Frågor – Historieboken s.28

1. Ge exempel på hur antikens greker blev påverkade av mötet med de andra kulturerna i medelhavsområdet.

De kom i kontakt under utvandringen som ägde rum mellan omkring år 700 f.Kr. till omkring 500 f.Kr. Grekerna lärde sig då att använda egyptisk papyrus och feniciska skrivtecken. En del greker bosatte sig också i Egypten och längs den nordafrikanska kusten. På så sätt kom grekerna återigen i kontakt med nya folk och kulturer. Grekerna blev påverkade av alla människor som de kom i kontakt med via handel, omflyttningar och krig.

2. Beskriv alla de områden som var ’’typiskt grekiska’’ under antiken: religion och politik.

Religion – gudar: Grekerna var polyteistiska, de trodde på många gudar. Några av de viktigaste var himmelsguden Zeus, hans fru Hera, havsguden Poseidon och underjordens gud Hades.

Religion – teater: Konsten att spela teater uppkom i Aten på 500-talet f.Kr. Allt började med en fem dagar religiös fest till vinguden Dionysos ära som hölls i staden varje år. Under festen genomfördes en tävling där deltagarna stred om vem som bäst komponerade och framförde körsånger till gudens ära.

Religion – idrott: Idrotten var en tävling till gudarnas ära. De olympiska spelen var de största idrottstävlingarna under antiken. De hölls vart fjärde år och alltid i staden Olympia. Dessa och alla idrottstävlingar uppfattades som en religiös handling riktad till Zeus eller andra grekiska gudar.

Religion – filosofi: Nästan alla människor tänkte troligen att gudarna gav svar på de flesta av livets viktiga frågor. Men hos antikens greker fanns det också personer som sökte andra svar. Ett exempel på det var prästen och läkaren Hippokrates (460–370 f.Kr.) på ön Kos. Han var verksam i ett tempel för läkedomens gud Asklepios. Istället för att enbart offra till guden och hoppas på att patienterna blev friska försökte Hippokrates också få svar på vad det var som gjorde dem sjuka. Han iakttog också vilka behandlingar som gav bäst effekt.

Politik: Ordet politik kommer från antikens Grekland. Det grekiska ordet för stad är pólis och det som rör alla i en stad hette på den tiden politik. Då fanns det fler än 1500 olika stadsstater som var och en styrde med egna lagar, traditioner och vanor. Filosofen Aristoteles menade att det fanns fyra olika politiska system bland grekerna.

·       En del av stadsstaterna var monarkier, dessa styrdes av en kung som ärvt makten av sin far.

·       Andra var aristokratier, då styrdes stadsstaterna av ett råd som bestod av de äldsta männen i de rikaste familjerna. Det är det som vi idag skulle kalla adel.

·       I tyrannier fanns det en ensam härskare som antingen hade tagit makten olagligt eller med våld. Personen hade även kunnat bli utnämnd till detta av ett aristokratiskt råd.

·       Sen fanns det också demokrati, då det var hela folket som styrde gemensamt.

Ordet demokrati kommer från de grekiska orden demos som betyder folk och kratia som betyder styrelse. Demokrati är alltså direktöversatt folkstyrelse/folkstyre.

Atens demokrati: I Aten infördes demokrati under 500-talet f.Kr. Tidigare hade stadsstaten styrt både som monarki, aristokrati och tyranni. En del nutida forskare menar att en orsak till att demokrati infördes i Aten var att samhället hade utvecklats och att alltfler människor hade fått det bättre ekonomiskt. Nu ville de också vara med och bestämma över politiken. En annan orsak kan vara att aten­arna ville få slut på de starka motsättningarna mellan rika och fattiga i samhället.

De viktigaste besluten fattades i folkförsamlingen. Medborgarna samlades var nionde dag till ett stort möte. Mötet skedde utomhus vid en kulle som heter Pnyx. Det gick till ungefär som ett nutida klassråd. Skillnaden var att det var i en mycket större skala eftersom man var så många. På Pnyx fanns en upphöjd scen av sten som kunde fungera som en slags talarstol. Från den kunde vem som helst hålla tal till folkförsamlingen. Efter diskussion fattades beslut genom röstning. Alla medborgare hade en röst var, och det var ingen skillnad om man var rik eller fattig. Ofta använde man handuppräckning som metod för att räkna rösterna.

För att få räknas som medborgare måste man vara född i Aten och den familj man tillhörde skulle dessutom ha bott där i flera generationer. Det fanns många slavar i Aten och de var inte medborgare. Ett annat krav var att man kunde delta i stadens försvar. Eftersom det på den tiden endast var män som fick vara soldater kunde heller inga kvinnor räknas som medborgare. Att varken slavar, invandrare eller kvinnor kunde bli medborgare innebar att det troligen inte var mer än omkring tio procent av alla invånare i Aten som hade rösträtt. Det är långtifrån vad vi nu för tiden menar med demokrati. Men för 2 500 år sedan var det mycket ovanligt att en så stor del av befolkningen var med och fattade beslut. Tanken att alla medborgare ska ha lika stor politisk makt i en demokrati är något som är lika mellan nu och då. En annan viktig likhet är principen att alla medborgare fritt ska få föra fram sina åsikter.

4. Jämför den antika grekiska demokratin i Aten med en modern demokrati, vilka likheter och vilka skillnader finns det?

I Aten samlades alla medborgare, vilket bara var män, till ett stort möte. Medan idag får både män och kvinnor rösta och kvinnorna är även medborgare. Idag är det mer jämlikt. Det finns även en skillnad när man ska rösta. Idag så lägger man röstkort i valurnor men under antiken i Aten räknade man rösterna genom handuppräckning. Man behövde även vara med i försvaret och då behövde man vara man, det var det ända sätten att bli medborgare. Alltså fick verken kvinnor, slavar eller invandrare vara med och rösta.

Likheterna kan t.ex. vara att alla hade en röst var och det var ingen skillnad om man var rik eller fattig. En annan viktig likhet är principen att alla medborgare  fritt ska få föra fram sina åsikter.

5. ’’Redan de gamla grekerna...’’ Fundera ut tre kulturarv från antikens Grekland som du kan lägga märke till i dagens Sverige. Vilket av dessa är enligt dig viktigast, näst viktigast och minst viktigt? Motivera ditt svar.

Det viktigaste kulturarvet tycker jag är språket och bokstäverna. Detta gör att man kan kommunicera med varandra genom att prata eller skriva till varandra.

Det näst viktigaste tycker jag är demokratin. Jag tycker att alla ska få rätt att bestämma, det ska inte spela någon roll om man är kvinna eller man. Man ska få kunna framföra sin åsikt om hur ens vardag ska se ut.

Det tredje viktigaste tycker jag är idrotten. Att röra sig är bra för människan och idrotten gör att det blir kul att göra det. T.ex. jag som spelar handboll, jag tränar fyra gånger i vecka plus match ibland. Även om det är mycket träning så fortsätter jag p.g.a. att jag tycker att de är kul.

Evelina 261114