1. Ge
exempel på hur antikens greker blev påverkade av mötet med de andra kulturerna
i medelhavsområdet.
De kom i kontakt under utvandringen som ägde rum
mellan omkring år 700 f.Kr. till omkring 500 f.Kr. Grekerna lärde sig då att
använda egyptisk papyrus och feniciska skrivtecken. En del greker bosatte sig
också i Egypten och längs den nordafrikanska kusten. På så sätt kom grekerna
återigen i kontakt med nya folk och kulturer. Grekerna blev påverkade av alla
människor som de kom i kontakt med via handel, omflyttningar och krig.
2.
Beskriv alla de områden som var ’’typiskt grekiska’’ under antiken: religion
och politik.
Religion –
gudar: Grekerna var polyteistiska, de
trodde på många gudar. Några av de viktigaste var himmelsguden Zeus, hans fru
Hera, havsguden Poseidon och underjordens gud Hades.
Religion –
teater: Konsten att spela teater
uppkom i Aten på 500-talet f.Kr. Allt började med en fem dagar religiös fest
till vinguden Dionysos ära som hölls i staden varje år. Under festen
genomfördes en tävling där deltagarna stred om vem som bäst komponerade och
framförde körsånger till gudens ära.
Religion –
idrott: Idrotten var en tävling till
gudarnas ära. De olympiska spelen var de största idrottstävlingarna under
antiken. De hölls vart fjärde år och alltid i staden Olympia. Dessa och alla
idrottstävlingar uppfattades som en religiös handling riktad till Zeus eller
andra grekiska gudar.
Religion –
filosofi: Nästan alla människor
tänkte troligen att gudarna gav svar på de flesta av livets viktiga frågor. Men hos
antikens greker fanns det också personer som sökte andra svar. Ett exempel på
det var prästen och läkaren Hippokrates
(460–370 f.Kr.) på ön Kos. Han var verksam i ett tempel för läkedomens
gud Asklepios. Istället för att
enbart offra till guden och hoppas på att patienterna blev friska försökte
Hippokrates också få svar på vad det var som gjorde dem sjuka. Han iakttog
också vilka behandlingar som gav bäst effekt.
Politik: Ordet politik kommer från antikens Grekland. Det
grekiska ordet för stad är pólis och det som rör alla i en stad hette på den
tiden politik. Då fanns det fler än 1500 olika stadsstater som var och en
styrde med egna lagar, traditioner och vanor. Filosofen Aristoteles menade att
det fanns fyra olika politiska system bland grekerna.
· En del av stadsstaterna var monarkier, dessa styrdes
av en kung som ärvt makten av sin far.
· Andra var aristokratier, då styrdes stadsstaterna av
ett råd som bestod av de äldsta männen i de rikaste familjerna. Det är det som
vi idag skulle kalla adel.
· I tyrannier fanns det en ensam härskare som antingen
hade tagit makten olagligt eller med våld. Personen hade även kunnat bli
utnämnd till detta av ett aristokratiskt råd.
· Sen fanns det också demokrati, då det var hela folket
som styrde gemensamt.
Ordet demokrati kommer från de grekiska orden demos
som betyder folk och kratia som betyder styrelse. Demokrati är alltså
direktöversatt folkstyrelse/folkstyre.
Atens
demokrati: I Aten infördes demokrati
under 500-talet f.Kr. Tidigare hade stadsstaten styrt både som monarki,
aristokrati och tyranni. En del nutida forskare menar att en orsak till att
demokrati infördes i Aten var att samhället hade utvecklats och att alltfler
människor hade fått det bättre ekonomiskt. Nu ville de också vara med och
bestämma över politiken. En annan orsak kan vara att atenarna ville få slut på
de starka motsättningarna mellan rika och fattiga i samhället.
De viktigaste besluten fattades i folkförsamlingen.
Medborgarna samlades var nionde dag till ett stort möte. Mötet skedde utomhus
vid en kulle som heter Pnyx. Det gick till ungefär som ett nutida klassråd.
Skillnaden var att det var i en mycket större skala eftersom man var så många.
På Pnyx fanns en upphöjd scen av sten som kunde fungera som en slags talarstol.
Från den kunde vem som helst hålla tal till folkförsamlingen. Efter diskussion fattades beslut genom röstning. Alla medborgare hade en
röst var, och det var ingen skillnad om man var rik eller fattig. Ofta använde
man handuppräckning som metod för att räkna rösterna.
För att få räknas som medborgare måste man vara född i Aten och den
familj man tillhörde skulle dessutom ha bott där i flera generationer. Det
fanns många slavar i Aten och de var inte medborgare. Ett annat krav var att
man kunde delta i stadens försvar. Eftersom det på den tiden endast var män som
fick vara soldater kunde heller inga kvinnor räknas som medborgare. Att varken
slavar, invandrare eller kvinnor kunde bli medborgare innebar att det troligen
inte var mer än omkring tio procent av alla invånare i Aten som hade rösträtt.
Det är långtifrån vad vi nu för tiden menar med demokrati. Men för 2 500
år sedan var det mycket ovanligt att en så stor del av befolkningen var med och
fattade beslut. Tanken att alla medborgare ska ha lika stor politisk makt i en
demokrati är något som är lika mellan nu och då. En annan viktig likhet är
principen att alla medborgare fritt ska få föra fram sina åsikter.
4. Jämför den antika grekiska demokratin i Aten med en
modern demokrati, vilka likheter och vilka skillnader finns det?
I Aten samlades alla medborgare, vilket bara var män,
till ett stort möte. Medan idag får både män och kvinnor rösta och kvinnorna är
även medborgare. Idag är det mer jämlikt. Det finns även en skillnad när man
ska rösta. Idag så lägger man röstkort i valurnor men under antiken i Aten
räknade man rösterna genom handuppräckning. Man behövde även vara med i
försvaret och då behövde man vara man, det var det ända sätten att bli
medborgare. Alltså fick verken kvinnor, slavar eller invandrare vara med och
rösta.
Likheterna kan t.ex. vara att alla hade en röst var
och det var ingen skillnad om man var rik eller fattig. En annan viktig likhet
är principen att alla medborgare fritt
ska få föra fram sina åsikter.
5. ’’Redan de gamla grekerna...’’ Fundera ut tre
kulturarv från antikens Grekland som du kan lägga märke till i dagens Sverige.
Vilket av dessa är enligt dig viktigast, näst viktigast och minst viktigt?
Motivera ditt svar.
Det viktigaste kulturarvet tycker jag är språket och
bokstäverna. Detta gör att man kan kommunicera med varandra genom att prata
eller skriva till varandra.
Det näst viktigaste tycker jag är demokratin. Jag
tycker att alla ska få rätt att bestämma, det ska inte spela någon roll om man
är kvinna eller man. Man ska få kunna framföra sin åsikt om hur ens vardag ska
se ut.
Det tredje viktigaste tycker jag är idrotten. Att röra
sig är bra för människan och idrotten gör att det blir kul att göra det. T.ex.
jag som spelar handboll, jag tränar fyra gånger i vecka plus match ibland. Även
om det är mycket träning så fortsätter jag p.g.a. att jag tycker att de är kul.
Evelina 261114
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar