kunskapen
om den grekiska religionen baseras främst på Homeros. Det är skrifter om
kulturen, arkeologiska fynd och avbildningar av gudar.
Så här såg religionen ut i Rom under antiken.
Rom hade flera kulturmöten och
utbyten av religioner. Roms religion och kultur blev då en ny religion. Det
blev en blandning av egypternas religion, den judiska religionen och den
grekiska religionen. Allt detta bildade en polyteistisk tro, alltså en tro på
många gudar. Romarna tog gudar från Grekerna och gjorde till sina egna genom
att byta gudars namn till latinska namn. Några exempel är Poseidon blev
Neptunus, Afrodite blev Venus och Zeus blev Jupiter. Zeus var den största guden
inom den grekiska mytologin och på så sätt blev även Jupiter det inom den
romerska mytologin. Jupiter är även den största planeten i vårt solsystem. De
namn de gav gudarna och gudinnorna var latinska namn.
Människor hade kontakt med gudarna på tre sätt, nämligen bön, offer och
divination. Divination betyder att tolka tecken från gudarna
Jämförelse Grekland-Rom
Grekerna och romarna tillbad samma gudar och gudinnor bara att de har
olika namn i Grekland och Rom. Från början var det Grekiska gudar som Romarna
tog och ändrade namn till latinska namn. Men alla romerska gudar var inte
grekiska från början. Vissa gudar och gudinnor hade romarna skapat själva.
En skillnad var religionen. Medan romarna blev kristna så blev grekerna
inte det, åtminstone inte vid samma tid. Även grekerna tillhörde det romerska
riket.
Kulturarv från Grekland:
Vad har vi kvar än idag?
Ett kulturarv vi har kvar är demokratin. Den har förändrats en hel del
sedan antiken. Under bara de senaste 100 åren har även kvinnor fått rösträtt.
Nu får man även rösta i tre olika val. Istället för att rösta på olika
sakfrågor har vi nu olika partier. Vi har en representativ demokrati, vilket
betyder att vi har representanter som representerar folkets åsikter. Det är bra
att demokratin har utvecklats så som den har gjort. Den som var under antiken i
Grekland var inte den bästa demokratin, men det var ett steg framåt. Demokratin
kommer nog utvecklas ännu mer, kanske blir den bättre eller sämre. I antikens
Grekland hade man även ofta handuppräckning vilket vi inte har idag. Istället
för regeln att man måste vara man och medborgare för att få rösta har man nu
andra regler. Könet spelar ingen roll, man måste vara 18 år-alltså myndig och för
att få rösta i kommunvalet måste man ha bott i Sverige i tre år.
Kulturarv från Romarriket:
Vad har vi kvar än idag?
Ett kulturarv från de romerska gudarna är t.ex. deras största gud
Jupiter som är den största planeten i vårt solsystem. En annan planet i vårt solsystem
som fått sitt namn av en romersk gud är Neptunus.
Exempel på kulturarv i Rom är Colosseum. Colosseum stod
klart år 80 e.Kr. och är en romersk amfiteater. Där var det t.ex.
gladiatorstrider och vagnkapplöpningar som var mycket uppskattat av de romerska
medborgarna. Den har flera våningsplan och flera källargångar under arenan. Men
spelen upphörde när romarriket föll och de kristna tog över.
Det finns även kulturarv från romarriket i Istanbul. Där
finns exempelvis de i stora byggnader och ruiner. Men även i flera andra
storstäder i Europa finns kulturarv. T.ex. Paris, London och Wien grundades och
byggdes upp av romerska stadsplanerare. Folk har även utvecklat latinet och på
så sätt uppstod de romanska språken: Portugisiska, spanska, franska och
italienska.
Även nutida märken och namn, som Nike och Patrick är ett kulturarv. Nike
kommer från segerguden som fanns inom den grekiska mytologin men som blir en
annan gud i romarriket. Guden heter Viktoria och seger på engelska är victory.
Namnet Patrick kommer från Patricier, som är adelsfolket i romarriket.
Egen åsikt:
Så här tycker jag.
Min förhoppning är att inget land ska vara så extremt mycket fattigare
än andra och även att alla länder ska bli demokratiska. Ingen ska få ha för
mycket makt och inga fler världskrig ska få inträffa. T.ex. i Nordkorea där
människor plågas varje dag p.g.a. att man har uttryckt sin vilja och sina
åsikter. Enligt mig ska diktaturen bort. Även om allt detta inte är rimligt så
kan man alltid önska.
Svåra ord:
x Hetär – finare ord för hora
x Senaten – en beslutande
församling. Senaten var den främsta rådsförsamlingen i antikens Rom och hade
300 medlemmar (senatorer). Senaten leddes av två valda konsuler som byttes
varje år.
x Konsul – Titeln på den
romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän. De hade den högsta
verkställande makten i riket. Två konsuler valdes för ett år i taget.
x Republik – en stat med
statsledning eller statschef.
Evelina 141211
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar